Jag är fortfarande upprörd över kungadrevet. Och besviken för att kungen går in i svaromål, eftersom han borde hålla sig utanför och ovanför det. Det gäller privata frågor som ingen egentligen har med att göra.
Dåliga rådgivare? Så måste det vara. Ge aldrig pressen ett lillfinger - dom vill sluka inte bara hela handen utan dig och hela din släkt.
Alltså, vad spelar det för roll vilka nöjesetablissemang kungen har besök för 20-30 år sedan? Vad spelar det för roll om han så har haft åtta strippor i knät? Vad har det med Sveriges statsskick att göra? Seriously?
Handlar det om moral? Att enbart en enligt puritanska mått oantastlig person får inneha ämbeten som...blabla. Är det det som är grejen, och sedan när i så fall? Har Sverige övertagit den amerikanska, frireligiöst präglade och tämligen hycklande synen på sexualmoral? Hur gick det till?
Alltså, ärligt, jag förstår inte. Storm i ett vattenglas, tänkte jag, och så såg jag att Herman Lindqvist har skrivit "storm i en gödselstack". Det var ju ännu bättre.
I övrigt har det varit en bra dag. Och varm. 25 grader, och även den stundtals orkanliknande vinden var stekhet. Jag har jobbat en del, vi har ätit middag på balkongen och nu ska jag fixa med lite småsaker. K. har hyrt några filmer, så hon har underhållning dom närmaste tre dagarna. Jag kanske hittar någon trevlig liten sitcom som jag kan kolla på..:-)
tisdag 31 maj 2011
Sammanträffande i trappan
Tidigt på förmiddagen gick jag till Läkarhuset för att ta ett blodprov. Det är något speciellt med att vara ute på stan innan dagen har riktigt kommit igång. Och Kungsgatans lukt av avgaser, rök och asfalt är kanske inte så fräsch, men i små doser på sommaren tycker jag om den ändå. Antagligen för att den påminner om dom semestrar jag haft i stora städer. London, Paris, Palma - det är samma lukt överallt, och för mig innehåller den inte bara smutsighet utan även ett slags spänning och förväntan. (Som sagt, i små doser. Och enbart tidigt på dagen.)
Allt gick väldigt snabbt och smidigt där på labbet. Det ligger på första våningen, så jag tog trappan ner. Och där mötte jag en kvinna precis där trappan svängde, och vi fick stanna upp och gå ur vägen för varandra. "Men är det du?!" säger hon, "det är ju inte klokt, jag tänkte maila dig idag!"
Det var alltså en bekant/gammal klient vars dotter fyller år och önskar sig ett horoskop. Därav planerna på mail. Och vi har inte setts på två år, så att stöta ihop på ett så udda ställe, ja vad är oddsen?
Det är roligt med sådana sammanträffanden. Förmodligen har dom ingen djupare betydelse, dom är bara häpnadsväckande i sig.
Sedan var det ut i asfaltstrafiken igen. Och bara några kvarter därifrån är det mest cykelvägar, och dofterna av syren och spirea ligger över allt som ett magiskt täcke. Det är en av dom många saker jag gillar med Uppsala!
Allt gick väldigt snabbt och smidigt där på labbet. Det ligger på första våningen, så jag tog trappan ner. Och där mötte jag en kvinna precis där trappan svängde, och vi fick stanna upp och gå ur vägen för varandra. "Men är det du?!" säger hon, "det är ju inte klokt, jag tänkte maila dig idag!"
Det var alltså en bekant/gammal klient vars dotter fyller år och önskar sig ett horoskop. Därav planerna på mail. Och vi har inte setts på två år, så att stöta ihop på ett så udda ställe, ja vad är oddsen?
Det är roligt med sådana sammanträffanden. Förmodligen har dom ingen djupare betydelse, dom är bara häpnadsväckande i sig.
Sedan var det ut i asfaltstrafiken igen. Och bara några kvarter därifrån är det mest cykelvägar, och dofterna av syren och spirea ligger över allt som ett magiskt täcke. Det är en av dom många saker jag gillar med Uppsala!
måndag 30 maj 2011
Heja kungen!
Jag blir extremt irriterad på medias hets mot kungen. Ja, dom allra flesta journalister är vänster, dom flesta vill avskaffa monarkin. Men att använda sin makt (som är större, mångfalt större än den makt kungen har) till att ständigt misstänkliggörande och smutskastande i avsikt att få även majoriteten av svenska folket på sin sida, det är bara dåligt.
Går han i svaromål vänds det mot honom. Säger han ingenting vänds det mot honom. Skocken skränar och stampar och har liksom vittring. Ett byte, det saftigaste bytet nånsin, nu ska han inte komma undan! Jag tycker det är lite äckligt.
Kungen ska sköta sitt jobb, i övrigt behöver han inte vara en perfekt människa. Kungar har sällan varit det, dom brukar inte ha fläckfria privatliv. Om man läser lite historia upptäcker man det ganska direkt.
Några som i alla fall inte ska bestämma hurdant statsskick Sverige ska, det är journalisterna. I opinionsundersökningar där människor får svara på vilka yrkesgrupper som har sämst resp. bäst förtroende för brukar journalister ligga i botten. Bara 4% hade förtroende för journalister i den senaste undersökning jag läste. Det är väldigt illa och borde väl leda till självrannsakan..? Förtroendet för kungen och monarkin brukar ligga på 50-60 %.
Bara därför ska jag sätta in en bild på honom. Heja kungen!
Går han i svaromål vänds det mot honom. Säger han ingenting vänds det mot honom. Skocken skränar och stampar och har liksom vittring. Ett byte, det saftigaste bytet nånsin, nu ska han inte komma undan! Jag tycker det är lite äckligt.
Kungen ska sköta sitt jobb, i övrigt behöver han inte vara en perfekt människa. Kungar har sällan varit det, dom brukar inte ha fläckfria privatliv. Om man läser lite historia upptäcker man det ganska direkt.
Några som i alla fall inte ska bestämma hurdant statsskick Sverige ska, det är journalisterna. I opinionsundersökningar där människor får svara på vilka yrkesgrupper som har sämst resp. bäst förtroende för brukar journalister ligga i botten. Bara 4% hade förtroende för journalister i den senaste undersökning jag läste. Det är väldigt illa och borde väl leda till självrannsakan..? Förtroendet för kungen och monarkin brukar ligga på 50-60 %.
Bara därför ska jag sätta in en bild på honom. Heja kungen!
Bild från AB.
Tandläkarbesök nu och då
Det var med onda aningar jag gick till tandläkaren idag. För tredje gången har det lossnat bitar från en tand, alltså samma tand. Så jag tänkte att nu blir det till att sätta in en krona i alla fall, och tusenlapparna kommer att fladdra. Men jag gick därifrån med en liten fyllning för 200:-. Christer tyckte att dagens skada var så liten, så det är bättre att fixa den enkelt och sedan vänta och se. Okej då, sa jag. Men han gjorde en annan äcklig grej: nåt slags rengöring av tandficka med ultraljud. Ljud, tänkte jag, det låter ju behagligt och bra. Men det var inget vidare alls, kändes som att borra utan bedövning och det gör jag aldrig. Absolut aldrig.
Jag har tidiga trauman från folktandvården i Luleå, när en i staden känd skräcktandläkare lagade fem framtänder utan bedövning. Vid samma tillfälle. Och så smackade han dit stora, svarta amalgamfyllningar. Jag höll på att svimma, och sen dess är jag rädd för både smärtan och själva tjutet från borren. Jag kommer ihåg att jag satt i väntrummet och inte visste hur jag skulle kunna ta mig tillbaka till skolan, för jag var så matt och yr. Jag var väl en 9-10 år. Numera följer ju föräldrarna med barn i den åldern när dom går till tandläkaren, men det var det inte tal om då. (Nu följer föräldrar även med tonåringar har jag sett. Det tycker jag är konstigt.)
Hur som helst, jag sparade mina pengar även denna gång. Det blir nog en krona så småningom, men det finns ingen anledning att sätta igång med den i förtid. Enligt min tandläkare. Bra, bra.
söndag 29 maj 2011
Trevlig dag med biljetter och vänner
Snart är också den här dagen slut. Den har varit riktigt, riktigt trevlig. Spännande är att jag har bokat flygbiljetter till Spanienresan nästa vinter. Det är alltid lite småpirrigt när man sitter där och ska bestämma sig, man klickar i diverse rutor och fyller i sina kontokortsuppgifter. Och sedan är det liksom klart. Bestämt. Ingen återvändo.
Troligen kommer jag att hyra en vindsstudio med egen terrass med utsikt som denna fast bättre.
Så har vi varit på middag hos A. och K. också. Dom bor i Gottsunda och där har Älskade K. och jag inte varit så mycket. Bara en enda gång faktiskt, så det var spännande att ta bussen till Musikvägen. Vad mycket natur det är där! Härligt, det var som att komma ut på landet nästan. Och dom bor i en mysig radhuslägenhet med två stora uteplatser. Vi fick ett glas bubbel där i kvällssolens sken.
Fisk bjöds det på sedan, regnbågsforell med goda tillbehör, en jättegod och fräsch rätt. Och mumsig efterrätt på det. Vi pratade och skrattade och hade en superkul kväll. Sedan tog det 30 sekunder att snabbt gå till busshållplatsen, och vips så var vi hemma igen.
Har nu kollat på Big Brother och är mycket nöjda med resultatet där.
Jag är pigg och ska försöka ladda om och göra något lite nyttigt.
Troligen kommer jag att hyra en vindsstudio med egen terrass med utsikt som denna fast bättre.
Så har vi varit på middag hos A. och K. också. Dom bor i Gottsunda och där har Älskade K. och jag inte varit så mycket. Bara en enda gång faktiskt, så det var spännande att ta bussen till Musikvägen. Vad mycket natur det är där! Härligt, det var som att komma ut på landet nästan. Och dom bor i en mysig radhuslägenhet med två stora uteplatser. Vi fick ett glas bubbel där i kvällssolens sken.
Fisk bjöds det på sedan, regnbågsforell med goda tillbehör, en jättegod och fräsch rätt. Och mumsig efterrätt på det. Vi pratade och skrattade och hade en superkul kväll. Sedan tog det 30 sekunder att snabbt gå till busshållplatsen, och vips så var vi hemma igen.
Har nu kollat på Big Brother och är mycket nöjda med resultatet där.
Jag är pigg och ska försöka ladda om och göra något lite nyttigt.
Växlande molnighet
Oj vad det regnade i morse, det riktigt smattrade mot fönsterblecket. Inte så inspirerande att gå upp, så jag/vi lyckades somna om och vaknade inte förrän 10.30! Hilfe, hilfe. Då blev det snabb uppstigning.
Älskade K. ska snart iväg och jobba lite. Hon målar med dom gamla ibland, och det är vad hon ska göra nu. Jag ska ägna mig åt lite nyttigt skrivande. Och sedan är vi bjudna hem till A. och K. på middag.
Det är dags att lägga in räkningarna för betalning också. Det är ganska många den här månaden. Mitt gymkort till exempel, kostar en hel del. Och vår nya box från ComHem.
Det här med Mors dag tycks ha blivit större och större. Alla pratar om det, alla firar. När det började introduceras i större skala i Sverige var min mamma väldigt negativ. "Det är bara för att affärerna ska tjäna pengar!" fnyste hon. Hon tyckte att det var liksom töntigt. Jag vet inte om hon är vänligare inställd nu. Mina syskon uppe i Luleå brukar nog åka dit och uppvakta. Men jag har hela tiden levt i tron att hon fortfarande tycker det är ett kommersiellt och töntigt jippo. Däremot fyller hon 85 på tisdag, och det är ju värt att fira.
Nu skådar jag flikar av blå himmel. Det blir nog inget mer regn idag. Växlande molnighet med något sol, som meterologerna säger, det är inte alltför illa.
Älskade K. ska snart iväg och jobba lite. Hon målar med dom gamla ibland, och det är vad hon ska göra nu. Jag ska ägna mig åt lite nyttigt skrivande. Och sedan är vi bjudna hem till A. och K. på middag.
Det är dags att lägga in räkningarna för betalning också. Det är ganska många den här månaden. Mitt gymkort till exempel, kostar en hel del. Och vår nya box från ComHem.
Det här med Mors dag tycks ha blivit större och större. Alla pratar om det, alla firar. När det började introduceras i större skala i Sverige var min mamma väldigt negativ. "Det är bara för att affärerna ska tjäna pengar!" fnyste hon. Hon tyckte att det var liksom töntigt. Jag vet inte om hon är vänligare inställd nu. Mina syskon uppe i Luleå brukar nog åka dit och uppvakta. Men jag har hela tiden levt i tron att hon fortfarande tycker det är ett kommersiellt och töntigt jippo. Däremot fyller hon 85 på tisdag, och det är ju värt att fira.
Nu skådar jag flikar av blå himmel. Det blir nog inget mer regn idag. Växlande molnighet med något sol, som meterologerna säger, det är inte alltför illa.
lördag 28 maj 2011
Slut på ensamma veckan
Nu har älskade K. kommit hem från Öland. En färgstark resenär.
Alla tåg som hon åkte med var, hör och häpna, för tidiga.
Det har varit skönt att vara ensam en vecka, men det är jättekul att hon är hemma igen. Vi har precis druckit kaffe resp. te, och har inga särskilda planer för resten av dagen. Ska förstås titta på Champions League-finalen, men det är inte förrän vid 21-tiden.
Det känns lite som söndag tycker jag. En lugn, stilla känsla.
Alla tåg som hon åkte med var, hör och häpna, för tidiga.
Det har varit skönt att vara ensam en vecka, men det är jättekul att hon är hemma igen. Vi har precis druckit kaffe resp. te, och har inga särskilda planer för resten av dagen. Ska förstås titta på Champions League-finalen, men det är inte förrän vid 21-tiden.
Det känns lite som söndag tycker jag. En lugn, stilla känsla.
fredag 27 maj 2011
Klagar på knölar
Nu ska jag klaga. Jag gör väldigt sällan det, alltså klagar om privata saker. Och det jag klagar om brukar vara det jag klagar om även nu, det jag nästan snudd på tjatar om: Min fotartros har fått fnatt. Knölarna växer som bara den, och nu är det inte bara lite besvärligt att gå långa sträckor utan rätt så plågsamt att gå en kort bit. Även att gå ut med soporna kräver en viss självövervinnelse. Under min lilla utflykt till Resecentrum och tillbaka gjorde det så ont så jag blev lite illamående.
Det har gått (:-D) fort - för tre-fyra veckor sedan kunde jag både jogga och ta långpromenader.
Och det är forfarande tre månader kvar till operationen. Jag får alltså ransonera mina rörelser i sommar. Och cykla mycket mer än jag brukar.
Lite oroväckande är det också att en knöl på andra foten har börjat ge sig till känna på ett ilsknare sätt än förut. Där har jag en kombination artros/hallux valgus som det inte har varit några problem med egentligen. Men nu gör den plötsligt väsen av sig, så det lär bli operation även där så småningom. Det borde jag kanske förbereda i god tid. Det skulle vara bra att få det gjort t.ex. i mars nästa år, alltså i god tid innan sommaren.
Min omedelbara plan nu (förutom att ta fram cykeln) är att gå till en skomakare och lästa ut skorna så mycket som det bara går. Det gäller att få allt att funka någotsånär.
Ja. Nu har jag klagat, och det ordentligt. Undrar om jag borde kolla upp det hela mer, om det kanske går att förebygga ytterligare knöltillväxt? Nån medicin kanske. Jag ska googla lite så får jag se om jag hittar något tips.
Det har gått (:-D) fort - för tre-fyra veckor sedan kunde jag både jogga och ta långpromenader.
Och det är forfarande tre månader kvar till operationen. Jag får alltså ransonera mina rörelser i sommar. Och cykla mycket mer än jag brukar.
Lite oroväckande är det också att en knöl på andra foten har börjat ge sig till känna på ett ilsknare sätt än förut. Där har jag en kombination artros/hallux valgus som det inte har varit några problem med egentligen. Men nu gör den plötsligt väsen av sig, så det lär bli operation även där så småningom. Det borde jag kanske förbereda i god tid. Det skulle vara bra att få det gjort t.ex. i mars nästa år, alltså i god tid innan sommaren.
Min omedelbara plan nu (förutom att ta fram cykeln) är att gå till en skomakare och lästa ut skorna så mycket som det bara går. Det gäller att få allt att funka någotsånär.
Ja. Nu har jag klagat, och det ordentligt. Undrar om jag borde kolla upp det hela mer, om det kanske går att förebygga ytterligare knöltillväxt? Nån medicin kanske. Jag ska googla lite så får jag se om jag hittar något tips.
Bondens marknad
Bondens marknad vid Resecentrum har blivit populär. Lokala producenter säljer sina varor, och det är ju värt att stödja på alla sätt och vis. Eftersom den här fredagen var den sista inför sommaruppehållet gick jag dit för att titta på utbudet. Det var inte så stort faktiskt, och inte så mycket som lockade mig. Minst tre tillverkare av ostar, och jag är ingen ostmänniska. En hel del honung också, och sylt. Samma som på alla marknader. Några ekologiska, snygga tomater köpte jag i alla fall med mig.
När marknaden återkommer till hösten och man kan handla säsongens alla grönsaker blir det roligare.
Medan jag har skrivit det här har det blivit kolmörkt ute, det känns som att dom tunga regnmolnen ska landa på husen. Och, ja, nu kom regnet också. Tur att jag inte ska ut mer idag!
När marknaden återkommer till hösten och man kan handla säsongens alla grönsaker blir det roligare.
Medan jag har skrivit det här har det blivit kolmörkt ute, det känns som att dom tunga regnmolnen ska landa på husen. Och, ja, nu kom regnet också. Tur att jag inte ska ut mer idag!
Morgonstund med tidningar
Fredag igen. Det har regnat i natt och är fortfarande jämngrått och mulet. Jag var tvungen att tända lampan för att läsa morgontidningarna.
Bland det jag reagerade på i dagens UNT var det lilla inslaget om landshövding Peter Egardts nya bil. Länsstyrelsen måste spara 4 miljoner, men till Egardt har man köpt en bil för 800.000:-.
Nu gillar inte jag Uppsalas nya landshövding, inte alls. Jag tycker han verkar skrämmande arrogant och dessutom okunnig om allt som Uppsala står för, om stadens identitet och särprägel. Så jag kanske blir extra negativ när jag ser hans uttalande om varför 800.000-kronorsmercedesen är så nödvändig. Argumentet om ekonomi och miljö kan man förstås inte invända mot - om det stämmer. Man sparar 300.000 i driftskostnader pga lägre bränsleförbrukning? Jämfört med vad, undrar jag då. Ett jetplan?
Och dessutom måste Peter Egardt ha en bil som är bra för ryggen, eftersom han "arbetar tio timmar i veckan i baksätet." Well, well.
Sen kan han ändå inte avhålla sig från den sedvanliga stickiga hånfullheten när han säger"jag kan förstå om någon som inte tänkt efter eller kan ekonomi reagerar."
Don´t like him.
Jag funderar också över ett inlägg från ett par (s)-politiker som vill skapa fler jobb i Uppsala genom att bland annat införa rätten till heltid samt stärka anställningstryggheten. Det kan man tycka olika saker om, men fler jobb kan det väl knappast skapa? Väldigt mycket tvärtom, snarare.
Bland det jag reagerade på i dagens UNT var det lilla inslaget om landshövding Peter Egardts nya bil. Länsstyrelsen måste spara 4 miljoner, men till Egardt har man köpt en bil för 800.000:-.
Nu gillar inte jag Uppsalas nya landshövding, inte alls. Jag tycker han verkar skrämmande arrogant och dessutom okunnig om allt som Uppsala står för, om stadens identitet och särprägel. Så jag kanske blir extra negativ när jag ser hans uttalande om varför 800.000-kronorsmercedesen är så nödvändig. Argumentet om ekonomi och miljö kan man förstås inte invända mot - om det stämmer. Man sparar 300.000 i driftskostnader pga lägre bränsleförbrukning? Jämfört med vad, undrar jag då. Ett jetplan?
Och dessutom måste Peter Egardt ha en bil som är bra för ryggen, eftersom han "arbetar tio timmar i veckan i baksätet." Well, well.
Sen kan han ändå inte avhålla sig från den sedvanliga stickiga hånfullheten när han säger"jag kan förstå om någon som inte tänkt efter eller kan ekonomi reagerar."
Don´t like him.
Jag funderar också över ett inlägg från ett par (s)-politiker som vill skapa fler jobb i Uppsala genom att bland annat införa rätten till heltid samt stärka anställningstryggheten. Det kan man tycka olika saker om, men fler jobb kan det väl knappast skapa? Väldigt mycket tvärtom, snarare.
torsdag 26 maj 2011
Trea i lyckoligan
Sverige är trea på lyckolistan. Alltså OECD:s nya välståndsindex. Lyckligast är dom i Australien, medan Estland, Turkiet och Mexiko ligger i botten.
Mer information än så fanns inte i DN:s lilla, lilla notis. Det kanske kommer imorgon. Jag vill veta hur lyckoindexet beräknas, och vilket land som kom tvåa. Danskarna brukar ju ligga bra till, så det kanske är dom.
I tidningens obligatoriska följdomröstning anser sig 62% vara lyckliga. Det är väl en hyfsad siffra om man tänker på hur många som verkar må väldigt dåligt. Fast dom sitter väl å andra sidan inte och fyller i små lyckoenkäter nästan mitt i natten.
Okej, nu såg jag SvD också, och där stod det lite mer. Kanada kom tvåa. Och beräkningsgrunderna för detta index är "möjligheten till en rik fritid, god hälsa generellt och väl fungerande samhällsfunktioner".
Att Sverige ligger så bra till...nästan förvånande. Alldeles oavsett att lycka förstås är något helt annat än vad OECD kan mäta.
Mer information än så fanns inte i DN:s lilla, lilla notis. Det kanske kommer imorgon. Jag vill veta hur lyckoindexet beräknas, och vilket land som kom tvåa. Danskarna brukar ju ligga bra till, så det kanske är dom.
I tidningens obligatoriska följdomröstning anser sig 62% vara lyckliga. Det är väl en hyfsad siffra om man tänker på hur många som verkar må väldigt dåligt. Fast dom sitter väl å andra sidan inte och fyller i små lyckoenkäter nästan mitt i natten.
Okej, nu såg jag SvD också, och där stod det lite mer. Kanada kom tvåa. Och beräkningsgrunderna för detta index är "möjligheten till en rik fritid, god hälsa generellt och väl fungerande samhällsfunktioner".
Att Sverige ligger så bra till...nästan förvånande. Alldeles oavsett att lycka förstås är något helt annat än vad OECD kan mäta.
Frodigt
Det känns som att det har varit sommar ganska länge, och ändå är det inte ens juni. Härligt. Det ser ut som högsommar också. Så grönt och frodigt överallt, och det enda som visar tydligt att vi är precis i början av den bästa årstiden är alla syrener.
Vi hade ju en balkongsyren också, som blommade redan för en månad sedan, så vi fick dubbel säsong i år. Det är att rekommendera faktiskt.
Men om man bara tittar på den övriga växtligheten kan man tro att det är juli redan. Även maskrosor, tistlar och nässlor ser ut att må jättebra.
Jag pratade med K. igår kväll. Hon är ju på Öland och får där tillfälle att jorda sig genom att hjälpa till med plantering av buskar och annat trädgårdsaktigt. Sådant mår man bra av. Jag är stadsmänniska egentligen, men lite mer natur skulle även jag vilja ha.
Vi hade ju en balkongsyren också, som blommade redan för en månad sedan, så vi fick dubbel säsong i år. Det är att rekommendera faktiskt.
Men om man bara tittar på den övriga växtligheten kan man tro att det är juli redan. Även maskrosor, tistlar och nässlor ser ut att må jättebra.
Jag pratade med K. igår kväll. Hon är ju på Öland och får där tillfälle att jorda sig genom att hjälpa till med plantering av buskar och annat trädgårdsaktigt. Sådant mår man bra av. Jag är stadsmänniska egentligen, men lite mer natur skulle även jag vilja ha.
Viktiga män i mitt liv
Energisvackan blev kortvarig, precis som jag hoppades. Idag känns det bra igen. Jag har tränat, och nu börjar jag ta i lite mer. Det funkar.
Jag har också pratat med både min revisor och min tandläkare - två av dom viktigaste männen i mitt liv. Det är bra att ha några sådana, bra att ha träffat yrkesmänniskor som man alltid kan lita på och som dessutom är trevliga.
På den tiden jag hade bil hade jag också den mest fantastiska bilmekare man kan tänka sig. En udda modell av Fiat ägde jag, och han råkade vara specialist på bland annat den. Kunde allt, ställde upp med kort varsel, var inte ens särskilt dyr. Guld.
Osteopaten Bengt var också länge en enormt viktig person i mitt liv. Han skulle vara det fortfarande om jag hade råd att gå till honom regelbundet.
Det fint väder igen! Sol och klarblå himmel. Jag ska snart iväg för att äta lunch med M-P, men innan dess ska jag sitta en stund och mysa på balkongen. Nyttigheter får anstå till eftermiddagen.
Jag har också pratat med både min revisor och min tandläkare - två av dom viktigaste männen i mitt liv. Det är bra att ha några sådana, bra att ha träffat yrkesmänniskor som man alltid kan lita på och som dessutom är trevliga.
På den tiden jag hade bil hade jag också den mest fantastiska bilmekare man kan tänka sig. En udda modell av Fiat ägde jag, och han råkade vara specialist på bland annat den. Kunde allt, ställde upp med kort varsel, var inte ens särskilt dyr. Guld.
Osteopaten Bengt var också länge en enormt viktig person i mitt liv. Han skulle vara det fortfarande om jag hade råd att gå till honom regelbundet.
Det fint väder igen! Sol och klarblå himmel. Jag ska snart iväg för att äta lunch med M-P, men innan dess ska jag sitta en stund och mysa på balkongen. Nyttigheter får anstå till eftermiddagen.
onsdag 25 maj 2011
Skoterfylleri
På tal om brott och straff. En kvinna körde vattenskoter i berusat tillstånd och dödade en simmande man. Det fick hon sex månaders fängelse för. Det känns ganska lite. Men så är det ju i Sverige, och det är likadant med rattfylleri. Om man kör bil full och rammar två fotgängare som båda dör får man i princip samma straff som om man (i samma grad av berusning) utan incidenter kör sin bil från gatan in i garaget.
I USA och även vissa andra länder finns det något som heter ungefär "bildråp". Rattfylleri är inte tillåtet där heller, men det anses värre att köra ihjäl någon än att inte göra det. Det handlar alltså mindre om berusningen och mer om konsekvensen av den. Verkar vettigt.
För övrigt avskyr jag vattenskotrar, det är det absolut värsta fordon jag vet. Saboterar allt som liknar tystnad och naturupplevelser. Alla som kör vattenskoter borde sättas i förvar på ett halvår eller så.
I USA och även vissa andra länder finns det något som heter ungefär "bildråp". Rattfylleri är inte tillåtet där heller, men det anses värre att köra ihjäl någon än att inte göra det. Det handlar alltså mindre om berusningen och mer om konsekvensen av den. Verkar vettigt.
För övrigt avskyr jag vattenskotrar, det är det absolut värsta fordon jag vet. Saboterar allt som liknar tystnad och naturupplevelser. Alla som kör vattenskoter borde sättas i förvar på ett halvår eller så.
Trötthet
Dom senaste dagarna, nej den senaste veckan till och med, har jag varit pigg och energisk. Alldeles ovanligt energisk. Men nu är jag trött. Alldeles ovanligt trött. Det känns som när pollensäsongen börjar och jag inte har börjat äta allergitabletter. Ett slags dimmig trötthet. Eller som att finkornig utmattningssand sipprar in i alla celler och tar bort kraft och skärpa.
Allergitabletter äter jag, så det kan inte vara det. En liten svacka är det nog. En reaktion på allt det plötsliga tränandet kanske. Nu ska jag vila och vänta på att energin återvänder. Förhoppningsvis gör den det imorgon.
Allergitabletter äter jag, så det kan inte vara det. En liten svacka är det nog. En reaktion på allt det plötsliga tränandet kanske. Nu ska jag vila och vänta på att energin återvänder. Förhoppningsvis gör den det imorgon.
Ekonomi och talibaner
Grekland står på randen till konkurs, läste jag nyss. Men hur ska det bli? Irland, Portugal, Spanien är också i kris. Och Belgiens finanser är tydligen inte heller i bästa skick. Det kan ju aldrig hålla. Om miljarder euro pytsas ut här och där för att hålla länder flytande ännu ett tag - vad kommer sedan? När dessa redan fallfärdiga ekonomier dessutom har gigantiska nya skulder?
Jag är inte ekonom, men jag undrar. Vad är det som händer? Var ligger grundfelet?
En artikel som berörde mig lika mycket handlade om en rektor i Afghanistan som har blivit mördad av talibaner för att han undervisade flickor. Sådant läser man om då och då, och talibaner har ju också överfallit skolflickor, kastat syra på dem, angripit dem med gas och i flera fall helt sonika haft ihjäl dem. För att de går i skolan.
Vad händer nu med de flickor vars rektor mördades? Vågar någon annan undervisa dem, eller är de nu dömda att stanna hemma, dolda under tygskynken?
Talibanrörelsen måste vara den mest ondskefulla politisk/religiösa rörelse som existerar idag.
Jan Guillou skrev en gång en krönika där han tog starkt avstånd från västvärldens engagemang i Afghanistan. Eller han har nog skrivit många såna krönikor, men just den här gången var ett av hans argument att i synnerhet Sveriges intresse grundade sig i att vi vill pracka på det afghanska folket våra extrema idéer om jämställdhet! Att ens komma på tanken att använda vårt inhemska politiska ord "jämställdhet" när det handlar om så absolut grundläggande mänskliga rättigheter som att flickor/kvinnor ska få lämna hemmet, få sjukvård, lära sig skriva och läsa etc. etc., alltså hur har han mage! Hans sätt att argumentera fick mig att tappa andan av bestörtning. Sedan dess har jag aldrig läst någon krönika av Guillou.
Jag är inte ekonom, men jag undrar. Vad är det som händer? Var ligger grundfelet?
En artikel som berörde mig lika mycket handlade om en rektor i Afghanistan som har blivit mördad av talibaner för att han undervisade flickor. Sådant läser man om då och då, och talibaner har ju också överfallit skolflickor, kastat syra på dem, angripit dem med gas och i flera fall helt sonika haft ihjäl dem. För att de går i skolan.
Vad händer nu med de flickor vars rektor mördades? Vågar någon annan undervisa dem, eller är de nu dömda att stanna hemma, dolda under tygskynken?
Talibanrörelsen måste vara den mest ondskefulla politisk/religiösa rörelse som existerar idag.
Jan Guillou skrev en gång en krönika där han tog starkt avstånd från västvärldens engagemang i Afghanistan. Eller han har nog skrivit många såna krönikor, men just den här gången var ett av hans argument att i synnerhet Sveriges intresse grundade sig i att vi vill pracka på det afghanska folket våra extrema idéer om jämställdhet! Att ens komma på tanken att använda vårt inhemska politiska ord "jämställdhet" när det handlar om så absolut grundläggande mänskliga rättigheter som att flickor/kvinnor ska få lämna hemmet, få sjukvård, lära sig skriva och läsa etc. etc., alltså hur har han mage! Hans sätt att argumentera fick mig att tappa andan av bestörtning. Sedan dess har jag aldrig läst någon krönika av Guillou.
tisdag 24 maj 2011
Äggkastande äggallergiker
Lite udda nyheter läser man ibland. Berättelser från samtiden, ofta av förskräckande slag. Nästan alltid reagerar jag mest på "bagateller". Dom säger så mycket om tidsanda och värderingar.
Dagens wtf är den lilla artikeln om mannen som kletade in en ung pojke med ägg. Det var Halloween och ett gäng kastade ägg på mannens hus. Han följde efter ungdomarna och fick tag i en av dom. Från den killens ryggsäck fiskade han upp ett ägg och smetade in det i ansiktet på honom.
Vad hände då? Polisanmälan förstås. Mannen har dömts till böter på 11.400:- för ofredande. "Pojken var dessutom äggallergiker och blev röd i ögonen" enligt åklagaren.
Suck, stön, skrik! Så in i h-e trött jag blir!
Är du äggallergiker, jamen hallå, gå inte omkring och smeta ägg på folks ägodelar, bär inte omkring ägg i din ryggsäck!
Röd i ögonen. Oh no! Stackars! Säkert blev han "kränkt" också.
11.400:- är hyfsat mycket pengar för dom flesta. Äggkastarna fick däremot ingen påföljd alls, det är tydligen helt naturligt och accepterat att gå omkring och försöka sabba husfasader.
Nu läste jag i en annan tidning att det inte är klart om äggkastningen kommer att leda till någon åtgärd. "Hämnaren" blev snabbåtalad, eftersom han är civilanställd ekobrottsutredare.
"Vissa läsare kanske kan känna sympatin hos gärningsmannen i det här fallet" säger åklagaren också.
Ja gissa.
Hur kan man som åklagare driva ett sådant mål med självrespekten i behåll???
Dagens wtf är den lilla artikeln om mannen som kletade in en ung pojke med ägg. Det var Halloween och ett gäng kastade ägg på mannens hus. Han följde efter ungdomarna och fick tag i en av dom. Från den killens ryggsäck fiskade han upp ett ägg och smetade in det i ansiktet på honom.
Vad hände då? Polisanmälan förstås. Mannen har dömts till böter på 11.400:- för ofredande. "Pojken var dessutom äggallergiker och blev röd i ögonen" enligt åklagaren.
Suck, stön, skrik! Så in i h-e trött jag blir!
Är du äggallergiker, jamen hallå, gå inte omkring och smeta ägg på folks ägodelar, bär inte omkring ägg i din ryggsäck!
Röd i ögonen. Oh no! Stackars! Säkert blev han "kränkt" också.
11.400:- är hyfsat mycket pengar för dom flesta. Äggkastarna fick däremot ingen påföljd alls, det är tydligen helt naturligt och accepterat att gå omkring och försöka sabba husfasader.
Nu läste jag i en annan tidning att det inte är klart om äggkastningen kommer att leda till någon åtgärd. "Hämnaren" blev snabbåtalad, eftersom han är civilanställd ekobrottsutredare.
"Vissa läsare kanske kan känna sympatin hos gärningsmannen i det här fallet" säger åklagaren också.
Ja gissa.
Hur kan man som åklagare driva ett sådant mål med självrespekten i behåll???
Damm och aska
Städ- och pysselmanin fortsätter. Dammsugaren ställer jag inte ens undan mellan varven. Eftersom vi har en ganska stor lägenhet blir det för jobbigt att ta allt på en gång, men tar man det i etapper känns det okej.
Nu har också mitt favoritredskap Swiffern åkt fram.
Jättebra när man vill komma åt besvärligt trånga och undanskymda ytor, till exempel under soffan. Snygg färg har den också.
Naturligtvis har jag tvättat en maskin också, plus diskat. Och igår kväll klockan 23 tog jag fram strykbrädan och strök ett antal t-shirts...ha, det är nyttigt att vara "gräsänka"!
På stereon spelas just nu Mamas&Papas. Jag ska ut och posta några beställda horoskop. Kanske går jag sedan till gymmet och tillbringar en kvart på trampmaskinen.
Undrar förresten hur det blir med askmolnet. Konsekvenserna kan bli ännu värre än förra gången, sägs det. Flera av mina vänner befann sig i Frankrike då, två på semester och en i jobbet. Samtliga var tvungna att ta sig hem på andra sätt, och semesterfirarna kämpade sig till plats på en buss, och det blev en oförliknelig resa. Hon som var på jobb fick åka bil hem på arbetsgivarens bekostnad. Med chaufför. Bil från Frankrike till Uppsala. Ja, så reste man ju på femtiotalet, och det är kanske mer naturligt än att sitta i en stålfågel högt uppe i luften. Fast det bästa är förstås tåg.
Senare idag ska visst askmolnet komma in över Sverige. Kommer det att märkas, blir det mörkare eller så? Det visar sig.
Nu har också mitt favoritredskap Swiffern åkt fram.
Jättebra när man vill komma åt besvärligt trånga och undanskymda ytor, till exempel under soffan. Snygg färg har den också.
Naturligtvis har jag tvättat en maskin också, plus diskat. Och igår kväll klockan 23 tog jag fram strykbrädan och strök ett antal t-shirts...ha, det är nyttigt att vara "gräsänka"!
På stereon spelas just nu Mamas&Papas. Jag ska ut och posta några beställda horoskop. Kanske går jag sedan till gymmet och tillbringar en kvart på trampmaskinen.
Undrar förresten hur det blir med askmolnet. Konsekvenserna kan bli ännu värre än förra gången, sägs det. Flera av mina vänner befann sig i Frankrike då, två på semester och en i jobbet. Samtliga var tvungna att ta sig hem på andra sätt, och semesterfirarna kämpade sig till plats på en buss, och det blev en oförliknelig resa. Hon som var på jobb fick åka bil hem på arbetsgivarens bekostnad. Med chaufför. Bil från Frankrike till Uppsala. Ja, så reste man ju på femtiotalet, och det är kanske mer naturligt än att sitta i en stålfågel högt uppe i luften. Fast det bästa är förstås tåg.
Senare idag ska visst askmolnet komma in över Sverige. Kommer det att märkas, blir det mörkare eller så? Det visar sig.
måndag 23 maj 2011
Ludd
Jag ägnar mig åt seriös städning. Alltså verkligt seriös, som att ta bort mattor och dammsuga + våttorka där dom (mattorna) har legat orörda i åratal. Ja, hm...åratal kanske är att ta i, men åtminstone ett år handlar det säkert om. Kanske två. Ja, tiden går ju fort, så två år är det nog...
En av dessa mattor snurrar nu i tvättmaskinen. Hoppas det går bra, och att mattan inte är för tung för maskinen. Vi har tyvärr ingen tvättstuga i vårt område, och därmed ingen grovtvättmaskin. Större mattor får man lämna in på kemtvätt, och det är lite bökigt. Det kan jag verkligen sakna, alltså en allmän tvättstuga som det fanns när jag bodde hos Uppsalahem. Oj vad bra det var. Och inte var det några stora problem i anslutning till det heller. Visserligen tog folk inte bort luddet från torktumlarna, det är ju en klassiker. En konfliktframkallande klassiker dessutom. Men nu är det så att jag gillar att ta bort ludd från torktumlaren, jag tycker det är jättekul! Fort går det också. Så dom enstaka gånger, det var kanske en gång av tio, när den som tvättade före mig hade varit plikttrogen och det alltså inte fanns minsta ludd att rensa, då blev jag besviken. (Är inte ludd ett ganska gulligt ord också?)
Funderar nu på något mer nyttigt att göra idag. Jag känner mig ovanligt energisk. Det bådar gott.
En av dessa mattor snurrar nu i tvättmaskinen. Hoppas det går bra, och att mattan inte är för tung för maskinen. Vi har tyvärr ingen tvättstuga i vårt område, och därmed ingen grovtvättmaskin. Större mattor får man lämna in på kemtvätt, och det är lite bökigt. Det kan jag verkligen sakna, alltså en allmän tvättstuga som det fanns när jag bodde hos Uppsalahem. Oj vad bra det var. Och inte var det några stora problem i anslutning till det heller. Visserligen tog folk inte bort luddet från torktumlarna, det är ju en klassiker. En konfliktframkallande klassiker dessutom. Men nu är det så att jag gillar att ta bort ludd från torktumlaren, jag tycker det är jättekul! Fort går det också. Så dom enstaka gånger, det var kanske en gång av tio, när den som tvättade före mig hade varit plikttrogen och det alltså inte fanns minsta ludd att rensa, då blev jag besviken. (Är inte ludd ett ganska gulligt ord också?)
Funderar nu på något mer nyttigt att göra idag. Jag känner mig ovanligt energisk. Det bådar gott.
Nytt försvinnande
Mitt försvunna armband kom ju lyckligen till rätta. Nu är frågan: var är mitt örhänge? Endast det ena låg där jag tog för givet att båda skulle finnas. Så nu har jag letat. Jag har till och med klippt sönder den halvfulla dammsugarpåsen och rotat i den! Ganska äckligt. En knapp hittade jag, men inget örhänge.
Kanske är detta en utmaning för Tofflan, som lär ska kunna hitta saker. Så här ser det ut:
Tips emottages tacksamt.
När jag ändå bytte dammsugarpåse passade jag på att städa lite. Det är inte klart än, för jag upptäckte förstås damm och fnugg precis överallt.
Tränat har jag också gjort. Och jobbat lite. Det ska jag nu fortsätta med.
Kanske är detta en utmaning för Tofflan, som lär ska kunna hitta saker. Så här ser det ut:
Tips emottages tacksamt.
När jag ändå bytte dammsugarpåse passade jag på att städa lite. Det är inte klart än, för jag upptäckte förstås damm och fnugg precis överallt.
Tränat har jag också gjort. Och jobbat lite. Det ska jag nu fortsätta med.
söndag 22 maj 2011
Kvitton, vit choklad och fotboll
Så skönt. Kvitton och papper är nu sorterade. Allt fanns, även dom kvitton jag inte hittade förra gången.
Ganska snabbt gick det också, och sen satte jag mig på balkongen och läste ut en bok som jag har hållit på med ett par dagar. "Lycka" heter den och var inte så bra som jag hade hoppats.
Det är en jättefin kväll. Jag önskar att vi hade balkong i västerläge istället för söder. Och jag önskar att jag hade knölfria fötter så jag kunde ta en promenad utan problem. Men jag har ätit en hyfsad middag i alla fall. Och när jag handlade idag köpte jag en chokladbit med pistagefyllning. Pistage är en av mina favoritsmaker.
Så det skulle bli en bra liten efterrätt tänkte jag mig. Men ve och fasa! Jag vecklade upp papperet, och insåg att den pistagefyllda chokladen var VIT.
Urk. Vit choklad är inte choklad. (Faktiskt inte, den innehåller inga kakaobönor.) Den påminner mer om sötad välling. Blä. Det blev jordgubbar istället. Mycket bättre.
Kollat på fotboll har jag också gjort. Det var väldigt spännande, för det var sista omgången i Premier League, och bottenstriden var helt oviss. Två av bottenlagen spelade mot varandra, och just den matchen tittade jag på. Det blev 3-2, och det tillsammans med resultaten i dom övriga matcherna innebar att båda "mina" lag gick vidare. Inget var avgjort förrän i sista sekunden, ganska otroligt.
Och aldrig har jag sett så många publikbilder med frenetiskt nagelbitande människor.
När matchen var slut vällde folk in på planen. Hundratals. Hade det varit i Sverige så hade det betraktats som en stor skandal, klubben hade fått böta stora summor och förmodligen hade det blivit bråk med knivar och knytnävar också. Wolverhamptons fans verkade sköta sig rätt bra.
Nu ska jag fortsätta slappa och titta på TV.
Ganska snabbt gick det också, och sen satte jag mig på balkongen och läste ut en bok som jag har hållit på med ett par dagar. "Lycka" heter den och var inte så bra som jag hade hoppats.
Det är en jättefin kväll. Jag önskar att vi hade balkong i västerläge istället för söder. Och jag önskar att jag hade knölfria fötter så jag kunde ta en promenad utan problem. Men jag har ätit en hyfsad middag i alla fall. Och när jag handlade idag köpte jag en chokladbit med pistagefyllning. Pistage är en av mina favoritsmaker.
Så det skulle bli en bra liten efterrätt tänkte jag mig. Men ve och fasa! Jag vecklade upp papperet, och insåg att den pistagefyllda chokladen var VIT.
Urk. Vit choklad är inte choklad. (Faktiskt inte, den innehåller inga kakaobönor.) Den påminner mer om sötad välling. Blä. Det blev jordgubbar istället. Mycket bättre.
Kollat på fotboll har jag också gjort. Det var väldigt spännande, för det var sista omgången i Premier League, och bottenstriden var helt oviss. Två av bottenlagen spelade mot varandra, och just den matchen tittade jag på. Det blev 3-2, och det tillsammans med resultaten i dom övriga matcherna innebar att båda "mina" lag gick vidare. Inget var avgjort förrän i sista sekunden, ganska otroligt.
Och aldrig har jag sett så många publikbilder med frenetiskt nagelbitande människor.
När matchen var slut vällde folk in på planen. Hundratals. Hade det varit i Sverige så hade det betraktats som en stor skandal, klubben hade fått böta stora summor och förmodligen hade det blivit bråk med knivar och knytnävar också. Wolverhamptons fans verkade sköta sig rätt bra.
Nu ska jag fortsätta slappa och titta på TV.
Hundar och stadsjeepar
Stora hundar är farligare för miljön än både stadsjeepar och flyg? Eh? Tillåt mig tvivla. Men det har i alla fall en forskare i Nya Zeeland kommit fram till, och jag kollade ju raskt upp vad tidningarna har skrivit om det hela. Det visade sig att dom har inte skrivit just någonting alls. Bakom den intressanta rubriken fanns inget om hur undersökningen gått till, vad forskaren grundar sina slutsatser på etc.
Det är ju annars intressant att veta. Exempelvis en Labrador förbrukar alltså mer av naturens resurser än en Toyota Land Cruiser...
Tror inte på det.
Undrar hur det är med små hundar. En dvärgpudel, är den då i miljöförstörelseparitet med en Cooper Mini? Eller med en moped kanske?
Jag vill veta mer om den här undersökningen. Och om forskaren.
Solovecka
Älskade K. har åkt till Öland idag. Hon ska tillbringa veckan med sin mamma och hennes man, som har ett jättefint sommarställe i Vickleby. K. har inte varit ledig en hel vecka i sträck på jag vet inte när, så det var verkligen dags för semester. Hoppas dom får det trevligt!
Jag är alltså singel, solo eller vad man ska säga. Det känns både tomt och fritt. Annorlunda hur som helst.
Just nu går en tvättmaskin, jag har solat lite på balkongen och ska snart sortera klart mina kvitton. Planen är att dom ska postas imorgon. Nån träning blir det däremot inte idag. Eftersom jag har varit på gymmet två dagar i rad är det bra att låta kroppen vila. Men imorgon är det dags igen. Det är så kul att träna! Jag har saknat det mer än jag visste.
Jag är alltså singel, solo eller vad man ska säga. Det känns både tomt och fritt. Annorlunda hur som helst.
Just nu går en tvättmaskin, jag har solat lite på balkongen och ska snart sortera klart mina kvitton. Planen är att dom ska postas imorgon. Nån träning blir det däremot inte idag. Eftersom jag har varit på gymmet två dagar i rad är det bra att låta kroppen vila. Men imorgon är det dags igen. Det är så kul att träna! Jag har saknat det mer än jag visste.
lördag 21 maj 2011
Julie och Julia
Nu har jag gjort något jag inte gör så ofta: jag har sett en film. På TV1000 gick 'Julie och Julia', med bl.a. Meryl Streep, och jag vet att den fick bra recensioner när den kom. Dock tyckte jag inte beskrivningen lät så lockande. Filmen handlar om den amerikanska kokboksförfattaren och TV-kocken Julia Child, en matlegend (dog 2004 vid 91 års ålder) som hade enorm genomslagskraft i USA. Och så handlar det om en nutida kvinna som börjar blogga om Julia Child, och som föresätter sig att laga alla recepten i hennes bok under ett år.
Men om det nu lät lite tråkigt så blev jag positivt överraskad. För filmen var mysig. Helmysig. Jag njöt av varje sekund. Miljöerna, dåtidens Paris och nutidens New York, är miljöer jag verkligen gillar. Matlagning gillar jag också, liksom bloggande. Att det dessutom var en snäll film uppskattar jag extra mycket. Välgjord, snäll, varm och lite smårolig. Total feel-good, bättre kan det inte bli.
Men om det nu lät lite tråkigt så blev jag positivt överraskad. För filmen var mysig. Helmysig. Jag njöt av varje sekund. Miljöerna, dåtidens Paris och nutidens New York, är miljöer jag verkligen gillar. Matlagning gillar jag också, liksom bloggande. Att det dessutom var en snäll film uppskattar jag extra mycket. Välgjord, snäll, varm och lite smårolig. Total feel-good, bättre kan det inte bli.
Ingen undergång
Idag händer inte mycket. Så gott som ingenting. Och inte har ju jorden gått under heller, inte än i alla fall. Märkligt hur mycket publicitet det har fått. En galning som förutspår jordens undergång med exakt klockslag och allt, inte brukar väl sånt få rubriker överallt?
Kanske är det den allmänna oron med naturkatastrofer och politiska uppror som gör människor öppna för att vad som helst kan hända? Det lär inte vara slut på vare sig katastrofer eller uppror, tvärtom, det kommer nog mycket mer, men jorden lär stå kvar.
Kanske är det den allmänna oron med naturkatastrofer och politiska uppror som gör människor öppna för att vad som helst kan hända? Det lär inte vara slut på vare sig katastrofer eller uppror, tvärtom, det kommer nog mycket mer, men jorden lär stå kvar.
fredag 20 maj 2011
Fel ord
När jag satt på tåget till Stockholm bläddrade jag i dagens Metro. Reagerade mot en artikel om våldtäkter. Vid minst tre tillfällen har kvinnor blivit våldtagna av två män. I tidningen beskrevs det hur männen troligen "jobbat i team". Och jag reagerade så enormt starkt på det, alltså på ordet jobba. Våldtäktsmän som "jobbar" på det ena eller andra sättet, i team eller enskilt, alltså det är i och för sig bara ett ord men ändå.
Hår och tand
Jag tog 11-tåget till Stockholm idag. Raka spåret till frisören, som heter något så ovanligt som Kanaria. På vägen dit stannade jag vid NK och kollade deras glassutbud. Kände mig nöjd med utbudet och tog en våffla med päron och romkrokant. Gott!
Håret blev bra, och jag hastade snabbt iväg till Centralen igen. Orkar inte med den stockholmska trängseln och stressen, vill bara hem till det söta Uppsala. Missade 14.11-tåget och avstod från att skynda mig till det tåg som avgick 14.16. Varför stressa, när nästa går 14.41? Bara det att det gjorde det ju inte. Tre minuter innan det tåget skulle avgå kom meddelandet att det var inställt.
Lokfel. Hur många gånger har man inte...etc. etc. Men till slut kom ju ett tåg i alla fall. Man blir glad när det glider in på spåret.
Jag var hemma i bra tid trots allt. Drack två stora glas vatten och åt en banan, gick sen ner och tränade.
K. och jag åt middag sedan. Jag tyckte det frasade och krasade en del när jag tuggade, och visst, det var Tanden. Den tand jag tidigare har klistrat och lagat. Det håller uppenbarligen inte, delar av fasaden är nu borta och jag måste göra ett större ingrepp. Brygga eller krona eller vad det nu heter. Kommer att kosta 3.800:-. Minst. Fruktansvärt mycket pengar.
Suck. Men man får tänka positivt: Det är bra att det finns tandläkare.
torsdag 19 maj 2011
Butiker flyttar
Åt lunch på stan idag. Pub19 serverade nötfärsbiff med portvinsstuvade champinjoner, och det var rent förvånansvärt gott. En glass från Landings unnade jag mig efter det, så nu behöver jag inte äta så mycket mer. Te och nåt litet tilltugg framåt kvällen, sedan räcker det.
Något som är tråkigt är att alla specialaffärer försvinner från centrum. En efter en lämnar dom sina lokaler och flyttar till Boländerna. Och så är det samma visa: man behöver ha bil för att handla lampor, badrumsinredning och mattor. Eller man kanske inte behöver handla något akut, men man vill titta och bli inspirerad. Då åker man som billös inte en skramlig buss ut till ett industriområde, då är risken att man istället går till Clas Ohlsson, som har lite av allt och mycket av ingenting. Eftersom dom fortfarande finns inne i stan.
Nu senast är det Wahlquists interiör, Uppsalas bästa mattaffär, som har flyttat. Den stora lokalen på Dragarbrunnsgatan gapade sorgligt tom när jag gick förbi. Ännu sorgligare blev det när jag såg vad som ska flytta in istället: En mäklare! En bloody fastighetsmäklare. Man ser var pengarna finns...
Något som är tråkigt är att alla specialaffärer försvinner från centrum. En efter en lämnar dom sina lokaler och flyttar till Boländerna. Och så är det samma visa: man behöver ha bil för att handla lampor, badrumsinredning och mattor. Eller man kanske inte behöver handla något akut, men man vill titta och bli inspirerad. Då åker man som billös inte en skramlig buss ut till ett industriområde, då är risken att man istället går till Clas Ohlsson, som har lite av allt och mycket av ingenting. Eftersom dom fortfarande finns inne i stan.
Nu senast är det Wahlquists interiör, Uppsalas bästa mattaffär, som har flyttat. Den stora lokalen på Dragarbrunnsgatan gapade sorgligt tom när jag gick förbi. Ännu sorgligare blev det när jag såg vad som ska flytta in istället: En mäklare! En bloody fastighetsmäklare. Man ser var pengarna finns...
onsdag 18 maj 2011
Den heliga sop-kon
Jag fortsätter på mitt sopiga tema. Sopsortering är ju en helig ko. Inte den sorts ko jag gillar bäst om jag ska vara ärlig. Jag kan bli så trött när det förväntas att alla nitiskt ska plocka ner saker i den exakt rätta sortens påsar och kassar och kärl och behållare, när man kör bil långa sträckor för att slänga en kastrull, eller när till exempel vår bostadsrättsförening byter portkod och meddelar detta, inte på ett vanligt papper utan via små centimetersmala remsor i brevlådan - för att rädda planeten. (Dåvarande styrelsen delade alltså ett A4 i ca 15 delar. Av miljöskäl. Men nästan ingen upptäckte dom små remsorna, dom försvann bland reklam och annan post. :-D)
Banker slutar hantera pengar, posten slutar tömma brevlådor. Rädda planeten, hello. Proportioner, vad är det?
Mest retar jag mig på återvinningsstationerna. Långt bort ligger dom, det är ett företag att ta sig dit. Och som sagt, bil antas man ha. Ett miljöräddande som utgår från bilkörning är liksom inte trovärdigt.
Trovärdigt, det vore att t.ex. varje månad ha uppsamlingar runt om i stan där folk kunde lämna in kasserade elprylar. Eller husgeråd eller vad som helst. Och så transporterades det iväg på ett effektivt sätt, ungefär som man gör med hushållssopor.
För övrigt har vårt samhälle både infrastruktur och teknologi så vi kan bränna det mesta och omvandla det till energi. Men sopsorteringen är numera en jätteindustri, och att ifrågasätta den är så politiskt inkorrekt så det finns nästan inte.
Och samtidigt slänger alltså folk/ungdomar skräp hejvilt omkring sig. Mysko.
I den lilla spanska staden Nerja där jag har varit en hel del är jag alltid extremt fascinerad av sophanteringen. Det är ungefär tvärtom mot här. Människor skurar sina trottoarer varje morgon, utanför både privathus och butiker står dom med borstar och hinkar och trasor.
Kommunen har små söta bilar som det står Limpia på - det är städpatruller som ständigt åker omkring och plockar och rengör och fixar med växtlighet och överhuvudtaget vårdar närmiljön.
En svensk kvinna som har bott där nere i flera år berättade för mig att det är väldigt eftertraktat att vara kommunanställd renhållningsarbetare, jobbet har ganska hög status och det finns mycket yrkesstolthet hos dom anställda.
Men sortering...oj, nej! Nu har jag inte varit i Nerja på två år, och det kanske har börjat förändras även där. Men under mina vistelser har man i alla fall gjort så att på kvällen går man ner och ställer sina sopor på närmaste trottoar. Överallt ser man sedan små fint hopknutna påsar. Eller stora säckar. Eller en soffa, en gammal död krukväxt etc. Och i plastpåsarna kastar man allt, även riktigt miljöfarliga saker som till och med jag tycker ska tas om hand på annat sätt, Batterier och aluminumburkar till exempel. Så här kan det se ut:
Eller till och med så här:
Under natten hämtas allt. På morgonen är det alltså undanplockat, och människor går igen ut och skurar trottoarerna etc.
Underligt, exotiskt och som sagt fascinerande. Kul på något sätt. Man får vissa perspektiv.
Banker slutar hantera pengar, posten slutar tömma brevlådor. Rädda planeten, hello. Proportioner, vad är det?
Mest retar jag mig på återvinningsstationerna. Långt bort ligger dom, det är ett företag att ta sig dit. Och som sagt, bil antas man ha. Ett miljöräddande som utgår från bilkörning är liksom inte trovärdigt.
Trovärdigt, det vore att t.ex. varje månad ha uppsamlingar runt om i stan där folk kunde lämna in kasserade elprylar. Eller husgeråd eller vad som helst. Och så transporterades det iväg på ett effektivt sätt, ungefär som man gör med hushållssopor.
För övrigt har vårt samhälle både infrastruktur och teknologi så vi kan bränna det mesta och omvandla det till energi. Men sopsorteringen är numera en jätteindustri, och att ifrågasätta den är så politiskt inkorrekt så det finns nästan inte.
Och samtidigt slänger alltså folk/ungdomar skräp hejvilt omkring sig. Mysko.
I den lilla spanska staden Nerja där jag har varit en hel del är jag alltid extremt fascinerad av sophanteringen. Det är ungefär tvärtom mot här. Människor skurar sina trottoarer varje morgon, utanför både privathus och butiker står dom med borstar och hinkar och trasor.
Kommunen har små söta bilar som det står Limpia på - det är städpatruller som ständigt åker omkring och plockar och rengör och fixar med växtlighet och överhuvudtaget vårdar närmiljön.
En svensk kvinna som har bott där nere i flera år berättade för mig att det är väldigt eftertraktat att vara kommunanställd renhållningsarbetare, jobbet har ganska hög status och det finns mycket yrkesstolthet hos dom anställda.
Men sortering...oj, nej! Nu har jag inte varit i Nerja på två år, och det kanske har börjat förändras även där. Men under mina vistelser har man i alla fall gjort så att på kvällen går man ner och ställer sina sopor på närmaste trottoar. Överallt ser man sedan små fint hopknutna påsar. Eller stora säckar. Eller en soffa, en gammal död krukväxt etc. Och i plastpåsarna kastar man allt, även riktigt miljöfarliga saker som till och med jag tycker ska tas om hand på annat sätt, Batterier och aluminumburkar till exempel. Så här kan det se ut:
Eller till och med så här:
Under natten hämtas allt. På morgonen är det alltså undanplockat, och människor går igen ut och skurar trottoarerna etc.
Underligt, exotiskt och som sagt fascinerande. Kul på något sätt. Man får vissa perspektiv.
Sopigt i Sverige
På tal om sopor: Förr ansågs Sverige vara ett alldeles ovanligt rent land. Turister förtjustes över hur rent och skräpfritt det var, svenskar som reste utomlands förfärades över skräpigheten i andra europeiska städer.
Nu är det tvärtom. För att vara ett fortfarande hyfsat rikt välfärdssamhälle är det remarkabelt smutsigt och skräpigt här. Folk bryr sig inte, det är som ett land på dekis. Med "folk" menar jag personer under 40. Att exempelvis en sextioåring skulle slänga sina sopor på gatan finns liksom inte.
Det finns, har alltid funnits, lagar mot nedskräpning. Jag blev riktigt glad när jag såg att dom skulle börja tillämpas också, och att polisen nu kan bötfälla nedskräpare på plats. Men i dagens UNT säger polisens presstalesman att det inte finns några planer på att gå ut och bötfälla folk. Kommunen får ordna fler papperskorgar istället, anser Uppsalapolisen.
Jag läste en uträkning någonstans om hur många papperskorgar som skulle behövas, om man tänker sig att ingen ska behöva gå mer än några tiotal meter med ett glasspapper eller ett bananskal. Det var många, många miljoner papperskorgar. Överallt måste dom stå, i stad och på landsbygd, på gator och på ängar - papperskorgar skulle finnas i allas blickfång, vara den vanligaste synen oavsett vilken miljö man befinner sig i.
Och inte ligger väl problemet där. Jag har sett ungdomar som sitter och har picknick nere vid ån, med flera tomma fina papperskorgar inom räckhåll. Men när dom går lämnar dom precis allt på marken: tomma burkar, frigolitförpackningar, servetter, plastbestick. Vissa vräker till och med ner allt i Fyrisån, bara för att. Och detta är ändå inga missanpassade missbrukare, utan till synes vanliga fredliga människor.
Attityd. Precis allt handlar i grunden om attityd.
Det finns en märklig diskrepans mellan den svenska nästan fanatiska sopsorteringen och den här "jag gör som jag vill bara det är bekvämt för mig"-attityden. Det är konstigt, konstigt, konstigt.
Jag tycker polisen ska ut och bötfälla nedskräpare, nu.
Nu är det tvärtom. För att vara ett fortfarande hyfsat rikt välfärdssamhälle är det remarkabelt smutsigt och skräpigt här. Folk bryr sig inte, det är som ett land på dekis. Med "folk" menar jag personer under 40. Att exempelvis en sextioåring skulle slänga sina sopor på gatan finns liksom inte.
Jag läste en uträkning någonstans om hur många papperskorgar som skulle behövas, om man tänker sig att ingen ska behöva gå mer än några tiotal meter med ett glasspapper eller ett bananskal. Det var många, många miljoner papperskorgar. Överallt måste dom stå, i stad och på landsbygd, på gator och på ängar - papperskorgar skulle finnas i allas blickfång, vara den vanligaste synen oavsett vilken miljö man befinner sig i.
Och inte ligger väl problemet där. Jag har sett ungdomar som sitter och har picknick nere vid ån, med flera tomma fina papperskorgar inom räckhåll. Men när dom går lämnar dom precis allt på marken: tomma burkar, frigolitförpackningar, servetter, plastbestick. Vissa vräker till och med ner allt i Fyrisån, bara för att. Och detta är ändå inga missanpassade missbrukare, utan till synes vanliga fredliga människor.
Attityd. Precis allt handlar i grunden om attityd.
Det finns en märklig diskrepans mellan den svenska nästan fanatiska sopsorteringen och den här "jag gör som jag vill bara det är bekvämt för mig"-attityden. Det är konstigt, konstigt, konstigt.
Jag tycker polisen ska ut och bötfälla nedskräpare, nu.
tisdag 17 maj 2011
Inget skräp
Jag hade mina tvivel inför föreningens gårdsstädning. Det fanns ju inget skräp såvitt jag kunde se. Men jag såg att folk började samlas, så jag gick förstås också ner.
Det blev ungefär 20 personer allt som allt, så det var ju bra uppslutning. Men mina farhågor besannades: det fanns verkligen ingen anledning att städa. Och några trädgårdsinsatser behövdes inte heller. Vissa hade tur och hittade lite fimpar och nån gammal slängd keps, men i övrigt gick vi mest omkring och pratade. Kaffe och bullar bjöds det på också. Det var trevligt alltihop. Men jag ville verkligen städa! Funderar nu på om jag ska plocka och fixa här hemma istället, men det är liksom inte samma sak.
Det blev ungefär 20 personer allt som allt, så det var ju bra uppslutning. Men mina farhågor besannades: det fanns verkligen ingen anledning att städa. Och några trädgårdsinsatser behövdes inte heller. Vissa hade tur och hittade lite fimpar och nån gammal slängd keps, men i övrigt gick vi mest omkring och pratade. Kaffe och bullar bjöds det på också. Det var trevligt alltihop. Men jag ville verkligen städa! Funderar nu på om jag ska plocka och fixa här hemma istället, men det är liksom inte samma sak.
Paus
Några timmars paus nu innan jag ska till gymmet för att få specialinstruktioner för axlarna. Efter det är det dags att delta i årets gårdsstädning. Det är ingen riktig städning, eftersom det mesta här är utlagt på entreprenad, men vi plockar lite skräp, knipsar bort torra kvistar och liknande. Ganska trevligt.
Jag har i alla fall insett att man inte ska sortera kvitton och andra viktiga papper med ena ögat på klockan och halva uppmärksamheten på ett kommande möte. Så det projektet får vila till imorgon. Lika bra det.
Jag har i alla fall insett att man inte ska sortera kvitton och andra viktiga papper med ena ögat på klockan och halva uppmärksamheten på ett kommande möte. Så det projektet får vila till imorgon. Lika bra det.
Ingen koll på kvitton!
Åh, hjälp! Jag håller på att sortera kvitton. Deklarationerna skulle ju vara inlämnade för ett tag sedan, men eftersom jag också har enskild firma och dom som hjälper mig med bokslut o.d. alltid har avtal med skattemyndigheterna om ett visst uppskov, så lämnar jag inte in mina papper förrän nån gång i mitten/slutet av maj.
Det brukar aldrig vara några problem, bara jag väl sätter mig ner och gör det. Men idag går det inte så bra. Jättefrusterande är vad det är. Kvitton saknas! Fakturor är inte utskrivna! Jag får obehagliga "men vad fasen, jag har ingen koll"-flashar. Inte kul alls. Riktigt obehagligt faktiskt. Och ovant.
Så nu ska jag ta en paus. Troligen har jag för mycket i huvudet samtidigt. Och jag måste ladda inför den astrokonsultation jag snart ska ha.
Men var ÄR dom saknade kvittona??!
Det brukar aldrig vara några problem, bara jag väl sätter mig ner och gör det. Men idag går det inte så bra. Jättefrusterande är vad det är. Kvitton saknas! Fakturor är inte utskrivna! Jag får obehagliga "men vad fasen, jag har ingen koll"-flashar. Inte kul alls. Riktigt obehagligt faktiskt. Och ovant.
Så nu ska jag ta en paus. Troligen har jag för mycket i huvudet samtidigt. Och jag måste ladda inför den astrokonsultation jag snart ska ha.
Men var ÄR dom saknade kvittona??!
måndag 16 maj 2011
Kinakrogen
Träffade A. för en lunch idag. Vi gick till Kinakrogen (Golden China) på Kungsängsgatan. Jag har hört att dom ska ha god, lite mer genuin kinesisk mat än vad man får annars. Och det stämde. Det var en jättegod buffé med smaker, inte det vanliga stuket med konserverade bambuskott och annat slabbigt. Många kineser fanns bland lunchgästerna, och det är ju också ett bra tecken. Så dit går jag gärna igen.
För övrigt kan man även få mat hemkörd därifrån! Ett extrembra alternativ till pizza.
Jag sitter just nu och tittar på den lilla meny jag tog med mig. Rätt 211 heter "Myror klättrar träd" och är egentligen wokade glasnudlar med färs. Nån gång ska jag äta Myror klättrar träd. Pekinganka har dom också.
För övrigt kan man även få mat hemkörd därifrån! Ett extrembra alternativ till pizza.
Jag sitter just nu och tittar på den lilla meny jag tog med mig. Rätt 211 heter "Myror klättrar träd" och är egentligen wokade glasnudlar med färs. Nån gång ska jag äta Myror klättrar träd. Pekinganka har dom också.
Irriterande tidningsläsning
Otroligt! Här jag var jag redan på dåligt humör (som jag typ aldrig brukar vara), och så skrev jag ett blogginlägg om det - SOM BARA FÖRSVANN!
OK, jag försöker igen.
Idag blev jag irriterad av morgonens läsning av UNT och SvD. Det var främst tre saker som retade mig:
1. Yoko Ono ska delta i en konstutställning i Kristianstad, utomhus vid något slott. Det är väl inte dåligt i sig, det jag retar mig på är hennes bidrag till utställningen, nämligen a) trasigt porslin, b) önskningar att hänga upp i träd, c) gamla stegar.
Say no more.
2. Endast 4 % av alla bostadsinbrott klaras upp, och polisen använder inte den DNA-teknik som finns och som de har tillstånd att använda.
3. På Svenskans idagsida hävdas det att barns fria lek inte alls är bra utan snarare skadlig. Barnen kan ju, God forbid, leka politiskt inkorrekta lekar med traditionella könsroller och annat olämpligt. Därför ska lekar styras upp av ständigt närvarande vuxna.
En professor emerita i barn- och ungdomsvetenskap (flummigt ämne!) säger: "I de allra flesta fall är det berikande med en närvarande vuxen som kan vara med och styra eller säga förlösande ord så att leken får ny fart. Jag brukar tala om att man som vuxen kan få tillgång till en speciell röst, en sagoröst, med vilken man kan säga saker som 'Ska vi resa iväg nånstans med hästarna?' med ett spännande tonfall."
Gaahh! Redan som barn avskydda jag när vuxna sa saker med "ett spännande tonfall" - jag tyckte det var tillgjort. Förminskad och manipulerad tror jag att jag kände mig.
Fast den här professorn försvarar även i viss mån lek utan inblandning, vilket inte alla i artikeln gör, så hon är inte den värsta.
Självklart är det bra med ett vakande öga då och då (till och med oftare än vad barnen är medvetna om). Men när vuxna alltid ska organisera och hitta på lekar, då blir resultatet barn som aldrig kan hitta på något eget, som alltid måste styras och ledas, som alltid måste ha en vuxen som tänker ut vad dom ska göra. Barn som blir totalt osjälvständiga.
Sedan har jag alltid tyckt att det är barnen som ska slussas in i vuxenvärlden, genom att få vara med i olika sammanhang och aktiviteter så ofta det går, det är inte dom vuxna som ska bli en del av barnvärlden. Jag känner ett visst deltagande med osäkra föräldrar som tar till sig artiklar av den här typen, och så får dom dåligt samvete för varje stund dom sitter och dricker kaffe med varandra istället för att krypa i sandlådan.
Nu kom jag på att det fanns även en fjärde sak jag retade mig på, och det var ett inlägg i UNT där några politiker skrev entusiastiskt om hur vården förväntas bli vår nästa stora exportindustri.
Vård, en exportindustri. Hur långt från verkligheten är det? Hur fel känns ordet industri i sammanhanget?
OK, jag försöker igen.
Idag blev jag irriterad av morgonens läsning av UNT och SvD. Det var främst tre saker som retade mig:
1. Yoko Ono ska delta i en konstutställning i Kristianstad, utomhus vid något slott. Det är väl inte dåligt i sig, det jag retar mig på är hennes bidrag till utställningen, nämligen a) trasigt porslin, b) önskningar att hänga upp i träd, c) gamla stegar.
Say no more.
2. Endast 4 % av alla bostadsinbrott klaras upp, och polisen använder inte den DNA-teknik som finns och som de har tillstånd att använda.
3. På Svenskans idagsida hävdas det att barns fria lek inte alls är bra utan snarare skadlig. Barnen kan ju, God forbid, leka politiskt inkorrekta lekar med traditionella könsroller och annat olämpligt. Därför ska lekar styras upp av ständigt närvarande vuxna.
En professor emerita i barn- och ungdomsvetenskap (flummigt ämne!) säger: "I de allra flesta fall är det berikande med en närvarande vuxen som kan vara med och styra eller säga förlösande ord så att leken får ny fart. Jag brukar tala om att man som vuxen kan få tillgång till en speciell röst, en sagoröst, med vilken man kan säga saker som 'Ska vi resa iväg nånstans med hästarna?' med ett spännande tonfall."
Gaahh! Redan som barn avskydda jag när vuxna sa saker med "ett spännande tonfall" - jag tyckte det var tillgjort. Förminskad och manipulerad tror jag att jag kände mig.
Fast den här professorn försvarar även i viss mån lek utan inblandning, vilket inte alla i artikeln gör, så hon är inte den värsta.
Självklart är det bra med ett vakande öga då och då (till och med oftare än vad barnen är medvetna om). Men när vuxna alltid ska organisera och hitta på lekar, då blir resultatet barn som aldrig kan hitta på något eget, som alltid måste styras och ledas, som alltid måste ha en vuxen som tänker ut vad dom ska göra. Barn som blir totalt osjälvständiga.
Sedan har jag alltid tyckt att det är barnen som ska slussas in i vuxenvärlden, genom att få vara med i olika sammanhang och aktiviteter så ofta det går, det är inte dom vuxna som ska bli en del av barnvärlden. Jag känner ett visst deltagande med osäkra föräldrar som tar till sig artiklar av den här typen, och så får dom dåligt samvete för varje stund dom sitter och dricker kaffe med varandra istället för att krypa i sandlådan.
Nu kom jag på att det fanns även en fjärde sak jag retade mig på, och det var ett inlägg i UNT där några politiker skrev entusiastiskt om hur vården förväntas bli vår nästa stora exportindustri.
Vård, en exportindustri. Hur långt från verkligheten är det? Hur fel känns ordet industri i sammanhanget?
söndag 15 maj 2011
Planking??
Jaha, nu finns en ny farlig "facebook-trend". Denna trend handlar om att människor ska lägga sig på mage på en utsatt och farlig plats, och så ska någon fota det och lägga ut på fb.
?????
Vad är det med folk??
Hur korkade företeelser/beteenden får det finnas?!
Nu har en kille i Brisbane omkommit. Han la sig på ett balkongräcke på sjunde våningen och ramlade ner.
Så det varnas för planking, och polisen påpekar att det även är farligt för andra, icke inblandade personer. Någon kan promenera i allsköns ro, och så får man en nerramlande plankingtyp i huvudet.
Vissa saker kan jag inte ta in, och detta är en sådan sak. Min hjärna kan inte processa det. Jag bara gapar. Och skakar på huvudet.
?????
Vad är det med folk??
Hur korkade företeelser/beteenden får det finnas?!
Nu har en kille i Brisbane omkommit. Han la sig på ett balkongräcke på sjunde våningen och ramlade ner.
Så det varnas för planking, och polisen påpekar att det även är farligt för andra, icke inblandade personer. Någon kan promenera i allsköns ro, och så får man en nerramlande plankingtyp i huvudet.
Vissa saker kan jag inte ta in, och detta är en sådan sak. Min hjärna kan inte processa det. Jag bara gapar. Och skakar på huvudet.
Lek och skrik
Jag hade gärna sovit längre än jag fick idag. Vår gård brukar vara tyst och lugn, men imorse var det ett oväsen utan dess like. Barn! Många barn. Lekande, skrikande, högljudda som jag vet inte vad. Det lät som om ett dagis hade flyttat hit. Antingen har dom bott här hela tiden, och precis nu har alla blivit så pass gamla att dom kan vara ute och leka med varandra, eller också var det diverse gästbarn inblandade. Barnbarn och liknande. Hoppas på det senare alternativet. Det är i och för sig trevligt när det är lite aktivitet här utanför, men inte så tidigt. Och varför måste dom vrålskrika? Tacka vet jag lugna lekar...
Det var roligt att Sverige lyckades så bra i ESC. Spännande omröstning. Och rätt okej klass på låtarna rent allmänt. Och ikväll är det nästa final, den i hockey. Sverige-Finland - kan bli riktigt spännande det också. Jag tittar nog också på bronsmatchen mellan Ryssland och Tjeckien.
Min träning fortsätter att gå bra. Jag har nyss varit på gymmet igen. Var ganska slut när jag kom hem.
Det var roligt att Sverige lyckades så bra i ESC. Spännande omröstning. Och rätt okej klass på låtarna rent allmänt. Och ikväll är det nästa final, den i hockey. Sverige-Finland - kan bli riktigt spännande det också. Jag tittar nog också på bronsmatchen mellan Ryssland och Tjeckien.
Min träning fortsätter att gå bra. Jag har nyss varit på gymmet igen. Var ganska slut när jag kom hem.
lördag 14 maj 2011
Litet strömavbrott. Kvällspromenad.
Precis när jag höll på att skriva ett blogginlägg blev det strömavbrott. Väldigt ovanligt. Och så vilsen man känner sig: ingen dator, ingen TV, inga läslampor. Men det är väldigt vilsamt. Hela kroppen, inklusive hjärnan, går omedelbart ner i varv. Man såg folk gå ut på sina balkonger och prata med varandra, dom skrattade och pratade om stearinljus.
Nu varade det här avbrottet bara några minuter. Man hann precis börja acceptera läget, och så var det över.
Det var trevligt i Kittys ateljé idag.
Kul samtal med roliga människor. Det kom inte så mycket folk i och för sig, men vi har varit lite dåliga på att puffa för det hela. Som sagt, det var väldigt trivsamt hur som helst.
Sedan gick vi hem, tittade på fotboll och åt citronkyckling med grönsaker. Tog en kvällspromenad, njöt av nedgående sol, ljummen luft och blommande träd.
Snart gäller det för söt-Saade. Tänk om det hade varit strömavbrott hela kvällen, så ingen hade kunnat se Eurovisionschlagern! Disaster indeed.
Nu varade det här avbrottet bara några minuter. Man hann precis börja acceptera läget, och så var det över.
Det var trevligt i Kittys ateljé idag.
Kul samtal med roliga människor. Det kom inte så mycket folk i och för sig, men vi har varit lite dåliga på att puffa för det hela. Som sagt, det var väldigt trivsamt hur som helst.
Sedan gick vi hem, tittade på fotboll och åt citronkyckling med grönsaker. Tog en kvällspromenad, njöt av nedgående sol, ljummen luft och blommande träd.
Snart gäller det för söt-Saade. Tänk om det hade varit strömavbrott hela kvällen, så ingen hade kunnat se Eurovisionschlagern! Disaster indeed.
Allmänt glad
En ny dag, inte alls så kall som dom sa. Bra.
Jag tränade ju rätt hårt (efter mina förutsättningar som är: Totalt Otränad) igår, men har ingen direkt träningsvärk den här gången heller. Intressant. Uppmuntrande.
Detta blir finalernas helg, så TV:n kommer att gå varm. Idag engelska FA-cupen och sedan det stora eventet Eurovisionsschlagern. Och imorgon är det VM-final i hockey mellan Sverige och Finland. Mellan varven ska jag försöka få in några timmars jobb.
Jag känner mig allmänt glad och optimistisk, och det har jag gjort ganska länge. Vet inte varför, det är bara en grundkänsla jag har. Fast alltså, det har inget att göra med Sveriges chanser i diverse tävlingar, det är enbart en personlig sak. När jag tänker på livet ler jag.
Nu ska jag marinera kyckling i citron och sedan tillbringa några timmar i Kittys ateljé.
Jag tränade ju rätt hårt (efter mina förutsättningar som är: Totalt Otränad) igår, men har ingen direkt träningsvärk den här gången heller. Intressant. Uppmuntrande.
Detta blir finalernas helg, så TV:n kommer att gå varm. Idag engelska FA-cupen och sedan det stora eventet Eurovisionsschlagern. Och imorgon är det VM-final i hockey mellan Sverige och Finland. Mellan varven ska jag försöka få in några timmars jobb.
Jag känner mig allmänt glad och optimistisk, och det har jag gjort ganska länge. Vet inte varför, det är bara en grundkänsla jag har. Fast alltså, det har inget att göra med Sveriges chanser i diverse tävlingar, det är enbart en personlig sak. När jag tänker på livet ler jag.
Nu ska jag marinera kyckling i citron och sedan tillbringa några timmar i Kittys ateljé.
fredag 13 maj 2011
Varning för detta café!
Det här inlägget har nu hamnat på fel dag, men whatever...
Jag har tillbringat ett antal timmar på stan. Träffade S. för lunch på Pub 19. Sedan skulle vi ta en fika på Café Linné Hörnan. Och där blev det en liten fight, fast inte mellan oss förstås.
Dom brukar ha gott bröd på Linné Hörnan, och i synnerhet gillar jag deras dammsugare. Eller gillade. I alla fall valde jag en sådan.
S. tog en mockaruta. När hon tog första tuggan såg hon alldeles förfärad, rentav äcklad ut. "Men vad är det här, men oj, hjälp, nej men usch", sa hon och såg ut att må väldigt illa. Faktiskt så spottade hon ut sin tugga i servetten. "Det smakar, jag vet inte vad, nåt jättekonstigt, som mögel." Så hon gick till disken och berättade detta. Bemöttes med stor misstro av personalen som sa att det verkligen inte var något fel på mockarutan. "Men du kan få en dammsugare istället." Under tiden hade jag hunnit smaka på min d:o, och den var sig inte lik. Hård, ofräsch, gammal. Lite smått unken smak. Dom som jag brukar vara så förtjust i.
"Min var nog inte så färsk" varnade jag S. som kunde konstatera att det var inte hennes heller. "Dom här kan man ju slå nån i huvudet med" enades vi om.
Ja, så jag gick modigt iväg till disken där en fruktansvärt otrevlig karl påstod att det var inget fel på dammsugarna heller, dom var helt dagsfärska och bla bla. När jag vänligt men bestämt vidhöll att dom inte alls brukar smaka så här eller vara så stenhårda fräste han ilsket, öppnade kassan och kastade till mig pengar. "Ta pengarna tillbaka då!" väste han. Sedan var han så arg så han hade sönder ett fat...hihi.
Men alltså, vilket jobbigt cafébesök!
Vi gick till Landings där allt alltid är pinfärskt och supergott.
Och varning nu för detta Linné Hörnan. Har dom bytt ägare, eller vad har hänt? Dåliga bakverk, dåligt bemötande, dålig stil.
Jag har tillbringat ett antal timmar på stan. Träffade S. för lunch på Pub 19. Sedan skulle vi ta en fika på Café Linné Hörnan. Och där blev det en liten fight, fast inte mellan oss förstås.
Dom brukar ha gott bröd på Linné Hörnan, och i synnerhet gillar jag deras dammsugare. Eller gillade. I alla fall valde jag en sådan.
S. tog en mockaruta. När hon tog första tuggan såg hon alldeles förfärad, rentav äcklad ut. "Men vad är det här, men oj, hjälp, nej men usch", sa hon och såg ut att må väldigt illa. Faktiskt så spottade hon ut sin tugga i servetten. "Det smakar, jag vet inte vad, nåt jättekonstigt, som mögel." Så hon gick till disken och berättade detta. Bemöttes med stor misstro av personalen som sa att det verkligen inte var något fel på mockarutan. "Men du kan få en dammsugare istället." Under tiden hade jag hunnit smaka på min d:o, och den var sig inte lik. Hård, ofräsch, gammal. Lite smått unken smak. Dom som jag brukar vara så förtjust i.
"Min var nog inte så färsk" varnade jag S. som kunde konstatera att det var inte hennes heller. "Dom här kan man ju slå nån i huvudet med" enades vi om.
Men alltså, vilket jobbigt cafébesök!
Vi gick till Landings där allt alltid är pinfärskt och supergott.
Och varning nu för detta Linné Hörnan. Har dom bytt ägare, eller vad har hänt? Dåliga bakverk, dåligt bemötande, dålig stil.
Som vanligt
Felet fixat enligt Blogger. Allt är som vanligt. Drygt 20 timmar låg allt nere, det är rätt länge. Dom försvunna inläggen påstås ska komma tillbaka, så jag får lita på det.
Ja, nu är dom tillbaka!
Men nu kommer jag inte ihåg vad det var jag så gärna ville skriva om tidigare idag. Jag var helfrustrerad varje gång jag gick in och fann att ingenting fungerade. Det kliade i fingrarna, jag ville verkligen skriva mina inlägg. Om vad, om vad? Det gäller alltså att vara snabb, att uttrycka tanken/känslan/åsikten direkt. För det känns snabbt inaktuellt.
I alla fall så har jag tränat på gymmet igen. Tog i lite mer än förra gången, eftersom det inte blev några negativa konsekvenser, inte ens träningsvärk. Hur kul som helst är det.
Och Eric Saade gick till final i Eurovision. Roligt förstås, men jag tror inte han placerar sig så högt när det väl gäller. Tre Kronor i VM-final är ocså roligt. Det blir lite nervpärs i helgen...
Ja, nu är dom tillbaka!
Men nu kommer jag inte ihåg vad det var jag så gärna ville skriva om tidigare idag. Jag var helfrustrerad varje gång jag gick in och fann att ingenting fungerade. Det kliade i fingrarna, jag ville verkligen skriva mina inlägg. Om vad, om vad? Det gäller alltså att vara snabb, att uttrycka tanken/känslan/åsikten direkt. För det känns snabbt inaktuellt.
I alla fall så har jag tränat på gymmet igen. Tog i lite mer än förra gången, eftersom det inte blev några negativa konsekvenser, inte ens träningsvärk. Hur kul som helst är det.
Och Eric Saade gick till final i Eurovision. Roligt förstås, men jag tror inte han placerar sig så högt när det väl gäller. Tre Kronor i VM-final är ocså roligt. Det blir lite nervpärs i helgen...
Funkar det nu?
Oj, funkar det att skriva inlägg nu?! Blogger har verkligen haft problem, allt har legat nere, och märkligt nog känner jag mig lite vilsen när det inte funkar. Det blir verkligen något som fattas.
Inläggen från igår tycks dock vara försvunna fortfarande.
Nu skriver jag inget mer - måste kolla så det verkligen går att publicera.
Inläggen från igår tycks dock vara försvunna fortfarande.
Nu skriver jag inget mer - måste kolla så det verkligen går att publicera.
torsdag 12 maj 2011
Bloggerkrasch
Puh! Det fungerar igen. För första gången sedan jag började blogga den 1 december har det varit trassel med Blogger. Totalkrasch imorse, konstiga felmeddelanden och helt urspårat allting. Jag gick in på deras supportsida och där fanns nödrop från hela världen. "Please help me" och liknande stod det, ingen hade fått igång sin blogg. Så jag var lite nervös nu på eftermiddagen när jag skulle pröva igen. Men allt är som vanligt, tack och lov.
Tänk om hela bloggen försvann. Och inte gick att återskapa. Om allt på Blogger hackades och förstördes, inklusive deras backuper. Det vore verkligen tråkigt. Jag inser hur viktigt det har blivit för mig att blogga.
Tänk om hela bloggen försvann. Och inte gick att återskapa. Om allt på Blogger hackades och förstördes, inklusive deras backuper. Det vore verkligen tråkigt. Jag inser hur viktigt det har blivit för mig att blogga.
Räntor och ålder
Räntehöjningarna har inte påverkat bopriserna nämnvärt, står det i SvD idag. Det trodde jag inte heller att dom skulle göra. Det finns så många som tjänar väldigt bra, och några tusenlappar mer i boendekostnaden gör ingentng för dom. I ett tidigare blogginlägg framförde jag min teori (som jag förstås inte är ensam om) att höjda räntor kommer att driva på inflationen istället för att bromsa den, och det tror jag fortfarande på.
För människor som har små marginaler blir det förstås betydligt kärvare när räntorna åker uppåt. Så en annan effekt blir att boendesegregationen och dom ekonomiska klyftorna ökar.
SvD har också ett tema om ålderdiskriminering denna vecka. Dagens artikel handlade om personnumren. Även det skrev jag om tidigare. (Ha, jag föregriper ständigt Svenskan! :-D) Den extrema åldersfixering som finns i Sverige beror till största delen på personnumren. Det första man identifierar sig med är åldern, och den går aldrig att undanhålla på något sätt. I både USA och England är tydligen förbjudet för en arbetsgivare att ens fråga om ålder, det anses helt irrelevant. Ljuva dröm....
onsdag 11 maj 2011
Räkmackor
Lyxlivet fortsätter. Räkmackor till middag, bara en sån sak. Men innan dess kände jag mig rastlös och promenadbehövande, så jag tog en lagom runda. K. löste sudoko på balkongen i lugn och ro.
Jag gick förbi Kvarnen sen och köpte räkor. Icas djupfrysta stora räkor, och dom var väldigt bra. Spänstiga och fräscha. Mackorna blev supergoda. Räkor, ägg, avocado, majonnäs (Hellmans majonnäs, den är bäst), citron och dill. . Två var, sen var man jättenöjd. Vi åt dom på balkongen förstås.
Vi har båda fått fin färg efter dom senaste dagarnas solande. Ljusbrunt är den ultimata hudfärgen egentligen, alla passar i det.
Jag gick förbi Kvarnen sen och köpte räkor. Icas djupfrysta stora räkor, och dom var väldigt bra. Spänstiga och fräscha. Mackorna blev supergoda. Räkor, ägg, avocado, majonnäs (Hellmans majonnäs, den är bäst), citron och dill. . Två var, sen var man jättenöjd. Vi åt dom på balkongen förstås.
Vi har båda fått fin färg efter dom senaste dagarnas solande. Ljusbrunt är den ultimata hudfärgen egentligen, alla passar i det.
Picknick på gården
Så har jag äntligen kommit igång med mitt gymmande. Det var flera år sen sist, och det kändes förstås. Men ändå, så otroligt skönt det var! Jag får hålla i mig själv för att inte ta i för häftigt så här i början. Kanske får jag träningsvärk imorgon, jag hoppas nästan det.
Eftersom K. är ledig idag bestämde vi oss för att ha en stilla soldag. Jag var lite inne på att cykla till Gamla Uppsala, men det slutade med att vi helt enkelt tog hissen ner till gården. Nära och bra.
Doft av gräs, jord och blommande hägg, helt underbart. Vi solade och läste, och efter ett tag gick jag upp och hämtade fika. Lite picknick liksom.
Hur lockande känns det att sätta sig framför datorn och eventuellt göra något nyttigt nu? Knappast lockande alls.
Eftersom K. är ledig idag bestämde vi oss för att ha en stilla soldag. Jag var lite inne på att cykla till Gamla Uppsala, men det slutade med att vi helt enkelt tog hissen ner till gården. Nära och bra.
Doft av gräs, jord och blommande hägg, helt underbart. Vi solade och läste, och efter ett tag gick jag upp och hämtade fika. Lite picknick liksom.
Hur lockande känns det att sätta sig framför datorn och eventuellt göra något nyttigt nu? Knappast lockande alls.
tisdag 10 maj 2011
Falsksång ikväll
Pust! Hur mycket falsksång kan man höra på en och samma kväll? Ja, om man kollar på Eurovisionsschlagerns första semifinal kan det tydligen vara hur mycket som helst. Inte klokt vad dom sjöng dåligt. Inte alla förstås, men många, många...
En gång hade jag en mardröm: Jag uppträdde i svenska melodifestivalen med den gamla fina Dusty Springfield-låten I Close My Eyes And Count To Ten. Det är en rätt svår låt, och det visste jag även i drömmen. Och jag var också medveten om att min sångröst är...tja, begränsad. Men det gick inte att komma undan, jag försökte förgäves backa ur hela tävlingen men var tvungen att delta. Så jag stod där på en scen med en mick i handen och sjöng jättedåligt och hoppades att ingen skulle märka det. Precis så måste det ha känts för merparten av artisterna ikväll. Min mardröm var i alla fall en dröm. Deras var verklighet. Uj uj.
En gång hade jag en mardröm: Jag uppträdde i svenska melodifestivalen med den gamla fina Dusty Springfield-låten I Close My Eyes And Count To Ten. Det är en rätt svår låt, och det visste jag även i drömmen. Och jag var också medveten om att min sångröst är...tja, begränsad. Men det gick inte att komma undan, jag försökte förgäves backa ur hela tävlingen men var tvungen att delta. Så jag stod där på en scen med en mick i handen och sjöng jättedåligt och hoppades att ingen skulle märka det. Precis så måste det ha känts för merparten av artisterna ikväll. Min mardröm var i alla fall en dröm. Deras var verklighet. Uj uj.
Träning startar nu
Yes, nu har jag blivit medlem på det lilla gymmet. Ska börja träna imorgon. Jag testade lite smått i söndags, bara tio minuter för att känna efter, och när jag gick därifrån var jag glad. Det var lätt att andas, nästan en befriande känsla, så då måste det vara rätt.
Som sagt, det är inte stort.
Lite fler maskiner än på bilden finns det förstås. Hur som helst hoppas jag det räcker för mig. Jag får se efter ett år, om jag vill "byta upp mig".
Som sagt, det är inte stort.
Lite fler maskiner än på bilden finns det förstås. Hur som helst hoppas jag det räcker för mig. Jag får se efter ett år, om jag vill "byta upp mig".
Grusigt inomhus
Det är trist när man får en massa grus och skräp under fötterna - inomhus. Det är också väldigt trist att dammsuga. Men idag är det väldigt varmt och soligt, och som vanligt blir jag då energisk och vill göra saker. Alltså, dammsugare fram.
Det värsta golvskräpet är nu borta, i alla fall i köket och hallen. Men dammsugaren börjar kännas lite ofräsch. För något år sedan bytte jag diverse filter, luftfilter och dammfilter eller vad det hette, och efter det har dammsugaren luktat lite illa... Alltså måste jag ha gjort något fel, men jag kan inte komma på vad. Den fungerar i alla fall. Och jag lär inte få K. att gå med på att köpa en ny...
Snart ska jag gå ner till det nya gymmet och teckna ett medlemskap där. Även det är typiskt för saker jag gärna gör när vädret är riktigt, riktigt bra.
Det värsta golvskräpet är nu borta, i alla fall i köket och hallen. Men dammsugaren börjar kännas lite ofräsch. För något år sedan bytte jag diverse filter, luftfilter och dammfilter eller vad det hette, och efter det har dammsugaren luktat lite illa... Alltså måste jag ha gjort något fel, men jag kan inte komma på vad. Den fungerar i alla fall. Och jag lär inte få K. att gå med på att köpa en ny...
Snart ska jag gå ner till det nya gymmet och teckna ett medlemskap där. Även det är typiskt för saker jag gärna gör när vädret är riktigt, riktigt bra.
måndag 9 maj 2011
Datorfri sommardag med knölig promenad
Det har inte blivit många timmar vid datorn idag. Knappt en enda än så länge. Visserligen hade jag en grej att skriva, men det gjorde jag för hand och så förde jag in det på datorn sen. Snabbt och smidigt. I övrigt: inget bloggande (förrän nu då), inget facebook, inget surfande - det känns riktigt skönt! Vilsamt för både hjärna, hud och ögon.
Nu har jag tagit en kvällspromenad. Jag tänkte att "sju på kvällen och lite vind ser det ut att vara, så det är kanske aningen kyligt" - men det var jättevarmt. Säkert 22-23 grader i skuggan. Och häggen har slagit ut lite överallt. Plötsligt känns det inte som vår längre, utan det är riktig försommar. Nice.
Min artrosknöl mår dock inte bra av värmen. Den är ondare än nånsin. Jag antar att fötterna sväller och det blir ännu mindre plats i skon. Känns inget vidare. Nu funderar jag på att ta ett par gamla skor och skära ett hål på ovansidan, så knölen får plats. Kanske jag faktiskt gör det.
Tre och en halv månad till operation, och jag ser fram emot det mer och mer.
Nu har jag tagit en kvällspromenad. Jag tänkte att "sju på kvällen och lite vind ser det ut att vara, så det är kanske aningen kyligt" - men det var jättevarmt. Säkert 22-23 grader i skuggan. Och häggen har slagit ut lite överallt. Plötsligt känns det inte som vår längre, utan det är riktig försommar. Nice.
Min artrosknöl mår dock inte bra av värmen. Den är ondare än nånsin. Jag antar att fötterna sväller och det blir ännu mindre plats i skon. Känns inget vidare. Nu funderar jag på att ta ett par gamla skor och skära ett hål på ovansidan, så knölen får plats. Kanske jag faktiskt gör det.
Tre och en halv månad till operation, och jag ser fram emot det mer och mer.
söndag 8 maj 2011
En bra bok
Människor med bacillskräck kan väl aldrig låna böcker på bibliotek? Såna böcker kan ju vara hur äckliga som helst, tummade av tusentals fingrar som i vissa fall har varit allt annat än rena. Man kan ju tänka sig...urk! Diverse fula fläckar kan det också vara i biblioteksböcker: tydliga spår av kaffe, choklad eller annat av obestämbart sunkigt utseende.
Jag har som tur är inte bacillskräck. (Nästan tvärtom, ibland äter jag saker jag tappat på golvet bara för att få i mig lite intressant främmande bakterieflora.) Och böcker lånar jag alltså gärna.
Nu läser jag PO Enquists självbiografi.
Jag har underligt nog inte läst just någonting av Enquist tidigare. Vet inte varför, men kanske har jag fått för mig att han är tråkig. Så fel, så fel. Det här är en väldigt bra bok, varje rad är en njutning att läsa! Det är länge sedan jag blev så uppslukad och fascinerad och glad av en bok. Jag vill inte att den ska ta slut!
Jag har som tur är inte bacillskräck. (Nästan tvärtom, ibland äter jag saker jag tappat på golvet bara för att få i mig lite intressant främmande bakterieflora.) Och böcker lånar jag alltså gärna.
Nu läser jag PO Enquists självbiografi.
Jag har underligt nog inte läst just någonting av Enquist tidigare. Vet inte varför, men kanske har jag fått för mig att han är tråkig. Så fel, så fel. Det här är en väldigt bra bok, varje rad är en njutning att läsa! Det är länge sedan jag blev så uppslukad och fascinerad och glad av en bok. Jag vill inte att den ska ta slut!
Lyckat astrologiprat
Stockholm igår var soligt och varmt, men oj vad mycket folk. Drottninggatan helt crowded vid två-tiden, när jag gick där på väg till Odenplan. Öl och vin dracks på uteserveringarna, det var ett slags snäll och lättad stämning - "äntligen sommar igen"! Jag köpte en glass till och med, en våffla med pistage och päron. Pistageglassen (Sia) var väldigt god.
Jag var ute i god tid och satte mig en stund vid Observatorieparken.
Idylliskt. Men mitt ärende var ju att prata astrologi för en åtta kvinnor stor grupp. Det var hur trevligt som helst. Alla var väldigt intresserade och ställde frågor, och jag hade kunnat hålla på hur länge som helst kändes det som.
Efteråt hade jag förstås tänkt mig att ta tåget hem på en gång, men istället blev jag bjuden på knytkalas. Tacos, pajer, kex, ost, pesto och allt möjligt dukades upp. För att inte tala om rabarberpaj, chokladkaka, glass, vaniljsås...hm, jag blev alltså inte smalare igår heller.
En del av den glada skaran syns här.
På Centralen stötte jag ihop med min granne Ingalill och fick alltså trevligt sällskap även hem.
Allt som allt, en lyckad dag. Och nu skiner solen igen! Jag ska snart besöka det nya gymmets Öppet hus, och det blir nog också en liten joggingtur idag.
Jag var ute i god tid och satte mig en stund vid Observatorieparken.
Idylliskt. Men mitt ärende var ju att prata astrologi för en åtta kvinnor stor grupp. Det var hur trevligt som helst. Alla var väldigt intresserade och ställde frågor, och jag hade kunnat hålla på hur länge som helst kändes det som.
Efteråt hade jag förstås tänkt mig att ta tåget hem på en gång, men istället blev jag bjuden på knytkalas. Tacos, pajer, kex, ost, pesto och allt möjligt dukades upp. För att inte tala om rabarberpaj, chokladkaka, glass, vaniljsås...hm, jag blev alltså inte smalare igår heller.
En del av den glada skaran syns här.
På Centralen stötte jag ihop med min granne Ingalill och fick alltså trevligt sällskap även hem.
Allt som allt, en lyckad dag. Och nu skiner solen igen! Jag ska snart besöka det nya gymmets Öppet hus, och det blir nog också en liten joggingtur idag.
lördag 7 maj 2011
Jobb och gymtankar
Det utlovade högtrycket är här. Inte så jättevarmt än, men det kommer. För mig blir det hur som helst en jobbdag idag. Astroprat med en grupp kvinnor, sånt tycker jag är väldigt kul. Ska åka till Stockholm om några timmar och kommer hem framåt kvällen.
Ju mer jag tänker på gymkort, desto mer lockande känns det. Jag ska i alla fall testa en gång och se om det funkar trots mina smått inflammerade axlar. Känslan från när jag var riktigt vältränad finns där som ett behagligt, rentav lustfyllt minne. Tänk om jag kan få tillbaka den känslan. Bara en del av den skulle räcka långt.
Ju mer jag tänker på gymkort, desto mer lockande känns det. Jag ska i alla fall testa en gång och se om det funkar trots mina smått inflammerade axlar. Känslan från när jag var riktigt vältränad finns där som ett behagligt, rentav lustfyllt minne. Tänk om jag kan få tillbaka den känslan. Bara en del av den skulle räcka långt.
fredag 6 maj 2011
Börja träna?
Det har öppnat ett litet gym i ett av dom nybyggda husen bredvid vårt. K. och jag gick ut idag för att kanske ta en längre promenad. Men det blåste småspik och var inte lockande, så istället gick vi in på Återbruket och köpte några böcker, och sedan tog vi vägen förbi ovan nämnda gym. Två personer tränade därinne. Tjejen bakom disken såg att vi tittade in och rusade ut och bad oss komma in och se oss omkring. Nytt och fräscht var det förstås. Och jag blir så frestad! Tränade rätt mycket på gym förr och kan verkligen sakna det. Mina frusna skuldror har inneburit att jag har lagt sådan träning på hyllan, men det är faktiskt mycket bättre nu och jag skulle kunna anpassa min träning så axlarna skonas.
Men varför måste man binda upp sig för ett helt år? Det tycker jag är synd. Åtminstone en testmånad borde man kunna ta. Och är man bortrest en månad kostar det 300:- att låsa årskortet...det gillar jag inte heller.
I alla fall ska jag fundera på detta. Öppettider 5-23 är ju bra. Tänk om det kommer en dag när jag sticker iväg och tränar klockan 5 på morgonen...hahaha!
Men varför måste man binda upp sig för ett helt år? Det tycker jag är synd. Åtminstone en testmånad borde man kunna ta. Och är man bortrest en månad kostar det 300:- att låsa årskortet...det gillar jag inte heller.
I alla fall ska jag fundera på detta. Öppettider 5-23 är ju bra. Tänk om det kommer en dag när jag sticker iväg och tränar klockan 5 på morgonen...hahaha!
torsdag 5 maj 2011
La Fleur
Hör och häpna, nu har vi varit ute på krogen igen. En månad till är Tastekortet giltigt, så det gäller att passa på. Och då verkar det vettigt att gå på dom lite dyrare ställena, som man annars inte tycker sig ha råd att äta på. När en varmrätt börjar kosta upp mot 300:- känner jag att något slags gräns passeras. Ska jag betala så mycket vill jag vara helt säker på att maten är prisvärd. Men äter man samma rätt för halva summan kan man testa och se om det är så gott som det borde vara, och i så fall kommer man tillbaka när det är dags att fira något eller när man vill slå på stort av andra orsaker.
Alltnog. Ikväll valde vi La Fleur på St Persgatan. Där har jag ätit mitt livs godaste lunch, så naturligtvis ville jag testa kvällsmenyn också. Blev jag besviken? Ja.
Det började bra. Innan maten fick vi ett fantastiskt gott hembakat bröd med kryddsmör. Mums. Vi fick genast höga förväntningar på fortsättningen. Men...
Tournedos Rossini för 295:-. En gigantisk köttklump på en liten sladdrig brödskiva, med en bit anklever, tryffelpotatismos och tryffelsås. I den engelska översättningen av menyn ingick också "glazed carrots". På den svenska menyn fanns inte det med, och inte i verkligheten heller. Tillbehöret var en enda liten morotsstav. Modell tändsticka. Obetydligt tjockare än dom gamla förkättrade gräslöksstråna. Synd, för moroten gav en väldigt fin och behövlig smakbrytning till rätten. Om den kan man säga att den gav "brun mat" ett ansikte. Det var väldigt brunt. Helbrunt. Köttet var okej. Men jag har ätit bättre oxfilé t.ex. på Il Forno. Såsen var god utan att vara märkvärdig, potatismoset var det heller inget fel på. Men det blev mycket tryffel, och som sagt, moroten behövdes. Helst skulle jag ha velat ha något annat grönt tillbehör också.
Jag frågade servitören om jag kunde få en morotsstav till. Hoppades han skulle förstå mitt glimt-i ögat-tonfall och hämta en liten hög av dom oranga rotfrukterna. "Naturligtvis, självklart" sa han och kom tillbaka med ett fat på vilket en till lika liten och smal morotsbit låg. Detta gjorde han med största allvar. Fast det var komiskt nog att vara med i en film.
K. valde gösfilé för 275:-. En fiskbit stor som en tändsticksask ungefär. Ett par tuggor, så var den slut. Pocherat ägg, vinkokt kronärtsskocka och dragonsås hörde till. K. halvgillade smaken men var förbluffad över den minimala portionen. Jag smakade lite och tyckte att den franska dragonen, som ju har en väldigt intensiv smak, var kraftigt överdoserad.
Hade vi betalat fullt pris för den här maten hade vi känt oss rånade, robbade, lurade. Nu blev det ju mer lagom. Jag kostade på mig efterrätt till och med: Pistagebavaroise med hibiskus och citrussallad. Det var en bra efterrätt, både gräddig/söt, syrlig och knaprig.
Vad mer kan sägas? Servicen var mycket uppmärksam och bra (förutom den fantasilöst bokstavliga morotshämtningen). Fast vi fick ett av dom absolut sämsta och tråkigaste borden, trots att många andra var lediga. K. tyckte inte om lokalen, som går mycket i svart. Och visst, jag tycker inte heller att mysfaktorn är den bästa. Men värre miljöer har jag ätit i. Det tråkiga denna kväll var maten. Jag hade väntat mig mycket, mycket mer. Något mer besök på La Fleur blir det inte.
Alltnog. Ikväll valde vi La Fleur på St Persgatan. Där har jag ätit mitt livs godaste lunch, så naturligtvis ville jag testa kvällsmenyn också. Blev jag besviken? Ja.
Det började bra. Innan maten fick vi ett fantastiskt gott hembakat bröd med kryddsmör. Mums. Vi fick genast höga förväntningar på fortsättningen. Men...
Tournedos Rossini för 295:-. En gigantisk köttklump på en liten sladdrig brödskiva, med en bit anklever, tryffelpotatismos och tryffelsås. I den engelska översättningen av menyn ingick också "glazed carrots". På den svenska menyn fanns inte det med, och inte i verkligheten heller. Tillbehöret var en enda liten morotsstav. Modell tändsticka. Obetydligt tjockare än dom gamla förkättrade gräslöksstråna. Synd, för moroten gav en väldigt fin och behövlig smakbrytning till rätten. Om den kan man säga att den gav "brun mat" ett ansikte. Det var väldigt brunt. Helbrunt. Köttet var okej. Men jag har ätit bättre oxfilé t.ex. på Il Forno. Såsen var god utan att vara märkvärdig, potatismoset var det heller inget fel på. Men det blev mycket tryffel, och som sagt, moroten behövdes. Helst skulle jag ha velat ha något annat grönt tillbehör också.
Jag frågade servitören om jag kunde få en morotsstav till. Hoppades han skulle förstå mitt glimt-i ögat-tonfall och hämta en liten hög av dom oranga rotfrukterna. "Naturligtvis, självklart" sa han och kom tillbaka med ett fat på vilket en till lika liten och smal morotsbit låg. Detta gjorde han med största allvar. Fast det var komiskt nog att vara med i en film.
K. valde gösfilé för 275:-. En fiskbit stor som en tändsticksask ungefär. Ett par tuggor, så var den slut. Pocherat ägg, vinkokt kronärtsskocka och dragonsås hörde till. K. halvgillade smaken men var förbluffad över den minimala portionen. Jag smakade lite och tyckte att den franska dragonen, som ju har en väldigt intensiv smak, var kraftigt överdoserad.
Hade vi betalat fullt pris för den här maten hade vi känt oss rånade, robbade, lurade. Nu blev det ju mer lagom. Jag kostade på mig efterrätt till och med: Pistagebavaroise med hibiskus och citrussallad. Det var en bra efterrätt, både gräddig/söt, syrlig och knaprig.
Vad mer kan sägas? Servicen var mycket uppmärksam och bra (förutom den fantasilöst bokstavliga morotshämtningen). Fast vi fick ett av dom absolut sämsta och tråkigaste borden, trots att många andra var lediga. K. tyckte inte om lokalen, som går mycket i svart. Och visst, jag tycker inte heller att mysfaktorn är den bästa. Men värre miljöer har jag ätit i. Det tråkiga denna kväll var maten. Jag hade väntat mig mycket, mycket mer. Något mer besök på La Fleur blir det inte.
Löjlig dom
Nu blir jag upprörd igen. En 19-åring har fällts för en en gruppvåldtäkt som han deltog i 2008 här i Uppsala. Offret var en 15-årig tjej. Ingen kunde gripas, men när den nu 19-åriga killen åkte dit för kvinnomisshandel förra året togs DNA-prov som matchade det prov som säkrats från den våldtagna flickan. Ganska bombsäkert alltså. Hurra för DNA!
Killen har nu dömts till fem månaders sluten ungdomsvård. FEM MÅNADER! Vad f-n är det för löjlig påföljd!? För en våldtäkt och en misshandel.
Vad som hände med hans offer, den flicka som våldtogs, berättar inte UNT. Det hade annars varit intressant för läsarna att veta. Hon tog livet av sig, nämligen.
Killen har nu dömts till fem månaders sluten ungdomsvård. FEM MÅNADER! Vad f-n är det för löjlig påföljd!? För en våldtäkt och en misshandel.
Vad som hände med hans offer, den flicka som våldtogs, berättar inte UNT. Det hade annars varit intressant för läsarna att veta. Hon tog livet av sig, nämligen.
onsdag 4 maj 2011
Strängteori
"Strängar,supersymmetrier och extra dimensioner" - det var titeln på kvällens föredrag. Intressant. Inte för att jag förstod särskilt mycket, teoretisk fysik är inte min grej, men det är hjärncellsuttöjande på ett bra sätt. Man får anstränga sig, tänka så abstrakt så det nästan inte går.
Just strängteorin har fascinerat mig ända sedan jag först hörde talas om den. Det är oerhört tilltalande och fantasieggande med tanken att tillvaron innehåller 10 dimensioner, för att ta ett exempel. För strängteoretikerna är det enbart en fråga om komplexa matematiska formler, men självklart finns det filosofiska/andliga implikationer också. Även om naturvetare inte vill befatta sig med just den biten. (För det vill dom verkligen inte. Dom skruvar sig lite olustigt om det kommer på tal...)
En sträng, som enligt teorin är naturens allra minsta byggsten, förhåller sig storleksmässigt till en atom som en atom förhåller sig till en galax, fick vi veta. Det är ju fullständigt omöjligt att logiskt greppa. Och supersymmetri, mörk energi och jag vet inte vad... Det jag sysslar med, astrologi och healing bland annat, tycker många är flummigt, men teoretisk fysik är sjufalt flummigare! Kanske därför jag dras till det.
Present och föredrag
En namnsdagspresent fick jag idag av Tofflan som kom över för att lämna tillbaka ett pussel och låna ett nytt. Nice.
Namnsdagar bryr man sig ju oftast inte så mycket om, vi gjorde det i alla fall inte i vår familj, men det är desto trevligare när någon kommer ihåg en.
Sedan ringde S. och grattade också, så mitt normala namnsdagsfirande ökade med 200% idag!
Nu ska jag iväg till Monics Studio och lyssna på ett föredrag om supersträngar, svarta hål och annat obegripligt. Jag tycker det är jätteintressant, trots att jag alltså inte förstår särskilt mycket. Får se om det sjunker in ett och annat korn av kunskap ikväll...
Namnsdagar bryr man sig ju oftast inte så mycket om, vi gjorde det i alla fall inte i vår familj, men det är desto trevligare när någon kommer ihåg en.
Sedan ringde S. och grattade också, så mitt normala namnsdagsfirande ökade med 200% idag!
Nu ska jag iväg till Monics Studio och lyssna på ett föredrag om supersträngar, svarta hål och annat obegripligt. Jag tycker det är jätteintressant, trots att jag alltså inte förstår särskilt mycket. Får se om det sjunker in ett och annat korn av kunskap ikväll...
Fungerar Funktionalitet?
Jag mötte ett lunchgäng idag när jag var ute, dom pratade jobb högt och livligt. Exakt vad det handlade om framgick inte, men något slags problem diskuterades.
"Nej, det är kanske ingen omfattande funktionalitet" sa en av dom. Antagligen betyder detta: "Det fungerar kanske inte så bra".
"Ingen omfattande funktionalitet" - det kan man väl ändå kalla såväl krångelspråk som substantivsjuka? Jag trodde sådant var på väg bort. Eftersom det helt enkelt inte fungerar så bra.
"Nej, det är kanske ingen omfattande funktionalitet" sa en av dom. Antagligen betyder detta: "Det fungerar kanske inte så bra".
"Ingen omfattande funktionalitet" - det kan man väl ändå kalla såväl krångelspråk som substantivsjuka? Jag trodde sådant var på väg bort. Eftersom det helt enkelt inte fungerar så bra.
tisdag 3 maj 2011
Vill inte se TV i tidningen
Jag läser ofta tidningar på nätet, alldeles för ofta till och med. Och då är det en sak som irriterar mig: alla TV-inslag. Jag gillar inte det, jag vill läsa en text - inte se en 45-sekunders film! Men det blir mer och mer TV. Varenda nyhet, lustigt reportage, kort intervju, snart sagt allt illustreras med rörliga bilder istället för bokstäver. Ofta inleds det med en reklamtrailer dessutom.
I regel hoppar jag över alla sådana inslag, eftersom flash-grafiken gör att mitt operativsystem (flash är Safaris värsta fiende) mår dåligt och ibland lägger av helt. Men varför all denna TV? Enkelt för redaktionerna förstås. Det är inte många journalister som är riktiga skribenter, inte som det var förr, och nu slipper dom snart skriva alls. Dom kan ägna sig åt teknik istället, åt filmredigering. Trist.
I regel hoppar jag över alla sådana inslag, eftersom flash-grafiken gör att mitt operativsystem (flash är Safaris värsta fiende) mår dåligt och ibland lägger av helt. Men varför all denna TV? Enkelt för redaktionerna förstås. Det är inte många journalister som är riktiga skribenter, inte som det var förr, och nu slipper dom snart skriva alls. Dom kan ägna sig åt teknik istället, åt filmredigering. Trist.
Anden klarade sig
Dagens goda nyhet var att den ruvande anden klarade Valborg. Trevligt att UNT följer upp såna saker.
Man kan se det lilla huvudet om man tittar noga. (Nedanför stupröret och bandet.)
Jag var lite orolig, för när tusentals fulla ungdomar väller fram på gatorna kan vad som helst gå illa.
Och jag undrar hur det ska gå sedan, efter kläckningen, när andmamman med ungar ska ta sig ner till Fyrisån... Hoppas det finns någon som hjälper dom då.
Tidningen försökte också följa upp hotet om bötesföreläggande för alkoholdrickare, men där gav polisen vaga besked. Dom skulle återkomma med siffror, men min gissning är att ingen blev bötfälld.
Och idag snöar det tydligen i Stockholm. Får se om det kommer hit också. Jag ska i alla fall gå ut, oavsett väder. Det är bara att plocka fram vantar och halsduk igen.
Man kan se det lilla huvudet om man tittar noga. (Nedanför stupröret och bandet.)
Jag var lite orolig, för när tusentals fulla ungdomar väller fram på gatorna kan vad som helst gå illa.
Och jag undrar hur det ska gå sedan, efter kläckningen, när andmamman med ungar ska ta sig ner till Fyrisån... Hoppas det finns någon som hjälper dom då.
Tidningen försökte också följa upp hotet om bötesföreläggande för alkoholdrickare, men där gav polisen vaga besked. Dom skulle återkomma med siffror, men min gissning är att ingen blev bötfälld.
Och idag snöar det tydligen i Stockholm. Får se om det kommer hit också. Jag ska i alla fall gå ut, oavsett väder. Det är bara att plocka fram vantar och halsduk igen.
måndag 2 maj 2011
Trött innedag
Var jag inte trött igår, och det var jag ju inte, så kom det retroaktivt idag. Har inte gjort många knop på eftermiddagen/kvällen. Delvis har väl tröttheten att göra med det faktum att jag bokstavligen inte har varit utanför dörren. Lite osunt kan jag själv tycka, men det var/är så kallt. 6 plusgrader, ettrig nordanvind. Jag vägrar! Vill inte gå ut och frysa nu när vintern äntligen är slut. Men imorgon ska bli bättre har jag tänkt. Oavsett temperaturen blir det promenad och sedan står några rätt så nyttiga saker på agendan. Nu ser jag bara fram emot att gå och lägga mig...
Kall måndag
Så var det måndag. En typisk, äkta måndag. Vi är inte bortbjudna, får inga gäster, det är ingen fest på gång - det är bara en helt vanlig dag. (Fast själva vanligheten känns ovanlig.) Kallt och blåsigt är det också.
Dagens stora nyhet är att Usama bin Ladin är död. Många jublar förstås. Men att tro att den internationella terrorismen kommer att minska i och med det verkar lite naivt. Det kan ju faktiskt bli tvärtom.
Dagens stora nyhet är att Usama bin Ladin är död. Många jublar förstås. Men att tro att den internationella terrorismen kommer att minska i och med det verkar lite naivt. Det kan ju faktiskt bli tvärtom.
söndag 1 maj 2011
Underlig hänvisning
Igen förundras jag över googles hänvisningar. Det är förstås jättekul att människor läser min blogg, men blir man inte besviken om man googlat på "matprogram australien man äter vit mask från träd" - och hamnar här? På ett av mina inlägg som handlar om att jag har en vit mask för ansiktet när jag sitter vid datorn..?
Och jag blir nyfiken, så nu ska jag själv googla på den där mannen som äter vit mask från träd. Var kommer jag månne att hamna?
Okej, nu har jag gjort det. Jag kom upp som nummer två, efter Nytt från Östtimor. Sökningen stämde inte på nånting. Alls.
Och jag blir nyfiken, så nu ska jag själv googla på den där mannen som äter vit mask från träd. Var kommer jag månne att hamna?
Okej, nu har jag gjort det. Jag kom upp som nummer två, efter Nytt från Östtimor. Sökningen stämde inte på nånting. Alls.
Ruvning pågår
Vi såg något väldigt sött på stan igår. Avspärrning runt en blomurna. Märkligt, vad handlade det om?
Vi gick fram och kollade på en av dom skyltar som satts fast på plastbanden.
Och minsann, när man tittade riktigt noga såg man andens näbb och duniga huvud. Rörande. Hoppas det inte var några incidenter igår och att det går bra allting.
Vi gick fram och kollade på en av dom skyltar som satts fast på plastbanden.
Och minsann, när man tittade riktigt noga såg man andens näbb och duniga huvud. Rörande. Hoppas det inte var några incidenter igår och att det går bra allting.
Lyckad Valborg
Lugnet har lägrat sig efter några intensiva dagar. Eva och Åsa har åkt hem till Skärhamn, K. har gått till jobbet, jag har tömt diskmaskinen.
Det har varit kul, valborgsfirandet blev jättelyckat. För ovanlighetens skull var vi ute i tid för att se forsränningen, åtminstone delar av den. Det var minst sagt blandad stil och klass. Vissa farkoster flöt förbi i små delar, vissa "rännare" plaskade frenetiskt vid sidan av sina båtar i den förmodligen iskalla Fyrisån. Burr! Det var verkligen inget badväder...
Sedan var vi bjudna på traditionsenlig sillunch hos H&T. Sill, Janssons, pajer, öl, nubbe. Gott, trevligt, mysigt.
Efter det gick vi i samlad tropp till Carolinabacken. Det var riktigt mycket folk ute, och klockan 15 viftades det som vanligt med studentmössor från Carolinas balkong. I backen var det helt packat med folk.
Det har ju stått i tidningen att polisen skulle bötfälla alla som drack alkohol på allmän plats. Det såg jag inget av. Och så många böteslappar som då skulle behövas finns väl inte. Vi drack i alla fall rosa bubbelvin där i backen och rörde oss sedan bort mot universitetsparken. Träffade bekanta som picknickade, vi drack lite mer bubbel och lyssnade på OD:s vårkonsert. Ljudanläggningen var ovanligt bra, så sången hördes verkligen.
"Det här är som 17 maj i Oslo", tyckte Åsa och Eva. Och allt var uppsluppet men städat, trångt men gemytligt. Lite väl trångt var det dock på LeParc. Vi brukar avsluta med en öl där innan vi går hem. På LeParc samlas alla 50plussare på Valborg, man träffar alltid folk man känner, och om det är torrt ute kan man sitta i gräset med sin öl och känna att det är sommar på gång. Men sitta i gräset nu kunde man glömma. Man såg inget gräs ens, för det var så fruktansvärt mycket folk. Att köpa en öl var inte heller att tänka på om man inte vill köa i en timme. Det var i det närmaste kaos. Så vi stod och trängdes ett tag, sen bestämde vi oss för att ta en öl hemma på balkongen istället.
Lite vilande i soffan sen, med korsord och suduko.
Sedan kom H&T över och kvällen avslutades med tacomiddag. Idag är jag ändå riktigt pigg.
Det har varit kul, valborgsfirandet blev jättelyckat. För ovanlighetens skull var vi ute i tid för att se forsränningen, åtminstone delar av den. Det var minst sagt blandad stil och klass. Vissa farkoster flöt förbi i små delar, vissa "rännare" plaskade frenetiskt vid sidan av sina båtar i den förmodligen iskalla Fyrisån. Burr! Det var verkligen inget badväder...
Sedan var vi bjudna på traditionsenlig sillunch hos H&T. Sill, Janssons, pajer, öl, nubbe. Gott, trevligt, mysigt.
Efter det gick vi i samlad tropp till Carolinabacken. Det var riktigt mycket folk ute, och klockan 15 viftades det som vanligt med studentmössor från Carolinas balkong. I backen var det helt packat med folk.
Det har ju stått i tidningen att polisen skulle bötfälla alla som drack alkohol på allmän plats. Det såg jag inget av. Och så många böteslappar som då skulle behövas finns väl inte. Vi drack i alla fall rosa bubbelvin där i backen och rörde oss sedan bort mot universitetsparken. Träffade bekanta som picknickade, vi drack lite mer bubbel och lyssnade på OD:s vårkonsert. Ljudanläggningen var ovanligt bra, så sången hördes verkligen.
"Det här är som 17 maj i Oslo", tyckte Åsa och Eva. Och allt var uppsluppet men städat, trångt men gemytligt. Lite väl trångt var det dock på LeParc. Vi brukar avsluta med en öl där innan vi går hem. På LeParc samlas alla 50plussare på Valborg, man träffar alltid folk man känner, och om det är torrt ute kan man sitta i gräset med sin öl och känna att det är sommar på gång. Men sitta i gräset nu kunde man glömma. Man såg inget gräs ens, för det var så fruktansvärt mycket folk. Att köpa en öl var inte heller att tänka på om man inte vill köa i en timme. Det var i det närmaste kaos. Så vi stod och trängdes ett tag, sen bestämde vi oss för att ta en öl hemma på balkongen istället.
Lite vilande i soffan sen, med korsord och suduko.
Sedan kom H&T över och kvällen avslutades med tacomiddag. Idag är jag ändå riktigt pigg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)