Nerja är sig likt, fast mer folk än vad det brukar vara i september. När i kom var det över 30 grader varmt, och det höll i sig ett tag. Nu har det gått ner till 26-27, det är ju mer lagom.
Vi njuter av tillvaron här, men mina dåliga ben lägger ändå lite sordin på saker och ting. Det har liksom blivit lite, lite sämre hela tiden. En tiondels procent kanske, varje dag. Nån domning som går lite djupare eller som känns på ett nytt, tidigare odomnat ställe, svagare knän, osäkrare gång...otänkbart att gå ut utan stavar, otänkbart att bära något tungt.
Men. Det finns en väldigt duktig akupunktur här i Nerja, en svensk kvinna som heter Anna Lundin. Jag har varit hos henne förut, pga andra orsaker. Nu tänkte jag testa tre gånger för benen och se om det kan hjälpa åtminstone något. 47 nålar satte hon, jag såg ut som en igelkott och var helt yr alldeles efteråt! Första gången gjorde ingen skillnad, men efter andra gången märkte jag en liten men tydlig förbättring. Högra knät var inte bortdomnat längre! Det har hållit i sig flera dagar dessutom. Så det ger ju hopp verkligen. Första gången på nästan ett år som det faktiskt känns bättre!
Nu ska jag dit på onsdag igen, och förhoppningsvis händer det bra saker då också.
måndag 19 september 2016
torsdag 1 september 2016
Hos neurologen
Processen går vidare. Idag har jag träffat världens förmodligen trevligaste (och säkert också bästa) neurolog.
Som tur är, som den tänkande och utifall att-människa jag är, hade jag med mig alla mina undersökningsresultat. Tur, eftersom det visade sig att Akademiskas datasystem ligger nere sen igår. Inte en dator gick att använda, det är ju inte klokt. Men jag hade en bunt papper som doktorn studerade, och så fick jag utförligt berätta om mina symptom från början till slut samt att han gjorde diverse egna undersökningar. Trolig slutsats: Felet har med ryggmärgen att göra. Och det krävs ytterligare en magnetkameraundersökning. Lång väntetid på det, men han skulle sätta mig på nån typ av skynda på-lista, så det bara tar några månader.
Var det hela kommer att sluta är fortfarande oklart. Det kan vara något som trycker mot nerverna och som går att operera. Det kan också vara något som inte kan behandlas utan blir en bestående funktionsnedsättning. Jag skulle inte oroa mig just nu, tyckte doktorn. "Det är inte så att du kommer att hamna i rullstol inom kort." "Inom långt, då?!" sa jag förstås. "Nja, vi ska inte inte måla fan på väggen" sa han. Hm, tänkte jag, man ska inte heller ropa hej...
Men hur som helst, just nu är det som det är Och imorgon åker K. och jag till Nerja. Det känns riktigt kul.
Som tur är, som den tänkande och utifall att-människa jag är, hade jag med mig alla mina undersökningsresultat. Tur, eftersom det visade sig att Akademiskas datasystem ligger nere sen igår. Inte en dator gick att använda, det är ju inte klokt. Men jag hade en bunt papper som doktorn studerade, och så fick jag utförligt berätta om mina symptom från början till slut samt att han gjorde diverse egna undersökningar. Trolig slutsats: Felet har med ryggmärgen att göra. Och det krävs ytterligare en magnetkameraundersökning. Lång väntetid på det, men han skulle sätta mig på nån typ av skynda på-lista, så det bara tar några månader.
Var det hela kommer att sluta är fortfarande oklart. Det kan vara något som trycker mot nerverna och som går att operera. Det kan också vara något som inte kan behandlas utan blir en bestående funktionsnedsättning. Jag skulle inte oroa mig just nu, tyckte doktorn. "Det är inte så att du kommer att hamna i rullstol inom kort." "Inom långt, då?!" sa jag förstås. "Nja, vi ska inte inte måla fan på väggen" sa han. Hm, tänkte jag, man ska inte heller ropa hej...
Men hur som helst, just nu är det som det är Och imorgon åker K. och jag till Nerja. Det känns riktigt kul.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)