Jag flyger två gånger om året som regel, en gång till Luleå och en gång till Malaga. Tur och retur förstås. Dessa tillfällen är enda gångerna jag gläder mig åt att jag har så korta ben. Särskilt när jag åker till Malaga, eftersom det är en betydligt längre resa än till Luleå. Stackars alla långbenta, brukar jag tänka. Vad hemskt att sitta med benen hopvecklade i flera timmar! Jag kan ju åtminstone sträcka på mina tämligen enkelt.
Korta ben är en fördel när man sitter i ett flygplan. Men allt annat...till exempel när man ska köpa kläder. Då är det ingen fördel. När de jeans som i övrigt sitter perfekt är typ en halvmeter för långa. Hur många par byxor har jag inte fållat upp under årens lopp? Och varje gång sänder jag en tacksam tanke till den finlandssvenska slöjdfröken jag hade i folkskolan.
Idag har jag alltså plockat fram mitt röda syskrin av plast, och hela två par byxor har jag lagt upp. Inte de nyligen köpta jeansen dock. Såna handlar jag alltid på JC, eftersom de har sån förnämlig gratis uppläggningsservice. Nu gällde det den senaste skörden av "Spanienbyxor" - tunna, ganska fula bomullsbyxor som jag brukar köpa på marknaden i Nerja. Billiga och sköna, och den ganska fula passformen står jag ut med.
Även annat husligt och nyttigt har jag gjort idag. Lite strykning, allmänt plockande och diverse annat som jag har glömt. Några timmars "vanligt" jobb blev det också, så jag är nöjd med min dag.
Har dock inte varit utanför dörren. Kallt och snöbyar - nej tack. Tidigare ikväll kollade jag på min fina väderapp, den visar inte bara temperaturen utan också hur den upplevs med hänsyn till vind och luftfuktighet. Och då när jag tittade var det +1 grad men kändes som -9! Enligt appen. Jag säger bara en sak: Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar