Varje år tänker jag att oj, vad jag har fått nog av ESC, jag ska inte titta på det. Men när programmen sänds sitter jag ändå där och kollar och lyssnar med stort intresse.
Gårdagens första semifinal var en positiv överraskning. Jag tycker det var bättre än vanligt, och det gäller båda låtar och artister. Inte alls lika mycket falsksång som det brukar vara, bara det var ju väldigt skönt. Och nästan alla mina favoritlåtar gick till final. Jag är extra förtjust i Estlands melodiska schlagerballad och gillar också Litauens radiopoplåt, Belgiens d:o, Hollands udda mollvals och några till.
Men det finns en sak jag inte fattar: Danmark. Varför är den så favorittippad, varför tycks alla älska den låten? I hate it. Det är något med flöjten (usch för såna små pipflöjter), det teatraliska trummandet (hur många gånger, av hur många länder har det använts - räcker det inte snart?), ja själva numrets uppbyggnad som retar mig. Jag blir liksom provocerad, arg. Typ: sluta, sluta, stäng av!
En insmickrande, falsk och äcklig låt. Måtte den inte vinna!
Men framförandet var helt okej måste jag förstås erkänna, och dessutom hade Danmark den snyggaste dekoren med sina varma guldorange färgtoner.
3 kommentarer:
Hum ja... Det enda vi har nästan samma åsikt om är Danmark. Jag fattar inte att den var så hajpad, SÅ jäkla bra var låten inte! Jag gillade Cypern! Men min favvo av alla är redan till final!
Bonnie Tyler? Jag gillar den också. Helt okej för min del om den vinner.
Jepp Bonnie Tyler! Jag tycker hon har en skön låt. Och så är hon rätt skön, tanten! :D
Skicka en kommentar