Liten lördagsrapport

Stormen Sven hade inte mycket kraft kvar när den kom till Uppsala. Ett vanligt snöoväder blev det, och det vita täcke som ligger kvar är väldigt tunt. Men det är minusgrader och antagligen halt ute. Jag vet inte, för jag skyller på min opererade fot och håller mig inomhus.

K. är väldigt störd över att hon måste handla mat. Det är bland det värsta hon vet, konstigt nog. Så hon handlar inte i onödan precis. Istället tar vi reservmat från frysen, och det är egentligen rätt bra att tömma förråden. Det måste vi hur som helst göra sen när vi flyttar. Men det blir lite speciella middagar ibland, när vi plockar ihop det som finns och försöker göra ett slags helgjuten måltid av det. Ikväll blir det vegetariska tzayspett med...jag vet inte, kanske finns det nån färdig sås i skafferiet. Nåt grönsaksliknande lär också gå att uppbåda.

Jag kände för att göra lite nytta, så jag började göra rent spisen. Jag avskyr hällspisar! Nåt mer opraktiskt finns inte. Allt bränner fast, inklusive vanligt vatten! Och när "plattorna" nått en viss värmenivå bestämmer de själva att sänka värmen, så det är svårt att steka exempelvis kött med bra resultat. Usch. När jag kollar på hemnet tittar jag längtansfullt på de kök som fortfarande har vanliga spisar.
Hur som helst, mitt idoga rengörande slutade med att jag skar mig i fingret med rengöringsskrapan. Vasst rakblad... Och jag liksom hackade mig själv med det, jag vet inte vad jag gjorde för konstig rörelse. Det ymniga blodvitet lugnade sig med hjälp av Rescue Remedy: ett slags homepatisk blomstermedicin som är bra att ha i akuta lägen.

För övrigt händer det inte så mycket. Men foten är väldigt mycket bättre, även om jag inte vill tvinga ner den i en vinterkänga än. Kanske funkar det nästa vecka, jag hoppas det.
Ikväll blir det som sagt tzayspett med ännu ej bestämda tillbehör. Och så tittar vi förstås på Downton Abbey. Den höjdpunkten får inte missas. Varje lördag när avsnittet är slut tittar vi på varann och säger "Det är slut! Åh nej, åh nej! " Så bra är det.