Det sista jag behöver är en till tröja, tänkte jag. Och hjälp vad den kostar mycket.
Men hur ofta hittar man såna färgglada randiga tröjor? Snart kanske det bara finns svarta och bruna och olivgröna kläder. Så var det faktiskt i ganska många år, och den tiden kan komma tillbaka. Så jag provade den glada tröjan, det fanns två kvar, båda i storlek M. Jag brukar gilla L bäst. Men M-tröjan passade. Rymlig men inte för säckig. Äh, jag tar den, bestämde jag.
"Det blir xxx kronor." sa tjejen i kassan - och det var 400:- mindre än vad som stod prislappen. Fortfarande var det dyrt men i alla fall mer rimligt.
Så bra, tänkte jag, det kanske är rea fast det inte stod något. Och då kläckte jag ur mig: "Jag trodde den var dyrare."
"Jaså, hm, ja, oj, jag slog in fel artikelnummer!" sa tjejen i kassan. "Jäklar också," sa jag.
Varför sa jag något, varför tog inte min nya tröja och gick hem med känslan av att ha tjänat 400 spänn?
Så otroligt dumt. För den tjusiga dyra butiken skulle det inte spela nån roll. Jag försökte trösta mig med att jag kanske plussar på en del god karma, ärlighet lönar sig och så vidare. Men...jag grämer mig lite fortfarande.
Delar av det glada halsduksmönstret
1 kommentar:
Ack, ack - jag skulle också gräma mig! Nä, jag tror faktiskt inte att det är bra karma, du visste ju inte - från början. Det handlar om att hålla tyst och betala!
Skicka en kommentar