Nattens och morgonens ljud

Vård hyrda hus ligger i en hörna, i korsningen mellan två gränder. Gränderna är smala och det är ingen biltrafik. Otroligt skönt, med tanke på hur det annars kan vara i stan. På nätterna är det alldeles tyst här. Det ligger i och för sig ett antal tapasbarer väldigt nära, men de verkar stänga vid midnatt. Då hör man folk som går hem, de pratar och skrattar och står ibland utanför huset och pratar, som man ofta gör i hörnor. Men hittills har det inte varit ett enda bröl, inga fylleskrän och skrik som det så ofta är i Sverige. Här är det civiliserade ljud av människor som umgås. Härligt, för jag är lite rädd för bröl och skrän.

Och efter midnatt blir det alltså knäpptyst. Till 3-4 ungefär. Då kommer sopkärran och slamrar med dåliga hjul. Det tar några minuter, de påsar som ställts ut på gatan plockas upp och slängs ner i kärran. Sen rullas den iväg och det blir tyst igen.

Vid halv åtta kan man höra enstaka trafikljud från kvarteret intill. Nån bil som startar, en moped som åker förbi. Inget man vaknar av, men är man redan vaken så hör man det. Strax efter åtta klapprar det av skor, nån som börjar jobba tidigt. Halv nio ungefär börjar några små hundar skälla, lite bjäbbande och gläfsigt.

Sen kommer barnen. Det ligger en förskola alldeles i närheten, och den öppnar tydligen 9. Så under en kvart ungefär hör vi hur barn och vuxna går förbi och pratar och skrattar och gnolar. Det låter så lugnt och harmoniskt, nästan aldrig gnäll eller upprörda känslor. Jag funderar på om det beror på att klockan faktiskt är ganska mycket, ingen har ryckts ur sin säng halv sju.

I alla fall, när de flesta barn har passerat slår kyrkklockan för första gången den dagen. Nio slag så då vet man säkert att det är morgon. Lagom att gå upp. Men inte riktigt, vi väntar tills klockan slår tio.