För några dagar sedan berättade lokaltidningen att en man blivit inlåst i ett antikvariat efter stängningsdags. Personalen hade gått hem och mannen kunde inte ta sig ut. För hans del blev det till att plinga polisen som i sin tur skickade efter antikvariatets ägare som släppte ut den (förhoppningsvis fortfarande) bokälskande mannen.
Idag stod det om två pojkar som blivit inlåsta på Stadsbiblioteket efter stängning! De kunde inte ta sig ut etc. etc.
Vad blir det härnäst? Tre personer inlåsta i en bokhandel? Så blir det en fin inlåst-bland-böcker-trilogi.
Och på tal om trilogi: jag läser en just nu. Haruki Murakamis 1Q84. K. var helt begeistrad över den, och jag gillar den också. Har hunnit halvvägs in i första delen, så mycket återstår. Eftersom jag läser väldigt snabbt är jag glad när böcker är tjocka. Nu är det alltså tre normaltjocka volymer som förhoppningsvis räcker ett par veckor.
K. håller också på med en trilogi, nej en kvartett är det faktiskt. Fyra böcker sammanslagna i en. 1224 sidor. Mollisan Town heter denna tegelsten, och huvudpersonerna är mjukisdjur. Som lever helt vanliga liv och heter sånt som Eric Björn, Josephine Lamm och Sam Gasell. "Mjukisdjuren smuttade på vodkan" - såna meningar finns det, och K. skrattar högt när hon läser på kvällarna.
Skrattat har hon dock inte gjort ikväll. I början av oktober får boendet där hon jobbar en ny utförare (eller vad det nu heter), och det innebär att alla scheman har gjorts om. K. var ledig idag men gick ändå till jobbet för att kolla lite på sitt schema. Hon anställdes på speciella villkor, bland annat att enbart arbeta kvällar. Men det gäller inte längre, och alla tider och alla pass är helt annorlunda än tidigare.
Så när vi satt vid köksbordet och K. gick igenom de tider hon har fått under en tioveckorsperiod - så höll hon på att svimma. Alltså bokstavligen. Plötsligt blev hon alldeles blek, andades konstigt och viskade "oj, jag blir så yr. Kan du hämta lite vatten." Så jag snabbt till kökskranen och fyllde ett stort glas med kallt vatten. Yrseln gick över efter nån minut, men det var lite läskigt.
Det kan man kalla extrem reaktion! Synd om K. Både hon och jag vet att hon inte kommer att orka att jobba enligt det schemat. Hon har gått in i väggen tidigare, och motståndskraften är inte lika stor som den var en gång. Så vi får se vad som händer.
I såna här lägen kan det i alla fall ge en viss tröst och förströelse att läsa om intriger och fester bland mjukisdjuren.
2 kommentarer:
Boken som K läser låter väldigt rolig! Jag läser Unni Drougges andra bok i serien om Berit Hård och skrattar jag också.
Men fy, det låter inte bra med K:s jobb och hennes mående! Inte alls...
Hälsa och skicka mina sympatier!!!
Men ... om man blir anställd på speciella villkor, är det då verkligen möjligt att bara göra om de villkoren - bara så där hux flux? Märkligt! Låter som en facklig fråga.
Skicka en kommentar