Jag har snart läst ut En dramatikers dagbok 2005-2012. Det är kanske en sjättedel kvar. Ganska många sidor även det, men jag kommer i alla fall att kunna lämna tillbaka boken innan lånetiden gått ut. De senaste dagarna har jag läst mer än vanligt, och därför skall jag nu ytterligare en gång skriva i Norénstil. Inte så att jag vill imitera hans sätt att skriva, det blir snarare en lätt pastisch. Där ingår att skriva skall istället för ska, något som är ovanligt. Jag tycker det ser roligt ut, och fint. Idag är åttonde dagen som jag har varit inomhus. Inomhus på 46 kvadratmeter. Vädret har varit och är vidunderligt vackert. Varje dag lika soligt och varmt. Men jag har varit så dålig så jag har inte orkat bry mig. Foten har blivit bättre för varje dag, och jag skulle mycket väl kunnat ta en liten promenad. Men förkylningen sitter som berget. Troligen har det börjat vända. Idag kände jag en liten inre våg av glädje och förväntan, utan speciell anledning. Sådana upplever jag då och då, men veckan som varit har jag bara känt mig sjuk. Inget annat. Jag hoppas och tror att glädjevågen är ett tecken på snart tillfrisknande. Tiden i Sverige krymper, och i förmiddags när K. och jag drack te sa vi till varandra att om två veckor sitter vi på terrassen i Nerja. Det är lika obegripligt varje gång. Som vanligt kommer jag eller vi inte att hinna allt vi hade tänkt göra här. Människor vi skulle kontakta och försöka träffa, utflykter av olika slag. Projekt här hemma, diverse inköp och praktiskt fixande. Viss planering har kullkastats nu när över en vecka har försvunnit, och även den kommande veckan skall jag ta det försiktigt. Det gör inte så mycket. Man måste ändå se det som att det finns mycket tid och att tillfällen återkommer. Inte som att varje dag är den sista. Den tanken kanske är energigivande för många, men den är även uppfordrande och deprimerande. Energigivande är ett ord som inte ser bra ut i skrift. K. hade ett möte i ateljén idag. Hon kom hem med andan i halsen och sa Fort på med tv:n, det är 100 meter. K. är mycket sportintresserad, det är en de söta sakerna med henne. Ofta säger hon Jag undrar när nästa fotbollsVM är, Är det OS nästa år, Hurra snart är det EM i friidrott, eller är det VM, När börjar slutspelet i hockey. Hon ser mycket fram emot sådana tävlingar och brukar skaffa någon tidningsbilaga med tider för tv-sändningarna. Om det inte är någon internationell tävling eller stor turnering kan hon ändå säga Undrar om Djurgården spelar idag. Det är väldigt, väldigt sött. En sympatisk sak med Lars Norén är att han ogillar Italiens och Argentinas sätt att spela fotboll. Det gör jag också. Just de två lagen. Jag hejar aldrig på dem. Bortskämda divor som spelar fult. Har jag ens varit vaken den senaste veckan, det känns inte så. Imorgon skall jag ta en promenad, i alla fall en liten.
Så mycket enklare det känns att skriva blogg på det sättet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar