Nu är dom ute

Jag fattar inte att dom här skruvarna ens fick plats i foten. Eller det var väl det dom inte fick. Den längre är 3 cm, den andra 2,7.

Vid mina tidigare besök på Hand- och fotkirurgiska kliniken har det aldrig varit några förseningar. Tvärtom, jag har fått komma in lite före den avtalade tiden. Idag hade alla morgonens operationer blivit oväntat komplicerade, så allt var nästan två timmar försenat. Men jag hade ju inget särskilt för mig, så jag satt tålmodigt i väntrummet. Ibland är det lite skönt att ha tråkigt. Men jag var samtidigt aningen nervös, mer än jag var inför operationen. Då visste jag vad som skulle hända, men den här gången var det ju lite mer osäkert.

Till slut blev det i alla fall min tur, och ortopeden kände på min lilla knöl och sa direkt att det är skruvarna som krånglar. Så jag fick lokalbedövning (inte trevligt alls) och sen var det fram med skruvmejseln. Först göra ett litet hål i foten och sen gräva fram skruvar. Och jäklar vad han fick ta i. Han tryckte och bände och vred och grejade, och ett tag tänkte jag att det här kommer inte att gå, dom måste bergis skära upp allting igen. Men till slut var stålmonstren ute, och det kändes jätteskönt!

Såret tejpades igen. Jag fick sitta ett bra tag med foten i högläge, och efter det att syrran kollat så det inte blödde var det bara att åka hem. Tyvärr har det nu blött massor, så imorgon måste jag gå till en distriktssköterska (var är det nu dom finns, det måste jag ta reda på) och få det rengjort och fixat. Jag har precis ringt till Hand och fot (som inte har snåla telefontider utan alltid svarar, bara en sån sak), och dom sa att jag inte själv ska ta upp förbandet utan låta det sitta kvar tills jag träffar en sköterska. Infektionsrisk annars.
Synd att det inte höll, men alla deras behandlingar krånglade idag, så det var väl inget annat att vänta.

I tio dagar ska såret hållas torrt, vilket innebär att jag får återgå till att duscha med plastpåse på foten. Det gick bra förut, så det ska det nog göra nu också.

Hur som helst, skruvarna är borta. Hurra!