torsdag 12 september 2013

Som jag trodde fast värre

Ja, i fallet med den misshandlade mannen blev det precis som jag trodde, om möjligt värre. Sedan det framkommit att förövarna inte var svenskar är tystnaden total. Märkligt. Eller kanske inte.
I mina ögon är brottet lika hemskt oavsett vilka som begår det och oavsett vem det riktas mot, men det tycks vara en udda åsikt.

Som jag också trodde var många snara att (innan de visste vad som verkligen hänt) inte bara skrika rasism utan framför allt utmåla SD som dramats bovar. Det skulle vara komiskt om det inte var så korkat och om det inte gjordes av människor med stort inflytande.

Ta Johan Westerholm, en känd (s)-debattör som förväntas få en viktig roll om sossarna vinner valet. Han skrev ett mycket upprört blogginlägg om misshandeln, och självklart var allt Sverigedemokraternas fel. Hans resonemang gick i korthet ut på att även om inte SD rent fysiskt stod bakom misshandeln, utan om den utfördes av mer extrema högerextremister, så har SD uppmuntrat dessa extremister för att själva framstå som något mindre extrema. Lite konspirationsteori liksom.

Dagen därpå, när det visade sig att brottslingarna i själva verket var från Mellanöstern, så skrev JW ett ännu märkligare inlägg. Kontentan denna gång var att det hela tydligen var "bara ett fyllebråk".
Ett fyllebråk! Jamen, antingen var hela alltihop inte alls så allvarligt som det utmålades från början, eller  också försöker han förringa det, ursäkta och urskulda, eftersom inga svenskar deltog. Men som jag förstår fördes mannen blödande till sjukhus med bland annat tandskador, och han höll verkligen på att bli nedkastad från en bro - framför ögonen på sin lille son. "Bara ett fyllebråk"? Då kan det väl lika gärna vara ett fyllebråk om svenskar attackerar nån med annan etnicitet och hudfärg? Bara ger sig på den som står i vägen liksom. Men visstja, svenskar är ju dåliga och elaka rasister, vilket inga andra är.

Men bloggarens märkligaste argument kommer här: Det hela är fortfarande Sverigedemokraternas fel! För om inte SD funnits hade inte klimatet i Sverige varit så hårt så att människor skulle misshandla andra på det här sättet.
Och det är där jag tappar respekten totalt. Är politiker så förblindade av SD-hat, så de blir helt galna?
Så i hela övriga världen, där det inte finns något SD, är alla snälla och slår inte varandra? Inget våld finns, inga övergrepp, ingen rasism, för sånt finns bara i Sverige och det har plötsligt brutit ut under de tre år SD suttit i riksdagen.

Då tillskriver man SD ett otroligt stort inflytande över samhällsutveckling och (o)mänskligt beteende.
I mina ögon är SD inte en orsak utan ett symptom. Politikerna kan försöka hata ihjäl partiet, men det kommer knappast att fungera. Hur mycket har man egentligen rätt att hata? Jag kommer osökt att tänka på bibeln, det händer inte ofta. Men liknelsen om grandet och bjälken finns det anledning att fundera på.


3 kommentarer:

Bia sa...

Men suck!! Idiotin/dumheten har inga gränser tydligen.

Varg i veum sa...

Jag noterar att du länkar till min blogg (det var så jag hittade till din) Efter att ha läst runt lite på din blogg så måste jag säga att jag är imponerad av att du vågar stå för den med namn och bild.

Du har mer mod än vad jag har (när jag går i pension om "några" år så behöver jag inte vara rädd för att förlora jobbet längre ;) ) och det ska du ha cred för!

Monica Hortell sa...

Jag vet inte om jag är så modig. Är min blogg kontroversiell? Själv tycker jag snarare att jag är logisk..:-)
Det som får mig att reagera mest i den svenska "debatten" är blandningen av hyckleri och just bristande logik. En hemsk och farlig kombination.
Men bloggen har inte så många läsare, och det kanske är lika bra. Inga hatare har hittat den än så länge.