Pitchers

Jag vill ju inte skriva om idag imorgon en gång till. (Någon som förstod det?) Inget mer gårdagsinlägg. Så här kommer en resumé.

Det har inte hänt så mycket. Bia och Anki fick för sig att dom skulle gå till Lidl, jag vet inte riktigt varför. I alla fall så hittade dom inte dit, trots både vanliga förklaringar och telefonsinstruktioner. Istället gick dom till stan och vandrade omkring lite. Hittade en fin bänk vid Fyrisån, och där sammanstrålade vi. Det var fint där. På bänken bredvid satt tre överförfriskade herrar modell A-lag, men dom var fredliga och störde ingen. Vid åkanten lekte några orientaliska barn, dom hade håvar och försökte fånga fiskar. Väldigt koncentrerade var dom, och väldigt söta.

Vi visste inte riktigt vad vi skulle eller ville göra, men det blev ju ändå matdags till slut. Det slutade med att vi gick till Pitchers, mest för att vi var precis i närheten och jag hade Tastekortet med. En rätt gratis alltså, det är inte fel.

Det var nästan tomt därinne. Vi blev varmt och trevligt välkomnade av kvinnan bakom disken. Sedan såg vi att hon och killen i köket gjorde high five när vi beställde mat...då kan man ju börja undra. Men vi kollade menyn och hittade acceptabla rätter. Det tog lång tid. Efter ett tag fick vi in en korg med jättefräscha ostgratinerade bröd som kompensation för att vi fick vänta så länge på maten. Helt okej. Jag åt förstås inget bröd, men ändå.

Den trevliga, söta och rentav flirtiga servitrisen gjorde hela besöket minnesvärt. Hon var hur rolig och mysig som helst, och servicen var absolut förstklassig. Typ att man bara behövde höja ett ögonbryn så visste hon vad man ville.

Maten. Ankis skaldjurspasta var väldigt bra. Pastan var inte overdone, räkorna var spänstiga, smaken var fräsch. Very good. Bia tog en pasta med oxfilé och var jättenöjd med den. Själv tänkte jag förstås i LCHF-banor och valde biff med rödvinssås och bearnaise. Utan pommes frites, istället tog jag lite bacon. Och så ingick en grillad tomat också.

Det var gott men inte märkvärdigt. Av biffen som uppgavs väga 200 gram bestod säkert 50 gram av fettoch senor. Men det som gick att äta var bra och framför allt inte genomstekt, vilket jag uppskattar. (Ärligt talat så var den nästan rå, men hellre rå än grå.) Tomaten var god, baconet var bra, bearnaisen smakade som den ska. Så - basic mat, klart okej men utan större finess. Skaldjurspastan var absolut bäst.

Så småningom tog vi oss hem. Jag tycker det är synd att tropikvärmen har försvunnit, medan Bia och Anki gillar den något svalare luften. Dom funderar nu på om dom ska åka hem till Luleå imorgon som planerat, eller om dom ska stanna en extra dag.