Så var det helg igen. Söndag på en torsdag, och fint väder är det också. Vädret är väl rena hånet för alla nationaldagshatare. Det tycks finnas många såna.
Jag har aldrig varit så engagerad i Sveriges nationaldag, och jag hade mycket hellre haft kvar Annandag pingst. Nu är pingsten, en av årets finaste helger, i princip avskaffad. Väldigt synd.
Men varför blir folk (= svenskar) så provocerade av att vi firar nationaldagen? När andra länder så gärna får göra det. I dagens nätupplaga av SvD jämför en kolumnist nationaldagsfirande i Sverige med en farlig drog och tycker att det hellre borde döpas om till Rationaldagen.
Han tyckte väl att det var en så bra ordlek så han skrev hela texten utifrån den. Men farlig drog...hallå!
Då är man väldigt rädd. Och ja, vem vet. Det kanske är jättefarligt att vifta med flaggor. I alla fall om det är den svenska flaggan. Och det sker i Sverige.
Expressen gör också en insats för att dissa nationaldagen genom en lång artikel om hur den firades med mycket fylla och bråk - igår. Aha, alltså, men...det var väl lite tidigt ändå? Det förstås, efter midnatt igår var det den 6 juni. Men troligtvis berodde fylla och bråk på ett alltför våldsamt studentfirande, vilket också framskymtade i artikeln om man läste den noga. Eller var det verkligen festsugna nationaldagsfirare som spårade ur redan igår? Skulle inte tro det.
Och vad konstigt att göra dagen till helgdag, när nu firandet väcker så mycket obehag hos så många. Eller är det så många? Kanske är det bara journalister och vänsterextrema? Fast, just det, det är ju samma sak.
Själv ska jag hur som helst inte vifta med flaggor. Inte heller ägna mig åt fylla och bråk. Det blir en lugn dag med solande på balkongen och troligen också en långpromenad. Helt ledigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar