Som jag berättat om tidigare trivs jag bra med mitt konvalescentliv. Det känns helt naturligt att gå upp och äta frukost, framdukad av K., läsa tidningarna och sedan gå tillbaka till sängen för att läsa, slappa och zappa. Idag tog jag med mig den trådlösa telefonen, för det är lite jobbigt om det ringer och jag måste stressa upp med stappliga steg och riskera att det händer något oönskat med foten.
Alltså, telefonen bredvid sängen. Och det ringde verkligen. Jag greppade snabbt luren - och kände mig helt förvirrad.
"Va, hur ser den ut egentligen? Hur gör man? Inte brukar det väl vara en sån där röd knapp?" Tänkte jag febrilt.
Förvirringen varade några sekunder. Jag kom verkligen inte på hur man skulle göra eller vad som var fel. Vid tredje signalen insåg jag äntligen att jag försökte svara i telefon med TV:ns fjärrkontroll!
Då kanske mitt degande har gått för långt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar