Idag pratade jag med min mamma, 86 år. Tiden går så fort, tyckte hon. " Det hinner knappt bli måndag, så är det fredag igen."
Precis så är det. Fast nästan ännu värre. Det hinner knappt bli måndag, så är det söndag. Typ.
Min helg har varit lugn och skön. Ganska mycket wordfeud har det blivit. Och läsning. Jag läser "Tillbaka till henne" av Sara Lövestam. Och gillar den skarpt.
I övrigt? Allmänt softande. K. har jobbat både igår och idag, så jag har haft mycket tid för mig själv. Har medvetet undvikit TV-tittande. Ofta tycker jag det känns bättre att "göra ingenting", att verkligen vara ledig när jag nu är det, än att kolla på TV, om det är inte är något jag absolut har bestämt mig för att se. (Andra gånger kan jag zappa vilt i flera timmar.)
Jag har ett slags medfödd förmåga att "bara vara". Redan när jag var tre år kunde mamma gå och handla och lämna mig ensam hemma, i förvissning om att jag satt lugnt och filosoferande i en fåtölj när hon kom tillbaka. Jag har ett vagt minne av det, att fåtöljen hade hög rygg och att det var behagligt att sitta där. Och så fick jag en kola när hon kom hem. Jag fick välja mellan en kola och en banan, och för mig var valet enkelt.
Nu kan jag ju själv välja mina belöningar, och de senaste dagarna har det blivit väldigt mycket fett och lchf. Rätter med grädde och brieost och smör och vitkål (ja, det är så gott när man steker det och har stället för spaghetti!) och allt möjligt. Och egengjord chokladkräm med hallon till efterrätt. (Fast visst låter "chokladcreme" godare än "chokladkräm"?) Bäst av allt: jag mår bra, känner mig frisk, går ner i vikt. Märkligt egentligen.
Nu är det i alla fall måndag igen, om bara en dryg timme. Och jag gillar måndagar. Hoppas vädret fortsätter att vara soligt, att hösten är vacker åtminstone några dagar till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar