"Det är aldrig nån som ringer längre!" klagade K. idag. Och det är faktiskt ganska sällsynt numera. Förr ringde man till folk för att prata, för att höra vad som hänt sen sist och liksom upprätthålla kontakten. Jag har sådär en två kompisar som ringer ibland utan att ha något speciellt ärende, men annars är det mail som gäller. Helt OK i och för sig. Däremot har jag fortfarande svårt för SMS. Jag gillar helt enkelt inte det, annat än i akuta situationer. Tycker det är jättejobbigt när det kommer en lång text i telefonen, och så ska man sitta där och knappa in ett svar, och så piper det igen och så går det meddelanden fram och tillbaka - när man enkelt kunde ha bestämt det man nu ska bestämma genom ett enda telefonsamtal. Och ja, jag har en gammaldags mobil utan tangentbord, och att skicka SMS är lite krångligt då. Krångligare i alla fall.
Jag kan få såna långa meddelanden, som brev verkligen, och så svarar jag med mycket möda: "OK" eller nåt annat korthugget.
Vanlig fast telefoni gillar jag, och jag hoppas att det aldrig kommer att försvinna. Men om det ändå aldrig ringer så behövs det förstås inte..:-(
4 kommentarer:
Hehe, jag är precis tvärtom... När jag känner att det vibrerar i fickan (har telefonen på ljudlös) så håller jag alltid tummarna för att det ska sluta efter två vibrationer, vilket innebär att det är ett sms. Jag får gärna femtio om dagen, skickar lätt ännu fler! (och jag har också en vanlig gammal mobil) Jag har tänkt att det är för att jag är textbaserad, men det kan också handla om att sms ger mig mer kontoll över min tid. Det är väldigt sällan det passar att svara i telefonen just precis när det ringer...
Jag ÄLSKAR sms! Jag har köpt en tjänst hos Telia så jag kan messa hur mycket som helst - nästan. Fördelen med att messa är att man kan få fram sitt ärende till den det angår utan att störa vederbörande. Det kan ju vara så att den personen är upptagen med att jobba eller nåt och har då mobilen avstängd eller på ljudlöst - men mitt "ärende" kommar fram ändå! Sen kan man ju ringa och PRATA om det behövs längre utvikningar, så att säga.
Femtio SMS om dagen!!! Oh My God! Jag får kanske tre-fyra i veckan (om det inte är ngt alldeles speciellt på gång) och tycker att det räcker mer än väl..:-D
Om man absolut inte kan ta ett samtal så är det förstås bra med SMS. Men ännu bättre i mitt tycke är då Mobilsvar.
Fast ibland måste man ha mobilen på trots att man inte kan svara och då är ljudlöst och sms bäst.
Men du... jag ser ju varför du inte är så förtjust i att sms:a. Dina bokstäver på mobilen är ju turkosa. Inte konstigt då! ;-)
Skicka en kommentar