Utanför Kvarnen

Jag har lite saker att fixa innan fredag, och idag har jag klarat av en del. Bland annat köpt konsertbiljetter (Marianne Faithfull på UKK i november), handlat på apoteket och på ICA.
Jag köper sällan och aldrig mineralvatten, men nu har jag fått för mig att jag kommer att vilja ha det som konvalescentdryck. 10.90 för 50 cl Ramlösa var ganska dyrt tyckte jag. Så jag kollade nästa hylla, för att se priset för 150 cl. Samma pris! 0,5 eller 1,5 liter - båda kostar 10.90!! Två storingar köpte jag då förstås.

Igår när jag kom från tåget var det rätt stökigt utanför Kvarnen. I korsningen Salagatan-S:t Persgatan sitter det ofta ett gäng A-lagare och pimplar öl eller sprit. Samma personer varje gång i stort sett, och i regel gör dom inget större väsen av sig. Men igår, som sagt, usch det var inte kul. Då satt det folk på samtliga fyra bänkar, och det var inte det vanliga gänget. På en bänk satt två unga killar med snaggade huvuden och svarta kläder. Fel sorts svarta kläder. Jag fick associationer till nyfascister eller nazister - vibbarna runt dom var inte bra, för att uttrycka det milt. Det var ett slags utstrålning av våld och brott. Kanske var dom nysläppta från häktet, som ju ligger alldeles intill?

Ja, och sen var det ett stort gäng med ölburkar, brusiga ansikten och höga röster, och där blev jag vittne till något jag tidigare enbart sett på Sergels torg: helt öppen knarkhandel. Små plastpåsar bytte ägare, och jag hörde någon säga: "Det är inget skittjack det här, väl?"

Även dom två andra bänkarna var upptagna av inte helt välanpassade personer.

Och jag undrar. Det nya bostadhuset i just den korsningen ser ut att vara klart för inflyttning vilken dag som helst. Den brunsvarta styggelsen, Uppsalas fulaste hus enligt mitt tycke. Det har puffat ner Uppsalahems snorgröna bygge i början av Kungsgatan från fulast-toppen.

I alla fall, det brunsvarta huset innehåller runt 30 svindyra bostadsrätter. Säkert fina lägenheter, och väldigt centralt ligger det. Nästan 1000 intressenter fanns till dom lägenheterna.
Vad ska dom säga, tänka, känna, när dom flyttar in, sitter vid sina köksfönster och ser så mycket slum och misär utanför? Det kan inte ha ingått i planerna.

Nu kan jag inte tro att dom boende kommer att acceptera det i längden, men vad kan man göra?

Jag tycker också att med tanke på läget i A-lagskorsningen, och med både häktet och soc i huset mittemot, hade det kanske varit välbehövligt med en ljus fasad? Eller rentav några klara, varma färger. Något som lättade upp den tunga energin istället för att sänka den ytterligare.