Nästan påkörd

Det är rätt mysigt ute, trots den kompakta gråheten. Luften är mild, fuktig och liksom vänlig. Jag cyklade till stan för att köpa det enda bröd jag äter numera (en skiva till frukost), Landings valnötsbröd.

Världens bästa bröd.

Märkte att det är en helt annan energi i stan. Folk har börjat jobba, det drar ihop sig till skolstart, det var mer brus och sorl än det varit på länge. Och mer trafik också. Även cykeltrafik. Jag är väldigt försiktig i exempelvis korsningar, även korsningar utan biltrafik, och även när jag trampar ut eller in från gården och andra ställen. Ställen där man inte ser runt hörnet. Man vet aldrig, det kan komma någon som inte alls tänker, som bara gasar på. Och i det fallet är cyklister nästan värre än bilister.
För ett tag sedan skulle jag svänga ut från Portalgatans gård, lugnt och stilla körde som jag vanligt. Hade jag inte gjort det...för plötsligt kom en karl infarande med racerfart. Ingen ung kille heller, utan en sportig typ i 65-årsåldern. Han hann absolut inte väja, men det hann ju jag som tur var. Annars hade vi kolliderat.

Idag kom jag lika lugnt och stilla på cykelbanan, svängde sakta in på gården - och blev sånär påkörd av en bil. En knallröd liten bil. Någon decimeters marginal var det. Hade jag cyklat fort så hade jag inte hunnit tvärbromsa och direkt kasta mig av cykeln som jag nu gjorde. Bilens förare hade blicken enbart riktad mot gatan och kan inte ha tänkt ett ögonblick på att det också finns en gång- och cykelbana att ha koll på. Jag stirrade på henne, typ "vad håller du på med?", men hon såg inte ut att ens reagera. Hon fattade nog inte hur nära det var...