torsdag 22 november 2012

SD, ND, FP, AB, FR, V...bokstäver och måttstockar

Man kan nog med relativt stor säkerhet utgå från att fler rasister röstar på Sverigedemokraterna än på exempelvis Folkpartiet. (Den värsta rasist jag personligen har träffat var dock kommunist, så man vet aldrig.) Men är SD därför ett rasistiskt parti? Inte om man ser till partiprogrammet i alla fall. Att det finns en rasistagenda är ändå åtminstone hela Sveriges samlade journalistkår överens om.
Att vilja minska invandringen, är det en förbjuden åsikt?

2001 bröt sig en grupp ur SD, eftersom de ansåg att partiet fäste för liten vikt vid ras och hudfärg. Ja, just det. Ras och hudfärg. Utbrytarna kallade sig Nationaldemokraterna och pratade om att värna den ariska rasen. Det anser jag vara rasism. Det är stark nazivarning. ND var mycket irriterade över att även icke-ariska invandrare var välkomna i SD. Som de var och fortfarande är.

Issa Issa till exempel. Han är kristen, från Syrien och var aktiv i Sverigedemokraterna fram till september 2010. Då blev han, pga sitt politiska engagemang, överfallen av ett gäng landsmän och svårt misshandlad med flaskor, knivar och knytnävar. Jag läste lite i tidningarna om det när det hände. Jag läste också Fredrik Reinfeldts, vår statsministers, kommentar. Kommer inte ihåg ordagrant, men vad han sa gick ut på att det fick Issa Issa räkna med när han var med i SD. Inget fördömande, inget beklagande. Inget ställningstagande mot politiskt våld, utan skyll dig själv liksom.
Då tappade jag totalt respekten för Fredrik Reinfeldt. Och inget han har gjort eller sagt sen dess har gjort att jag återfått respekten.
Issa Issa avbröt sitt politiska engagemang. Halvt ihjälslagen, rädd, dessutom kastad till vargarna av statsministern.

Det är inte okej.
Och den händelsen fick mig att se lite vänligare på Sverigedemokraterna. (Nej, jag röstade inte på dem. Bäst att förtydliga det innan folk säger upp bekantskapen med mig.) Fast det var fel uttryckt, vad jag menar är att det öppnade mina ögon för hurdant det politiska klimatet i Sverige är.

Den senaste veckans hysteri är mest förbluffande i sin...nej, jag kommer inte på nåt annat ord än hysteri. Självklart är det dåligt att vara full och förolämpa folk, men nog sägs det värre saker än blatte i Stockholms krogköer? (Det finns för övrigt en grupp homosexuella invandrarkillar som kallar sig Blattepojkarna, så det är väl snarast ett ord som "tagits tillbaka", i likhet med "bög".)
Men hur som helst, ingen ska förstås behöva bli kallad något som den personen själv tar anstöt av. Kan man ju önska. I den bästa av världar etc. Men så mycket förolämpningar, invektiv och "verbala spyor" som förekommer numera, det är ofattbart. Vidrigheter i bloggkommentarer, på facebook, i hat-SMS...Vad har hänt med folk egentligen? Och hur förstärks inte det lördagkvällar på stan, med alkohol, adrenalin och testosteron i laddad kombination. Så jag kan liksom inte bli så chockad och skrika om fascism bara för att en politiker är inblandad.
Men "hora" till exempel, som SD-mannen också vräkte ur sig. Det sägs alldeles för ofta av alldeles för många, det sägs på krogen, på gator och torg, i klassrum. Det riktas mot unga flickor, mot kvinnliga lärare, mot snart sagt alla av kvinnligt kön. Och det borde fördömas lika mycket varje gång! Oavsett vem som säger det.

Hjälp, nu håller jag på att komma ifrån ämnet! Jag måste lämna hor-tråden.

På tal om Folkpartiet, så har nu två folkpartistiska politiker i Gnesta självmant lämnat sina uppdrag efter att ha uttryck sig "rasistiskt" i bloggar. Den enas brott är att han har kallat Soran Ismail för "sur kurd". ??!! Men nu går det väl ändå för långt! Kan det bli mer mer hysteriskt?! Man kan ju säga "sur skåning", "arg grek", "butter norrman" och vad som helst. Vad är det som är rasistiskt i Gnesta-fallet, är det att kalla nån "sur" eller att säga "kurd"? (Kurder brukar vara stolta över sitt ursprung och sin kultur, så det kan inte vara något negativt med det ordet.) Eller är själva kombinationen värre än sur skåning eller för den delen sur svensk? Är det politiskt känsligt att säga att en kurd är sur?
Jag tror dumheten har fått starkare fäste än nånsin.
Och jag funderar ett varv till på min tes om att relativt få folkpartister är rasister. Kanske är det bara en fördom jag har? Men jag har fått för mig att rasism liksom inte går att förena med en liberal livssyn. Jag tror inte att de två i Gnesta är det heller, även om en av dem också erkänner att han är kritisk mot den stora invandringen.

I både Aftonbladet och Svenska Dagbladet har jag nu läst att tidningarna ska sluta gulla med SD. Sluta vara så vänliga och respektfulla. Haha! Har det stått något vänligt och respektfullt om SD i den svenska pressen? Nånsin? Så mycket illvilja och hat och förakt som de möts med hela tiden - jag fattar inte att nån enda människor orkar vara SD:are. Och meningen är väl att ingen heller ska orka. Men om det som hittills förekommit kallas för "gullande", vad är då nästa steg? Fysiska trakasserier, våld och mord?

Vänsterpartiet har rätt många anhängare som förespråkar våld som politiskt medel. De har också åtminstone en folkvald politiker som gärna uttrycker sina åsikter om att "moderater förtjänar bly" och vissa konservativa journalister ska avrättas.
De uttalandena har inte lett till några ramaskrin. Tänk om en Sverigedemokrat hade sagt att journalister på Aftonbladet bör avrättas och miljöpartister borde peppras med bly - bara tänk! På dubbla måttstockar och sånt.

Och Aftonbladet som så ofta dömer och skipar rätt och likriktning i åsiktsdjungeln, vad står de egentligen själva för? Vad accepteras och vad fördöms? Jag läser ibland Kim Milrells blogg, och häromdagen såg jag denna skärmdump (klicka på länken, gör det!) från AB:s facebooksida. Blev nästan illamående. Judehat, Hitlerhyllande - och det får stå kvar! Är det sånt som är Aftonbladets dolda agenda, är det antisemiterna som utgör Aftonbladets svans, som utgör den falska farliga grund på vilken Aftonbladets politik vilar?
OBS att jag är ironisk nu, eller snarare försöker jag tillämpa samma resonemang och måttstock på AB som som de har på...nej, jag orkar inte skriva mer om SD nu.

Men nog är det lite konstigt att Aftonbladet tillåter antisemitiska inlägg på sin facebooksida.

Och jag önskar att media skärper sig, att de slutar hata och mobba och börjar tillämpa något som åtminstone liknar objektivitet och perspektiv. Jag önskar också att de politiska partierna börjar fokusera på sin egen politik, att de visar fram något som är trovärdigt, humant och ärligt. Istället för att ägna all kraft åt att motarbeta SD.




2 kommentarer:

Ditt och datt sa...

Jag tycker att det blir mer och mer skrämmande och känner stor oro inför framtiden - när det gäller journalistkåren! De har alldeles för stor makt och det mesta verkar handla om upplagehöjning ...

Monica Hortell sa...

Ibaldn mår jag faktiskt illa över svensk medias beteende. Maktfullkomligt, vinklat, mobbande och helt enkelt äckligt.