November är okej + helgrapport

Jag börjar vänja mig vid november. Särskilt dagar som idag, när det är åtta plusgrader, tycker jag det är en riktigt trevlig månad. Det är alltid lite jobbigt ungefär när sommartiden upphör och det blir tvärmörkt, och sen tar det ett par veckor innan jag har vant mig och det känns okej. Men, som sagt, åtta plusgrader är trevligt. Visserligen ösregnade det på fm, men sen blev det ju snudd på toppenväder! Jag har mycket hellre grått och plusgrader än soligt och minus! Mycket hellre. Bäst är sol och värme, sen kommer mörkt och värme. Därefter...ja, faktiskt så föredrar jag nog kallt och mörkt framför kallt och soligt. Det är nåt psykologiskt jobbigt med kombinationen sol och kyla - det känns onaturligt och liksom hånfullt.

Jag mår rätt bra nu alltså. K. har däremot fått känningar av Vinterdeppen. Den kommer som ett brev på posten varje år vid ungefär den här tiden. SAD Syndrome heter det, ett slags solbrist som gör att vissa människor tappar all kraft och gnista. Precis så är det för K., hennes "sparkle" försvinner, och när hon kommer hem från jobbet eller (som idag) från ateljén är det snudd på tack och godnatt. Bra att ha badkar i såna lägen, för ett varmt bad är helande och...ja, värmande. På mer än ett sätt.

Den här Vinterdeppen är förstås jättetrist för henne. Inte så rolig för mig heller egentligen. Tur att vi har bokat en jättelång Spanienvistelse i vinter! Men det är två månader dit. Passar mig bra, eftersom januari och februari är månader jag tycker otroligt illa om. Med tanke på K:s ljusbristsyndrom borde vi kanske åka i november-december, när det är som mörkast. Men tänk då att komma hem i januari till den verkliga vargavintern...nej, det går inte!

Hur som helst, jag har haft en bra helg. I fredags gladde jag mig hela kvällen åt att en vän fått ett mycket bra besked, och så höll jag på med mina tarotkort, mediterade och kände mig allmänt balanserad.
Igår hade K. och jag en riktig hemmadag som avslutades med indisk mat och lite vin.
Idag har jag grejat med möbler. Vi gör en rockad här hemma, så en stor hylla, typ rumsavdelare, som jag haft i mitt arbetsrum, ska/skulle in till K:s rum. Jag tömde den igår och idag, rensade i alla små skåp och hyllor och upptäckte förstås saker jag inte visste att jag hade. (Merparten av dessa saker ligger nu i högar på golvet.) Jag har aldrig riktigt gillat den hyllan, men K. är jätteförtjust och blev glad när jag ville bli av med den. Till mitt rum ska en laserad ljusblå byrå hämtas från källarförrådet. Den hade jag från början, jag har målat den själv med antroposof-lasyr och fullkomligt älskar den. När jag hade lokal på St. Olofsgatan fraktades byrån dit, och när jag sa upp lokalen hamnade den i källaren. Inte bra, för mitt rum har liksom aldrig känts hundraprocentigt sen dess.
Nu baxade jag den synnerligen tunga hyllan/rumsavdelaren genom halva lägenheten. Släpade med små mattor under för att inte skada parketten. Kände mig väldigt stark. Imorgon ska K. och jag se om vi klarar att hämta den blå byrån från förrådet. Den är nämligen också väldigt tung. Och svårburen.
En skrymmande hörnhylla som hon haft måste vi hitta en plats för. I källaren. Suck, varje sak man flyttar för med sig så mycket, plötsligt måste allt ändras. I vardagsrummet, mitt på golvet,  står nu den klumpiga hörnhyllan plus en gammal liten TV.
Nån bloggläsare som vill ha en tjock 14-tummare med bra bild?