Gräs!

Jag saknar nog markkontakt och gräsmattor mer än jag vet om. Idag tillbringade jag eftermiddagen hos A. i Gamla Uppsala. Lummig villaträdgård, spinnande katt, sjungande koltrast...rena paradiset. Promenaden hem gick via Nyby och Löten - mycket grönt även där.

Så kom jag hem till Portalgatan. Fjärde våningen och trafikleder. Centralt och stor fin lägenhet, men... jag vill ha gräs! Och koltrastar. 

Som sagt, det är förmodligen viktigare än jag trott. Är behovet av natur och något jordnära ett ålderstecken, eller är det helt enkelt nåt mänskligt i största allmänhet? Det kan man undra.