måndag 10 december 2012

Kollat Nobelfesten

Vi fastnade framför Nobelfesten. Är det traditionen, ljusen i decembermörkret eller vad - men det känns så mysigt och glädjeframkallande att sitta här och kolla på allt från informella omkringreportage till hur maten bärs fram och hur allt glittrar och sprakar.
"Vi borde också dricka champagne," sa K.
"Ja verkligen," sa jag.
"Och äta en god meny framför TV:n."
"Ja, det gör vi nästa år."

Tydligen är det ganska vanligt att folk har egna "nobelmiddagar". Kul idé. Men vi varken åt eller drack något, och inte var det nåt glitter och sprak heller (fast vi tände ljus i alla fall), utan vi degade som vanligt i våra alldagliga mysbyxor och raggsockor. Raggsockorna beror på att kyla drar in eftersom vi måste ha balkongdörren öppen så att inte matvarorna därute ska frysa till is. Jag hittade raggsockor i en av mina lådor: blå, mönstrade, tydligt hemstickade. Vem har stickat dem? När? Hur har de hamnat i min låda? Ingen aning.

Nobelunderhållningen med Cirkus Cirkör var häftig att se, och musiken var helt magisk. Men jag blir alltid lite nervös när folk gör akrobatiska saker i direktsändning. Tänk om det går fel, tänk om nån missar och halkar och faller och skadar sig...jag sitter alltid som på nålar och vågar ibland inte titta. "Jag tror jag passar på att gå på toaletten," sa jag när det verkade lite för våghalsigt. När jag reste mig och rundade soffbordet visade sig de mystiska raggsockorna vara väldigt hala - ena foten gled iväg som på blankis och jag var en hårsmån från att ramla, i farlig närhet av det vassa hörnet på ett marmorbord. (Tur att jag har tränat balans ute i ishalkan.) Jag oroade mig för de hyperduktiga akrobaterna i TV...och så kunde jag själv ha ramlat och slagit ihjäl mig i mitt eget vardagsrum!

Jag gillar Ebba von Sydow mer och mer, en perfekt TV-värd. Det enda, eller den enda, jag irriterade mig på i kvällens sändning var Anna Hedenmo. Hon har fastnat i nåt slags tillkämpad skjutjärnsjournalistroll, och det låter alltid aggressivt, som hon försker sätta dit nån, när hon gör intervjuer. I det här sammanhanget funkade inte det. Hon hade kanske gjort sig bättre i Oslo, där EU fick ta emot fredspriset...där hade några bitska frågor varit på sin plats.

Nu har dansen börjat, så jag ska titta lite på den också. Nästa år ska K. och jag dansa efter champagnen och den lyxiga meny vi då har ätit.

Det verkar som att alla är eniga om att årets Nobelfest var osedvanligt lyckad. Men vissa vill ju till varje pris hitta nån skandal. Med "vissa" menar jag Aftonbladet. Den största förstasidesrubriken i deras nätupplaga just nu:
"FICK ETT HÅRSTRÅ PÅ SITT KAFFEFAT"

En Hårstråchock således.  Oj, oj.


2 kommentarer:

Ditt och datt sa...

Kommer gärna! Jag kan bidra med champagnen!

Monica Hortell sa...

Det låter bra! :-)