November är väl inte årets roligaste månad. Men det är inte heller den sämsta. (Februari är sämst.) Mörkt visserligen, men ofta plusgrader. Precis som nu. Och den här veckan har gått rasande fort, fredag redan imorgon. Jag räknar ner dagarna till stygnen ska tas...
Jag hade besök idag, ett trevligt inslag i min stilla hemmakonvalescens. Kristina var här och fikade, vi goffade i oss goda muffins som K. köpt på Lidl. Jag kollade min vikt i morse och fann att jag inte har gått upp trots den påtvingade stillheten, så då unnade jag mig en riktig sockerchock.
K. kom hem glad ikväll, efter att ha jobbat sitt näst sista pass som anställd på äldreboendet. Nu har hon sju dagar ledigt innan det absolut sista passet nästa fredag. Det kommer att vara ett unikt tidigt pass, ett sånt hon aldrig brukar ha. 7-13. hon byter alltid bort såna till kvällspass. Men nu ska hon gå upp innan gryningen och jobba, och sen blir det champagnelunch när hon kommer hem. Tidig pensionering + lite extrajobb + målande för nästan hela slanten = en stor förändring. Det kommer att påverka hela vårt liv. På gott och ont. Men det är ju ännu större förändringar på gång, och det här är bara en logisk del av alltihop.
Själv har jag ovanligt mycket att göra nu, som alltid den här årstiden. Det är min högsäsong, och det känns faktiskt riktigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar