Torsdag i Luleå

Hello! Nu testar jag Google Chrome+PC. Man får verkligen tänka i nya banor... Chrome är i alla fall bättre än Explorer.

Våffla med vispgrädde och sylt - hur ofta börjar man dagen så? Aldrig någonsin har jag gjort det, förrän idag.
Hotellfrukost. Våffelvarianten har jag alltid hoppat över, men nu bestämde jag mig för att prova. En gång och aldrig mer, för det var inte så gott. Nej, imorgon blir det bacon och äggröra. Och frukt.

I alla fall: yr.no lyckades inte så bra med sin prognos. Det är mycket varmare än dom förutspådde. + 27 idag. Vårt lyxiga hotellrum är stekhett, jag har aldrig varit med om ett så varmt rum. Som tur är finns en takfläkt.

Just nu är vi hos min bror Roger och hans fru Eva. Har ätit en fantastisk middag med oxfilé och blomkålsmos och lite annat. Rött vin också förstås. K. och jag har gått barfota i deras trädgård, för att få en healande gräs-känsla.
Vi har också hälsat på min mamma och druckit kaffe + ätit bullar.

Intressant iakttagelse: Det finns klöverängar här. Bara något kvarter från stan. Stora gräsmattor med vit- och rödklöver, smörblommor, rölleka och till och med  några blåklockor,. Hemma är det bara maskrosor. Överallt.
Gammaldags ängar - hur fint är inte det?

Det finns mer att skriva, men jag måste lägga ut det här nu. Innan PC-djävulen tar över och förstör allt.

Jag känner mig enormt otrygg med alla dessa PC. I övrigt är allt hur bra som helst!

Trevlig dag i Luleå

Nu sitter jag hemma hos min syster Bia och försöker uppdatera min blogg. Jag säger bara: vilken tur att jag inte har PC!!!! Så OTROLIGT bra det är med Mac.
Nog om det.
Men ni som har svårt att kommentera och så, och som kör PC + Explorer...ja, ja - den kombinationen är värdelös. Inte ens jag själv kunde logga in. Firefox funkade som tur var.

I alla fall, resan till Luleå gick bra. Som K. sa: "Det är inte så mycket värre än att åka till Stockholm."
Det är nästan lika varmt här uppe också, och på det är dessutom alldeles ljust. Hela natten. Jag älskar det och vill inte dra för några gardiner eftersom jag gillar att sova i ljuset. K. är mindre road, så det blir väl gardiner trots allt.

Vi bor på hotell, SAS Quality. Har fått ett jättefint rum, special eftersom dom vet att jag är här delvis för att fira min födelsedag (lite i förskott). Lyxigt värre - man känner sig rik när man bor på hotell.

När vi kom in i rummet hälsades vi välkomna av TV:n. "Käre Monica Hor" stod det. Hm. Det synnerligen tvivelaktiga efternamnet kan jag stå ut med, men den maskulina e-ändelsen är värre. Men vad gör det, strunt i grammatiken! Rummet är fantastiskt och vi ska bo där fyra nätter, äta hotellfrukost och ha det allmänt bra.

Vi har hälsat på min mamma idag. Ätit mat, druckit vin, pratat om allt möjligt. Hon var väldigt pigg, och något som verkligen är kul med henne är att hon har humor. Hela vår familj har för övrigt en speciell humor, K. tycker att den är torr, min syster tycker att den är sjuk.Jag vet inte hur jag ska definiera den. Får fundera på det.

Efter besöket hos mamma Bojan gick vi alltså upp till Bia. Drack en öl på hennes balkong. Jag fick presenter: en stor turkos påse fylld med olika saker. Tema: ja det var inte enbart påsen utan allt var turkost. En lampa, en sjal, tvålar, allt möjligt i samma underbara färg! Fantastiskt fint uttänkt present.

Oj, vad jag känner mig otrygg med annan dator och annat operativsystem. "Extremt instabilt" sa Bia nyss - hon pratade om ett spel som hon och K. håller på med just nu, men jag kan lätt referera till mitt bloggande.

Nu försöker jag posta detta. Hoppas det funkar.

Packas

Här packas det för fullt. K. stryker kläder som sedan ska skrynklas ner i väskan, men det är ju bra om dom är i någotsånär hyfsat skick innan.

Fast K. brukar inte skrynkla så mycket, det är mest jag som gör det. Jag är dålig på att packa i största allmänhet, jättedålig. Och det är ju så tråkigt! Det enda som är tråkigare än att packa är att packa upp - det är verkligen vedervärdigt.
Vädret i Luleå är bra just nu, 22° redan. yr.no envisas ändå med att det ska bli 17° imorgon, men nu väljer jag att inte tro på dom.
Det känns kul att åka upp, och så härligt det ska bli med riktigt ljusa kvällar och nätter!

Idag går vi till min 85-åriga mamma direkt när vi har checkat in på hotellet. Hon orkar inte laga mat längre, men vi köper med oss något, och så vill hon att vi köper vin också. Så blir det väl en sittning på hennes balkong. Får se hur mycket klockan är sedan, om vi hinner träffa något av mina syskon senare på kvällen.

Förhoppningsvis kommer jag åt någon dator ibland, så jag kan skriva några blogginlägg. Nu ska jag kolla om jag eventuellt har glömt att packa ner något viktigt.

Inför resa

Nej, jag klarar inte Morden i Midsomer längre. Trots att jag gillar den nya kommissarien. Men det är för segt, för osannolikt, för mycket dåligt skådspeleri, för märkligt manus, för...uselt.
Okej, då skippar jag den sommarserietraditionen.

Allsången var okej. Utom ett stolpskott till webbredaktör som hade en egen förment rolig "show". Enbart creepy. Tyvärr lär han väl dyka upp i fortsättningen också.

Det är fortfarande 25 grader varmt, fast klockan är tio på kvällen. Och värmen idag har varit väldigt extrem; fuktig och tryckande och nästan kompakt. Jag gick ner på stan för att lämna tillbaka samt låna böcker och dessutom handla några saker. Inne på biblioteket insåg jag att jag hade glömt plånboken hemma - något som aldrig har hänt mig i hela mitt liv! Alltså verkligen aldrig. Det var bara att gå hem igen, vila en stund pga värmechock och sedan börja om. Den gången tog jag cykeln.

Har förberett lite inför morgondagens Luleåresa. Plockat fram kläder som ska packas ner. Det är inga stora mängder, vi har bara handbagage, men just därför gäller det att välja rätt. Om man kunde vara helt säker på vädret så vore det enklare. Men yr.no påstår att Luleå ska få 17-19 grader dom närmaste dagarna, medan klart.se tror att det blir 20-25. Då hoppas jag förstås att klart.se har rätt, men det vet man ju inte. Sedan har vi ju SMHI också, deras prognos ligger någonstans mittemellan yr och klart...
Jag får kolla tidigt imorgon, kanske har det kommit andra besked då.

Dagens program

Vad står på programmet idag då? Inga större prestationer behöver utföras, det blir diverse småpyssel som att stryka några t-shirts och städa lite. Vi vill ju inte chocka blomvattnargrannen med en halvsmutsig och totalstökig lägenhet. Och när man kommer hem efter en aldrig så liten resa är det skönt att mötas av ett harmoniskt hem där det inte står disk framme, där det inte ligger gamla tidningar överallt, och där hallgolvet inte är belamrat av skor, olika slags väskor och märkliga föremål som K. ska ta till ateljén någon dag.

En tur till Stadsbiblioteket blir det också. Jag ska lämna tillbaka mina lästa böcker och förhoppningsvis hitta några nya att låna.
Träning och liknande faller kanske på att det är för varmt. Jag får väl känna efter framåt eftermiddagen.

För övrigt, vad gäller "program", så tittar jag nog en stund på Allsången. Jag slutade med det eftersom jag får rysningar av A. Lundin, men Måns gillar jag, och det blir kul att se hur han klarar av sitt nya uppdrag. MItt tips är att det blir jättebra.
Morden i Midsomer...ja, jag tittar nog på det också. Av traditionella skäl och för att musiken i början ger en viss sommarkänsla. Fast det är så oerhört dåligt, så övermåttan, exceptionellt dåligt så det är ofattbart. Kanske är det bättre nu, med Barnabykusinen? Men det förutsätter väl att även manusförfattarna har bytts ut. I alla fall ska jag kolla lite och se hur det verkar.

Nu först ska jag satsa på en liten stund i solen innan hettan blir för tryckande.

Meza

Kanonkväll verkligen. Hur varmt som helst. Träffade A. och I. och vi gick till Meza på Västra Ågatan. Först kändes det faktiskt för varmt att sitta ute, men det kom lite moln och lite fläktar, så det blev hur bra som helst.
Meza är en ganska nyöppnad libanesisk restaurang, och vi beställde lite olika rätter.

Allt var jättegott. Verkligen bra. Inget överpris heller, så denna restaurang kan jag rekommendera.
På sofforna bredvid satt folk och rökte vattenpipa. Det luktar väldigt speciellt. Inte illa alls.
Men hellre insöp jag förstås dofterna från dom jättestora lindar som växer bara några meter från uteserveringen. Lindblom....underbart!

Nu har vi precis fixat blom- och lägenhetsvakt inför Luleåresan också. Grannen Kent är hemma hela tiden, och tur var det. Annars tycks varenda människa vara bortrest. Våra balkongblommor skulle inte klara fyra ovattnade dagar mitt i en värmebölja, som det tydligen ska bli.

Trångt i Stockholm

Klipputflykten till Stockholm är avklarad och resultatet blev bra. Tågen var i hyfsad tid dessutom, bara ca tio minuters försening i båda riktningarna. Men usch vad jag tycker mindre och mindre om Stockholm! Folk överallt, och fort går dom. Dom kommer farande från alla håll, ungefär som cyklisterna i Uppsala. Nu var det också många turister som drog omkring sina  bökiga resväskor, och tillsammans med det faktum att det även i huvudstaden pågår diverse byggprojekt blir det liksom trångt.

Nu snurrar en tvättmaskin, jag har lagt in en massa (ja tyvärr, en massa) räkningar till betalning och förstås druckit en kopp grönt te. Tänkte sola lite men då gick solen i moln. Det är okej, för egentligen är det för varmt att sola.
Framåt sextiden ska jag ner till stan och träffa mina gamla Carolinakompisar Annika och Ingalill. Vi försöker väl hitta en plats på någon uteservering, och så blir det några trevliga timmar med snack och kanske något glas vin.

Kvällspass

Jag tränar och tränar. Ikväll gick jag ganska sent till gymmet, vid 21-tiden. Hoppades att det skulle vara tomt, men det var ovanligt mycket folk. "Ovanligt mycket folk" betyder fem personer, så det handlar ju inte om några större massor. Men det är å andra sidan ett litet gym. Störst chans att få uppleva känslan av privat träningshall har man mitt på dagen. Hur som helst, kvällens pass gick bra.

Imorgon ska jag klippa mig, vilket betyder en tur till Stockholm. Tidigt måste jag åka också, redan med 9-tåget, och i min värld innebär det att jag måste ställa väckarklockan. 7.45 blir ganska lagom.

Idyll och plufsighet

Behagligt ute idag. Vi har gått omkring i dom mysiga villakvarteren i Fålhagen, njutit av idyllen, blommorna, dofterna och fågelkvittret.

Att det kan vara så rofyllt och vackert nästan mitt i stan - jag säger som Glunten: Uppsala är bäst!

Jag köpte faktiskt en CD med Gluntarna häromdagen. Eller Gluntarne, som det heter. Bland annat för att den där Uppsala är bäst-låten har surrat i mitt huvud i flera veckor...

På hemvägen handlade vi på Kvarnen. Köpte räkor och tomater bland annat. K. tog en bild på mig i mitt esse, jag gillar att handla mat, som jag tänkte lägga in här på bloggen. Men ve och fasa, jag ser tjock ut! Plufsig! Så den bilden censurerade jag snabbt.
Inte kommer jag att gå ner i första taget heller. Om några dagar åker vi till Luleå och träffar släkten, och där blir det knappast något späkande. Tvärtom. Verkligen tvärtom.

Midsommarfesten

Vi var på en trevlig fest igår tillsammans med folk i blandade åldrar mellan 40 och 80. Berit och Karin hade ordnat väldigt fint, partytältet var uppmonterat och deras hundar sprang omkring iklädda snofsiga halsdukar. (Gästerna hade en mer osnofsig, rustik stil.) Vi som kom bland dom första öppnade en öl medan vi strosade runt i trädgården och njöt av lugnet och grönskan.

Sedan bjöds på drink med tilltugg inför den sedvanliga tipspromenaden. (K. och jag kom trea).
Sill och nubbe blev det sedan, fast jag hoppade förstås över sillen och ägnade mig åt gravad lax, ägghalvor och janssons istället.
Diverse tävlingar följde på det. Svåra tävlingar.

K. och jag var inte så jätteframgångsrika. Men grillningen gick bättre.

Kubbspelet efter middagen gick bara halvbra...nja, tävlingsmässigt hade vi inte vår bästa kväll, alldeles för lite träning där, men i övrigt var allt väldigt lyckat. Vi var hemma 00.50, efter nästan nio timmars festande. Att man fortfarande orkar med sådant - inte så illa när man tänker efter!

Idag jobbar K. och jag gör just ingenting. Har läst lite, slötittat på TV, tvättat en maskin, lyssnat på regnskurar. Men nu har det blivit fint ute, så jag går nog ut en liten sväng.

Liv på morgonen

Suck, är det inte katter så är det skrikande barn. Typ ett-tvååringar som har utbrott och kastar sina plastleksaker så det ekar på hela gården. Och i förrgår var det gräsklippning 7.30. Alltså, numera får man sällan vakna av sig själv.

Jag har snabbkollat lite i dagens tidningar. AB skriver om en rysk kvinna som dog på sin egen begravning! Hon hade felaktigt dödförklarats efter en hjärtattack, och när hon vaknade upp i en kista, som tydligen var öppen, och såg sina närmaste gråta och be, då fick hon en ny hjärtattack av chocken, och den gången dog hon verkligen. Ja, vad ska man säga.

I Expr berättas om hur man i Kina har börjat måla sina hundar så dom ska likna vilda djur som exempelvis pandor och tigrar. Så övermåttan vansinnigt, jag blir liksom trött av att läsa sådant. Ännu tröttare än jag redan är pga att jag inte får sova på morgnarna.

Men det är midsommarafton även om den "riktiga" redan har varit. Jag ska marinera dom kycklingfiléer vi tänker grilla, och fram till avfärd blir det väl lite sittande på balkongen och inte så mycket mer.

60-talsmusik

Jag håller på och lägger in musik på datorn för senare överföring till iPoden. 60-talspop är det jag samlar ihop just nu. Har rätt många såna skivor, fast det är ju ingenting jämfört vad jag hade på vinyl (numera sålda).
En samling med tre CD har jag plockat en del ur, men på den är det mest amerikansk musik, mycket Tamla Motown t.ex., och det har jag aldrig varit lika förtjust i som i den brittiska popen.

Dock har jag annat också, och tillsammans blir det rätt många låtar. Jag saknar något med The Kinks, så det ska jag försöka få tag i. Och det hörs nu väldigt tydligt vad som håller så här ofattbart många år senare. Beatles förstås, och vissa låtar med Searchers är också bättre än jag trodde. Ett av mina dåtida favoritband, Hollies, är väl ganska blandat tycker jag. "Here I Go Again" som jag fullständigt älskade låter inte så jättebra nu. Däremot, Mamas & The Papas - väldigt mycket bättre än väntat.

Jag tänker ha den här musiken i öronen när jag tränar. Mycket roligare och mer peppande än den trista strömlinjeformade ljudmatta dom har på gymmet.

Inför midsommar

Oj vad det förbereds överallt. Folk hämtar resväskor från källarförrådet, bilar lastas, det kånkas på systempåsar och ölflak. Det verkar som att dom flesta redan är på väg någonstans.
K. och jag är bjudna på fest i Starbo imorgon, en tradition som vi har fått vara med om sedan ett par år tillbaka. Ett jättetrevligt par ordnar alltihop, och så tar man med sig något att grilla och det man vill dricka. Dom fixar alla tillbehör: smör, ost och bröd, färskpotatis, pajer, sallader, janssons m.m.  Och alltihop börjar med en svår tipspromenad på eftermiddagen. Sådär en 20-25 pers. brukar vi vara. Jättekul.

Jag kom på att det kan vara bra med några öl, så jag cyklade till Kvarnen precis när regnet hade slutat. Det var inga direkta köer på Systemet och inte på ICA heller.

Småland är en mina favoritsorter. Generellt så föredrar jag öl som har lite humleton framför dom vanligare maltiga, brödiga.

På ICA såldes rädisor i knippe för en krona! Sanslöst billigt, så jag köpte förstås ett knippe trots att rädisor verkligen inte är min favoritgrönsak. Dom känns väldigt nyttiga i alla fall, så jag får väl knapra i mig en lite då och då. Mitt enkronasknippe innehöll 18 stycken rädisor. Ofattbart. Det är ju också ganska fantastiskt att färskpotatis kostar endast 4 kronor kilot. Märkligt nog tycker jag inte om potatis heller.

Träningen gick extra bra idag, eftersom jag har haft paus i två dagar. Jag kan inte nog gratulera mig själv för att jag började!

Kattslagsmål

Kattslagsmål på gården klockan 5.00 är också ett sätt att vakna. Sällsynt dock numera. När jag bodde på landet var det desto vanligare. Där kunde det vara väldigt dramatiskt, inte bara med katter. En tidig morgon vaknade jag av underligt höga, pipande skrik: en räv bröt sig in till grannens kanin (det var den som skrek), dödade den och bar iväg den. Jag vickade på persiennerna för att se vad som stod på och då stod räven alldeles nedanför mitt sovrumsfönster. Den tittade rakt in i mina ögon och såg liksom bedjande ut. Och eftersom det vita bylte som räven tillfälligt hade lagt ifrån sig inte visade några som helst livstecken gick jag och la mig igen. Naturen sköter sig själv, tänkte jag. Några timmar senare vaknade jag av fler pipande skrik. Det var grannen som kom ut och upptäckte att det bara fanns vita tussar kvar av kaninen...

Så dramatiskt var det förstås inte här i morse. Kattskriken tystnade nästan på en gång, och sen hördes inga ljud förrän det häftigt smattrande regnet satte igång. Det håller på fortfarande fast inte fullt lika ösande och vräkande. Jag ska gå ner och träna och hoppas att jag inte blir alltför blöt på vägen till gymmet.

Geistlös

Var är energin? Vissa dagar är så geistlösa så det liknar ingenting. Enkla, snabba göromål som att skölja av en tallrik, hänga upp en handduk som ramlat ner på golvet, gå ut med soporna, alltså sådant man gör utan att ens fundera på det - plötsligt känns det helt oöverstigligt. Att skriva eller tänka orkar jag inte heller. Det enda jag har kunnat göra idag är att läsa. Nessers bok då, som var så himla bra fram till sista kapitlet. Sen blev den lika konstig som jag känner mig idag. Vill bara sova.

Kanske får jag tillbaka kraften imorgon. Säkert blir det så.

Slappt

En slappardag idag, riktigt semesteraktig. Jag har läst ut "De ensamma" av Håkan Nesser och gillade den. Utom att upplösningen var lite ansträngd.
Annars händer inte mycket. Typ ingenting. Jag ska diska ett antal glas från igår och sedan försöka hitta någon ny bok som jag kan börja med.
Tiden går fort vare sig man gör något eller inte. Det skulle inte förvånat mig om midsommarafton hade varit imorgon, men det är ju en dag emellan som tur är.

Bra mat

Jag kan meddela att Jamies femtimmarslamm är en jättebra bjudrätt. Det blev godare än jag hade kunnat tänka mig. Dom jordärtskockor  jag hade hade lagt i funkade jättebra dessutom. Nästa gång blir det mer sådana och ingen potatis, då blir det en helt perfekt rätt. Det är också väldigt skönt att göra allt klart i god tid, och så får maten stå i godan ro i ugnen. Fyra timmar. (Fem behövdes inte eftersom lammsteken var ganska liten.) Det spelar egentligen ingen roll om det står inne lite mer eller lite mindre. Amazing - en timme hit eller dit spelar ingen roll! Jag är annars van att tajma in allt helt exakt.
Om någon nu tänker laga den rätten så kan jag också tipsa om att att det är bra med kalvfond mot slutet. Eller någon annan mustig fond.
Jag valde efterrätten med jordgubbar och lemon curd....mums.
Väldigt trevlig dag har det varit. Fika med Ingela och sen middag med H&T. Det är verkligen optimalt.

Vänner och middag

Idag blir det socialt värre. Ingela kommer över på en fika, och lite senare dyker H&T upp på middag. Jag ska göra en rätt jag aldrig har prövat utan bara läst om på nätet: Jamies femtimmarslamm. Man tar fram en ugnsform, och på den lägger man en lammstek, örtkryddor och en massa olika grönsaker. Lite bacon och vitlök ska också med. Så häller man på en flaska vitt vin och nästan lika mycket vatten, och sen får allt stå i ugnen (under folie) i fem timmar. Fast våran lammstek är inte så stor, så det räcker med fyra timmar. Ska bli spännande att smaka detta.

Jag köpte jordgubbar också, svenska.

Men jag måste säga att dom är överskattade. Vattniga, smaklösa. Dom belgiska som fanns tidigare var mycket godare!
Vad jag ska göra med jordgubbarna har jag inte bestämt. Marinerade i honung och lime, eller en efterrätt som låter lite geggig och konstig men som är supergod: jordgubbar, glass, grädde och maränger varvat med lemon curd.

Nu ska jag försöka fånga en solglimt på balkongen. Det var länge sen man hade chans att underhålla solbrännan...

Vidriga brott

Jag blir bedrövad, chockad, rädd, matt, ja allt möjligt. när jag läser om dom just nu två fall där unga människor har tagit livet av en annan människa på det mest utstuderat grymma sätt, samtidigt som dom spelat in alltihop och skrattat.
Vad är det som händer?
Hur kan människor komma så långt från det som egentligen är mänskligt?
Ofta får unga gärningsmän lägre straff just eftersom dom är unga. Jag tycker det borde vara tvärtom. Är man redan så fördärvad när man är 18-19 år, så är det ännu värre än om man är 45. Och dom borde inte släppas ut ur fängelset förrän dom har nått en ålder där halten av testosteron har avtagit och behovet av adrenalinkickar har minskat.
Och är dom helt enkelt för dumma för att förstå att vidden av sina brott borde dom aldrig släppas ut.

Regn och Grekland

Det regnar igen...hm, värst vad sommaren kom av sig. Å andra sidan, det har redan varit fler riktigt varma dagar än det ibland är på en hel sommar, och det är bara midsommar än så länge. Ja, den riktiga midsommaraftonen, dvs sommarsolståndet, är imorgon.
Det kan fortfarande bli många högtrycksperioder. Augustivädret brukar nästan alltid vara bra.

Jag är väldigt intresserad av vad som händer med Grekland. Hur ska det gå? Det kan ju inte bli bra, hur man än ser på det. Och det blir så uppenbart att EU och EMU är katastrofprojekt.
Intressant är också hur grekerna beskrivs i både redaktionella artiklar och insändarkommentarer: som lata, arbetsskygga skattefuskare i princip. Länge sedan man såg att en hel befolkning kommenterades på det viset...
Men visst verkar det underligt med ett land där nästan ingen betalar skatt, där dom flesta läkare, arkitekter m.fl högavlönade nolltaxerar trots lyxvillor och pooler. För att inte tala om pensionsvillkoren.
Att människor blir rasande och förtvivlade om detta tas ifrån dom, det kan man ju lätt förstå. Men det kan ju inte vara rimligt att andra länder ska ställa upp och hålla ett sjukt system under armarna.
Men som sagt, hur ska det gå? Totalkrasch? Som hela Europa dras med i?

Kalhuvat

"Jag tycker du ska skriva ett blogginlägg om kalhuvade män" sa K. i förmiddags, "om hur fult det är."
Ja, då gör jag väl det. Ett kort inlägg.

Hur kan det komma sig att det har blivit så populärt bland män att raka bort allt hår på huvudet? Hur kan det ha blivit mode? Hur kan kvinnor tycka att det är snyggt? "Jag gillar rakat, det är vackert och sexigt" - obegripligt, men jag har hört folk säga det.

Jag får inte alls roliga associationer av blanka skallar där skinnet i nacken veckar sig ödlelikt. Skinheads tänker jag på, korkade nynazister med hårda kängor och hat i blicken. Eller, alldeles tvärtom, fångar i koncentrationsläger. Och för den delen, alla möjliga slags fångar.
I vissa kriminella kretsar är det för övrigt snudd på obligatoriskt att raka huvudet. Kanske är det därför det har fått en tufft och häftigt-stämpel? Man undrar.

Det är ju bra för dom män som tappar håret, dom behöver inte ha komplex för det utan kan känna sig snygga och attraktiva just på grund av sitt hårtapp. Men man ska ha en väldigt fin huvudform för att verkligen passa i biljardboll.

Lång fest och TV-golf

Vad ska jag göra idag då? Har inga direkta måsten som hänger över mig, så det kanske blir en kort promenad, lite läsning, möjligtvis en stunds slötittande på TV. Ja, det låter ledigt och bra.

Det var en trevlig fest igår. God buffé, fantastisk tårta, mysiga människor. Och Izabell som fyllde 18 var såå glad över att äntligen vara vuxen. (Vilken hon har varit länge, så det är skönt för henne att liksom vara det officiellt också.) Här är hon med mor och bror. Snygg familj.

Det blev mycket senare än jag trodde, festen började 16 och jag var väl hemma vid 23-tiden. Härligt att cykla på kvällen när det är ljust så länge!

Hemma satt K. och tittade på US Open. Golf alltså. Jag har också börjat tycka att det är lite kul ibland att se på golf, även om det också är rätt pretentiöst ibland. Alla dessa halvfeta karlar med pikétröjor nedstoppade i byxorna, andäktig publik som applåderar varje slag...lite mysko är det. Jag menar, en boll har hamnat i en sandbunker, spelaren tar en klubba och slår upp bollen från bunkern, den går inte i hål, det är inget mästarslag, men bollen kommer upp på gräset - är det så fantastiskt? Sådant applåderas i alla fall, och den halvfete vinkar lite lojt medan han själv traskar upp från sandbunkern.
Och så tjänar dom vansinnigt mycket pengar, golfspelarna. Det är det i och för sig många som gör. Men nog känns det som att andra penningstinna sporter som exempelvis fotboll eller tennis är ganska mycket slitigare än golf.

Ikväll är det i alla fall final/slutspel/upplösning i US Open, och då kan det bli lite spännande.

Lugn lördag

En lagom lugn och trivsam lördag känns det som. Det såg ut att bli både åska och störtregn tidigare, men molnen skingrades och nu visar sig en och annan solglimt.

Jag har varit på gymmet och tränat igen. Det är fortfarande roligt och jag går dit varannan dag, ibland till och med två dagar i rad, och det är nog tack vare att det ligger så nära. Idag var jag helt ensam där också, och det känns lyxigt. Som att ha en privat träningshall. Och jag märker att jag har blivit betydligt starkare. Muskler jag hade för flera år sedan börjar återkomma, och det är ju alldeles utomordentligt bra!

Nu har jag druckit en kopp te, grönt med earl grey-smak, och eftersom jag litar på att regnet fortsätter att hålla sig borta ska jag snart cykla till Ekeby och en 18-årsuppvaktning. Jag har inte varit på så många såna i mitt liv, så det ska bli kul. Trist bara att K. jobbar och inte kan följa med, men så är det ju ofta. Jobb inom vården innebär att många helger och kvällar går bort. Å andra sidan är det roligt att hon kan vara ledig mitt i veckan - man kan ha trevligt en vanlig tisdag också!

Från dagens tidning

"Färre unga vill fiska på fritiden" står det på UNT:s förstasida idag. Vissa nyheter blir man inte så förvånad över...

Annat intressant i lördagens tidning är att miljökontoret har gjort oanmälda inspektioner på 77 restauranger och kaféer i syfte att undersöka om den mat som serveras verkligen är det som utlovas i menyerna. 44 av matställena fick helt godkänt, vilket anses som ett bra resultat. Jag tyckte först det lät väldigt dåligt, för då var ju 33 ställen inte okej, men tydligen handlar det mest om små avvikelser typ att fetaosten inte är äkta feta eller att parmaskinkan är en annan sorts lufttorkad skinka. Värre är ju om till exempel rätter som uppges vara glutenfria inte är det.
Tre av restaurangerna hade allvarliga anmärkningar och är dessutom kända sedan tidigare för att inte leva upp till det som utlovats. Då vill jag veta: vilka? Vilka??? Borde inte den informationen vara i allmänhetens intresse?

En liten artikel berättar att FN:s människorättsråd har röstat igenom en resolution som betonar alla människors lika rätt, oavsett sexuell läggning. Det var Sydafrika som la fram den utmärkta resolutionen, och den gick igenom med röstsiffrorna 23-19. Tre länder avstod från att rösta.
Naturligtvis är det glädjande att det nu officiellt ska tas avstånd från till exempel våld mot och diskriminering mot homo- och bisexuella. Men vad kommer det att innebära i praktiken undrar jag. Blir det någon skillnad alls? Motståndet från vissa arabiska och afrikanska stater var starkt, föga förvånande. Och kommer dom muslimska länder som har dödsstraff för homosexualitet att ändra sina lagar? Knappast.

Hämtmat

Ingen matinspiration idag, så vi ringde efter hämtmat från Kinakrogen. Första gången faktiskt, jag har aldrig ringt efter något annat än pizza. Hur mycket nyttigare känns inte kinamat? Särskilt den goda maten från Kinakrogen aka Golden China. Vi beställde fyra olika rätter varav två med räkor. Stekta räkor med cashewnötter var riktigt gott.

Rena smaker, fräscht, spänstigt. Det gällde i och för sig allt. Kyckling i svartpepparsås var väl inte något vidare, inte alls dåligt men lite smaklöst, men i övrigt fanns inget att klaga på. Vi åt och åt, pinnarna gick varma, men ändå är det massor med mat kvar.
Snacka om prisvärt - det blir fler hämtmiddagar från Kinakrogen!

Den som tänker säger inte tänk

Nu har även K. bokat sin Spanienresa i vinter. Jag åker först och är där två veckor, sedan kommer hon och vi har en månad tillsammans innan det är dags att åka hem. Jättekul! Då kan man liksom stå ut med att "snart vänder det". Sensommar, höst, vinter, det gör inget för sedan kommer: Spanien!

Jag hade en konsultation idag, med en gammal bekant. Vi pratade inte bara om planeter utan också om diverse annat, och plötsligt sa hon: "ett ord jag verkligen inte gillar är 'tänket'". Och jag skrek av förtjust bifall, för jag fullkomligt avskyr, hatar, får rysningar av detta ord, I detest it! "Man måste ha rätt tänk", "vi måste hitta ett annat tänk", "det tänket är bra"...rys, rys, rys. Infantilisering.
Tänkande, tankar, tankegångar = Bra.
"Tänk!" som uppmaning = Bra.
"Tänk" istället för "tänkande" och "tankar" = Vidrigt.

Indiskt

Indisk mat är det bästa jag vet. Mitt favoritkök utan tvekan. Därefter kommer det italienska och därefter diverse asiatiska, typ koreanska och vietnamesiska. Svensk mat, nordeuropeisk mat överhuvudtaget, kommer långt, långt ner på min lista.
Men alltså, indiskt...yes!

Man kan ta en färdig sås (ovanstående märke är bra), olika grönsaker, kanske lite kyckling, och så några goda pickles (ovanstående är bäst) och chutneys. Helt suveränt blir det, och så enkelt att laga till.

Vi har alltså ätit just en sådan middag nu. K. tyckte det var på gränsen till för starkt, men ingenting kan vara för starkt i mitt tycke. Ett glas rött italienskt passade förvånansvärt bra till.

Det fanns en hel del i dagens tidningar som jag tyckte var värt att kommentera, då när jag läste det i förmiddags. Lärares behörighet (en fråga som engagerar mig mycket - jag har alltid tyckt att formell behörighet är löjligt överskattat), den återupptagna hedersmordrättegången, hockeyhuliganer i Vancouver, Greklands eventuella bankrutt...jag läste allt med intresse och intensitet. Och sen stod det på nätet om fiskars känslor - det vill jag också skriva något om. Men ibland orkar jag bara inte formulera något. Att skriva om en middag är däremot alltid trevligt.

Om deckare

Det stod inte mycket på min lista idag. Och vädret var inte så aktivitetsbefrämjande heller. Sent på em gick jag ut i alla fall, för en hel dag utan frisk luft känns bara så sunkigt så det går inte att stå ut med. Jag gick till Stadsbiblioteket och lämnade igen några böcker plus kollade på nya. Otroligt vad många deckare det finns! Och vad blodiga många är. Jag läser gärna deckare, förutsatt att dom handlar mest om allt runt omkring själva brottet, alltså om relationer och miljöer. Böcker som gottar sig i våld går helt bort, och detsamma gäller böcker/deckare där barn är inblandade som antingen offer eller offers närstående.

Det finns alltså massor av deckare som jag inte kan eller vill läsa. Hur många som helst. Men vissa andra gillar jag skarpt. Förra sommaren läste jag om alla Dorothy Sayers böcker, och dom var faktiskt bättre än jag mindes.

Ibland har jag funderat på att själv försöka skriva en kriminalhistoria, inte i Sayers-klass men en enklare modern variant. Det har ju varit ett sånt sug efter den sortens böcker, och rik kan man bli också. Det tycks inte ens behövas någon överdrivet bra stilistisk förmåga. Men det gäller att få ihop storyn. Och det går inte, jag kan helt enkelt inte skriva om mord eftersom jag tycker det är så osannolikt. Att en människa med berått mod dödar en annan utan att det är krig...det...nej, jag kan bara inte ta in det. Om det sker i affekt, så visst, men intriger som går ut på att någon hämnas saker som hände för typ tio år sedan genom att på ett listigt sätt ta livet av den skyldiga...nej, det går bara inte.
Agatha Christies böcker är ju trevliga att läsa, men dom är mer fantasier än något annat. Totalt osannolika. Och just därför känns dom okej som förströelse och verklighetsflykt. Moderna deckare med obducenter och kroppsdelar är däremot bara för vidriga, och såna vill jag varken läsa eller skriva.

Bra kanal

Kunskapskanalen, det är en bra kanal. Nästan alltid visar dom något intressant, alltså så till den grad intressant så jag (som i regel hamnar där pga planlöst zappande) fastnar andlös och fascinerad.
Rätt snygg logga har dom också, orange och fin.

ikväll råkade jag av en zappslump hamna mitt i ett program från 70-talet, en dokumentär om en familj där föräldrar och fyra söner pratade om skolan, jobb och livet i allmänhet. Så fascinerande! Och man inser hur mycket Sverige har förändrats på drygt 30 år, alltså det är inte samma land, det är inte samma nånting! Ganska jobbigt på sätt och vis, för jag inser att jag tyckte mycket, mycket bättre om 70-talet än jag gör om nutiden. Ändå är inte 70-talet mitt favoritdecennium, och dessutom mår jag som person mycket bättre nu än jag gjorde då. Men ändå.

Känns som sommarlov

Det känns som sommarlov. Fast jag har inte det, tvärtom har jag ovanligt mycket att göra för den här årstiden. Eller mycket och mycket...juni-augusti är brukar vara så lugna så jag är nästan sysslolös, men nu är det lite saker att göra då och då. Inte varje dag och inte så jag blir överansträngd, men ändå - det rullar på.
Ändå får jag en känsla av lov och långledigt. Det kanske är vädret, som ju är mer normalsommarbetonat nu. Jag vill läsa böcker och gå ner i lågvarv.

Den här tisdagen har hittills bestått av träning, liggande på Bemermattan, svarande på några mail, ett par koppar te, en tur till ICA och egentligen inget mer. Nog låter väl det som sommarlov? Jag tar nog fram en bok nu.

Mirakelmadrass

I början av mars fick jag låna en Bemer 3000 - ett slags alternativt hälsoredskap eller snarare -system. Den består av en tunn madrass och en styrapparat som man ställer in olika program på. Vad då för program? Ja, alltså man pluggar in styrapparaten i närmsta vägguttag, och så finns det tio steg man kan ställa in. Det är en typ av elektromagnetiska vågor, ett pulserande likströmsfält som går genom kroppen via madrassen, eller spolmattan som den kallas, eftersom den innehåller sex magnetiska spolar.

Låter detta flummigt? Kanske, men jag anser att man ska testa det mesta och bilda sig en egen uppfattning, och eftersom Bosse talade väl om sin Bemer och lät mig låna en, så why not.
I tre månader har jag legat på den två gånger om dagen, åtta minuter varje gång.

Riktigt så här tjusig är jag förstås inte, och inte ser man magnetspolarnas energi i verkligheten, och inte svävar man i luften, men ni förstår principen.

Och hur har det gått? Ja, nåt bra är det, annars skulle jag aldrig ha hållit på så länge och så regelbundet. Men några spektakulära effekter upplevde jag inte. Om inte...det anmärkningsvärda är väl att jag har börjat träna efter flera års uppehåll, utan att få en enda tillstymmelse till träningsvärk. Jag har tagit i mer och mer, och allt har bara känts bra. Även när jag joggade ett par gånger tidigare i vår, så blev jag förvånad över hur lätt det gick. (Många idrottare använder Bemer, i Sverige bland annat Björn Ferry och cyklisten Susanne Ljungskog.)

Men efter tre månader tyckte jag det var dags att lämna tillbaka madrassen. Jag tänkte att det blir ju intressant att se om jag märker nån skillnad. Så hejdå Bemer. Lite skönt var det, för den låg och tog plats och störde möblemanget lite. Men så gick jag ner och tränade som vanligt. Och dagen därpå hade jag ont i ryggen. Jätteont. Så där stelt och lite sträckningsartat. Så länge jag var i rörelse kändes det okej, men när jag låg eller satt ett tag och skulle resa mig var det inte kul.  Det var "aj, aj, åh nej" och allmänt dåligt.
Så ikväll tog jag bussen ut till Hågaby och tog tillbaka den stora gröna Bemerväskan. Har nu haft ett åttaminuterspass - och ryggvärken är nästan helt borta! Direkt, det bara släppte. Imorgon tror jag att jag kommer att vara som vanligt igen.

Helt mirakulöst, så jag tänker köpa en egen så fort jag hittar nån begagnad på Blocket till bra pris.

Våld mot lärare

I snitt en lärare om dagen blir utsatt för våld av elever. Alltså riktigt våld. Då är mörkertalet stort, anses det, och man kan tänka sig att dit hör exempelvis knuffar eller att få något kastat mot sig. Sånt som ingen anmäler eller ens pratar med kollegor om.
Verbala angrepp räknas inte ens. Alla "kärringjävel", "hora" och ännu värre saker som lärare får höra är så mycket vardag på vissa håll, så man orkar kanske inte bry sig?

Hur vansinnigt är detta?! Alltså, man kan väl tappa andan för mindre?! Vad ska man göra åt det? Ingen tycks veta eller våga föreslå något annat än det vanliga: flytta på "värstingarna" och/eller ge lärarna ökade befogenheter. Det blir lite allmänt gelésnack bara. Ökade befogenheter - att göra vad? Det har jag inte sett någon precisering av. Och flytta på våldseleverna, jamen blir dom skötsamma då? Eller attackerar dom nästa lärare, i nästa skola?

Jag är, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, inte glad åt det ständiga bruket av ordet kränkt. Men just lärarna blir verkligen det, vissa av dom blir det dagligen och stundligen.

I rimlighetens och rättvisans namn borde elever som ger sig på lärare, vare sig det är fysiskt eller verbalt, utsättas för samma konsekvenser som lärare som ger sig på elever. Om en lärare tar en elev hårt i armen för att avstyra bråk eller vandalisering blir det i regel polisanmälan, skadestånd till eleven och förflyttning/avskedande av lärare. Hur rimligt det är är en annan diskussion, jag blir i själva verket alldeles matt av att tänka på hur orimligt det är. Men okej, nu är det så, det är verkligheten i all sin hemskhet. Och när då en elev gör något motsvarande bör böter och skadestånd utdömas även i det fallet. Eftersom eleven i regel inte kan betala måste det läggas på föräldrarna. Avstängning och förflyttning kan det också gärna bli, eftersom den lärare som blivit nerslagen, knäad eller halvt kvävd inte ska behöva riskera att varje dag möta förövaren på sin arbetsplats.

Vem vågar föreslå något i den stilen? Kanske ingen, eftersom det lägger ett ansvar på elever och föräldrar. Och personligt ansvar är inte pk att kräva. Men det är absolut det enda som har chans att fungera, det är jag övertygad om.

Känns som dubbelsöndag

Redan igår kändes det som söndag. Idag är det ju verkligen söndag och pingstdagen dessutom. Och det är så oerhört stilla och helgaktigt, som en dubbelsöndag.
Dagen började dock med åskknall och störtskur. Mulet. Bara 22 grader - usch så kyligt...
Men starka högtryck ger sig inte så lätt, och naturligtvis blev det blå himmel igen och temperaturen steg några grader. Nu tycker man att +24 är liksom ingenting... Vi har suttit på balkongen, läst, pratat och slappat i största allmänhet. Nu har K. varit och hyrt två filmer och precis börjat titta på en av dom. Vilket innebär att lägenheten kommer att fyllas med pang, krasch, skrik och andra typiska filmljud... Själv återgår jag till min bok.
Mer spännande blir det nog inte idag.

Molnen blåste bort

En av fördelarna med vår lägenhet är att den är varm på vintern och sval på sommaren. Även när det är 30° ute är det behagligt inomhus. Det är man tacksam för såna här dagar. Åska och regn blev det alltså inte, tvärtom molnen blåste bort och himlen återtog sin knallblå färg. Stekande hett - jag undrar hur det känns för dom som spelar beachvolleyboll på Vaksala torg hela helgen.

Jag har bett Löplabbet att försöka töja ut mina joggingskor, i förhoppning om att kunna använda dom i sommar, alltså jag vill verkligen kunna gå och helst också springa. Testade ikväll, jag kunde inte låta bli för det är så otroligt fint ute. Det gick väl halvokej kan jag säga. Knölarna kändes, men det gjorde inte våldsamt ont. Uthärdligt var det, och bara det är ett framsteg. Men det var faktiskt för varmt för att springa, till och med för mig, så det blev en rask promenad istället. Skönt i vilket fall.

Nu ska jag koka ägg och fixa salladen till ikväll.

29 grader

Det skulle bli något svalare idag, och åskskurar. Än så länge märks ingen svalka, det är 29,2° i skuggan. Fullständigt underbart! Men moln börjar samla sig, och kanske drar det ihop sig till en urladdning lite senare.
K. jobbar till 20.45, synd om henne. Hon har haft en liten sittning på balkongen för att ladda solenergi.

Själv ska jag gå och handla inför kvällens lilla pingstvickning. Lite grann vill vi ändå fira att det är helg, så vi tänkte äta en retrobetonad tonfisksallad och dricka rosévin. Förr åt man tonfisksallad stup i kvarten, men nu var det ett par år sen sist. Det blir nog gott, för att inte tala om hur GI-nyttigt det är!

Rosa rökverk

Det är Antitobaksdagen idag. Bra. Fast alla dagar borde vara antitobak. Rökning gillar jag inte. Eller det är väl snarare röken jag inte gillar. Om folk vill förgifta sig själva må det vara hänt. Nu ser jag till min häpnad/fasa/irritation att tobaksindustrin försöker hitta nya vägar att nå potentiella rökare, och särskilt har de riktat in sig på kvinnor. Vad sägs om dessa?

Rosa, snygga cigaretter! My God, till och med jag vill ha dom! Tänk om det finns turkosa också...
Men vilken idé. KSAN, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, ja vad är det för organisation, den har aldrig någonsin hört talas om, är nu upprörd över den strategiska och målinriktade marknadsföringen. "Ladies cigarettes - because you deserve the best" står det på förpackningen, enligt den lilla artikel i DN jag nyss läste.
Tröttsamt. Bort med cigaretter! Förbjud rubbet!

Problem med blomförsäljare

Pingst är ju liksom ingenting längre sen dom tog bort annandagen. Och just i år är det väl lika bra att det inte är nån extra söndag igen, eftersom det har varit så ovanligt helgrikt på sistone.

Det är fint på balkongen, dom nya blommorna känns glada.

Jag funderar på att gå till Vaksala torg och se ut några fler, men det tar emot. Jag gillar inte försäljarna där, alltså blomgubbarna! Dom är så på, man får inte vara i fred en sekund. Annars är det skönt att gå och njuta av färgerna och bara titta lite i lugn och ro innan man bestämmer sig. Men här rusar dom fram och säger hej hej och tar fram påsar och följer en i hälarna och kommenterar varenda blomma. Enerverande och obehagligt. Något slags kulturkrock antagligen. Men jag vill inte att det ska vara som en basar i Marocko när jag köper balkongväxter! Jag får gå till en vanligt blomsteraffär och kolla.

Blommor på balkongen

Petunior, lobelia, tagetes...alla möjliga blomster ska nu förhoppningsvis frodas på vår balkong. Vi gick till Vaksala torg och köpte blommor och jord, och K. planterade.

Det finns plats för mer, så det blir nog en vända till om några dagar. Men vad mysigt det är med färgerna och känslan av natur. Även om man inte har så stor balkong så gör några krukor en enorm skillnad.

Nöjd och lugn

En till perfekt dag har det varit. Inget regn föll över Uppsala, trots att det kom störtskurar i t.ex. Stockholm. Prognosen för dom kommande dagarna ser också extremt bra ut.
Imorgon ska K. och jag köpa balkongväxter. Vi var på väg ut på en kvällspromenad tidigare, men jag kände direkt att mina fötter inte skulle klara det. Så jag gick till gymmet istället medan K. traskade iväg som planerat.
Innan dess satt jag på balkongen och läste Sara Lövestams "Udda" - en bok som jag verkligen gillade. Jag kunde inte lägga ifrån mig den utan läste ut hela direkt. Önskade att den hade varit längre.
Jag känner mig så otroligt nöjd och lugn och balanserad, så jag vet inte vad jag ska skriva om! Undrar hur länge det kommer att kännas så...

Kort om läget

Är det regn och åska på gång, eller har det gått förbi Uppsala? Jag skulle behöva ta mig ner på stan och uträtta en del ärenden, men jag vill ju inte hamna i oväder. Jag får noga följa hur molnen hopar sig alt. skingras.

Bosse har varit här för utbyte av healing, det kändes energigivande och bra. I övrigt händer det inte så mycket just nu. K. lyssnar på Lotta Bromé, jag sitter vid datorn. Lite snappade jag upp från Lottas program, bland annat pratades om att det ska ha funnits en kamera uppsatt vid den plats där Palme mördades, men den kameran har utredarna missat att kolla. Är det verkligen möjligt? Fast när det gäller Palmemordet tycks allt vara möjligt.

Tja, detta bara som en lägesrapport. Nu går jag nog ut i alla fall.

Härlig kväll

Hemma efter en trevlig kväll. Vi tänkte titta lite på matchen Sverige-Finland, men TV:n är helt utslagen. Ingen kanal fungerar. 575 hushåll är utan TV enligt lokaltidningen.  Grävde dom av nån kabel när dom höll på med träden??
Anyway, vi har haft en fantastisk kväll. Åt middag på Tzatziki. Läget är ju bättre än maten, det är väl Uppsalas bästa läge och kanske mesta turistfälla. Men idag var maten bra, allt smakade OK och mer än så, det var riktigt gott tyckte vi alla tre. Inbakade räkor med vitlök var en höjdare, och Nikkis pikilia likaså.

Det var varmt ute. Fyrisån, skugga, tunna kläder - och svetten rann. På ett behagligt sätt. Det kan helt enkelt inte bli bättre rent vädermässigt.
Och jag fick äntligen dricka Retsina. Jag tycker det är jättegott, och tyvärr är jag ganska ensam om det här i familjen.

På väg hem dividerade om huruvida vi skulle skynda oss för att hinna se matchen eller om vi skulle fortsätta njuta av uteliv och tropikväder. K. ville hem och se fotboll men blev nedröstad. (Som tur var eftersom vi inte hade nån TV, vi tillhör dom 575 olyckliga hushållen...) Istället gick vi till Lingon och tog ett glas vin. Hot, hot. Jag blir bara helt begeistrad över detta väder.

Nikki tog 21.09-tåget hem. K. och jag gick hemåt i sakta mak, fortfarande var det jättevarmt och solen liksom gnistrade på ett speciellt sätt.

Nu, 22.20, är det + 23 ute. I love it! TV:n är fortfarande gone, men vad gör det. Om jag får ha såna här dagar/kvällar behöver jag inte se på TV en enda timme, inte nån gång.

Uppryckta träd

K. och jag, och ingen annan i huset heller, är inte glada åt det gigantiska bygget framför oss. Och idag blev vi riktigt bestörta när fina träd som planterades för tre år sedan och som vuxit till sig jättebra grävdes upp!

Vi tycker jättemycket om dom träden, som står så fint och inramar vägen och är det enda gröna vi har att titta på numera. Dom träd som står på vår sida är kvar förstås, men dom andra är nu nesligen bortsläpade och tomma hål gapar där dom stod. Snyft. Hoppas dom sätts tillbaka senare, annars kommer vi att hata JM ännu mer än vi redan gör...

Det kan ju vara så att dom behöver dra ledningar och grejer. Det kan också vara så att dom har ställt sina hus mycket närmare vägen än det var planerat, och att träden helt enkelt inte får plats...
Man kan förstås ringa till kommunen och höra, för det var ju deras träd.

I alla fall är det +28 nu, och det gillar jag. Allt blir enkelt, det finns inget motstånd nånstans, luften och vinden är ens vän.
Det är betydligt varmare här än i södra Spanien.
Senare i eftermiddag kommer K:s dotter hit, och troligen går vi ut och äter.

Majvädret

Jag läser intressant statistik om Uppsalavädret under maj månad. I år var genomsnittstemperaturen något högre än vanligt, 11,6° jämfört med 10,2 (som är snittet under åren 1961-90, inte så lång period alltså).

Tur att det inte är 1867. Då uppmättes den hittills lägsta genomsnittstemperaturen, nämligen 3,4° - det är inget vidare. Rena skräcken för att vara maj månad. Undrar vad som hände med växtligheten det året. Det måste ha varit minusgrader en stor del av tiden. -11,8 var bottennoteringen, en natt kan man anta.
Däremot 1841 uppmättes rekordtemperaturen +32,8 i maj!

Stora variationer alltså. Juni 2011 verkar ju lovande än så länge, om man älskar sol och värme. SVT:s väderkarta för idag är helt okej.

Iakttagelser från balkongen

Nationaldagen. En fin, solig dag. Jag hade planer på att gå ner på stan och kolla på folklivet, men när det kommer till kritan är jag väldigt nöjd med att sitta på balkongen i all enslighet och titta på den fortfarande vidrigt fula utsikten.

Det känns helt enkelt mysigt att vara hemma idag. Och jag tittar inte bara på utsikten, jag jobbar lite också. Med dom utmärkta redskapen papper och penna.

Sedan noterar jag vad som händer här utanför. Jag såg bland annat ett ungt par som körde in till Återbruket. En stor röd Volvo hade dom, och på den var ett stort släp kopplat. Återbruket var naturligtvis stängt eftersom det är söndag, men det hindrade inte paret från att lasta av diverse prylar och lämna där på asfalten. Jag såg inte exakt vad det var, men något inom teknik/elektronik tror jag. En gigantisk stereo i flera delar, eller en gammal TV plus lite annat. Hoppas det inte kommer nån regnskur i natt, för då lär allt bli förstört.

Ett annat beteende, som förbluffar mig ännu mer och som jag har haft många tillfällen att iaktta från balkongen, det är människors nonchalans inför utryckningsfordon. Korsningen Råbyvägen-Vattholmavägen ligger inom synhåll, och där far det titt som tätt ambulanser. Senast idag kom det en med både blåljus och sirener påslagna. Vad gör övriga trafikanter då? Stannar, håller undan, gör allt för att underlätta framkomligheten? Nej, nej, dom svänger ut framför ambulansen, så den blir tvungen att bromsa in och vänta! Borde det inte vara fängelse för sånt?

Glömt skriva

Idag har jag liksom glömt bort bloggen, det var ju nåt nytt. Engångsföreteelse hoppas jag.
Jag har väl ingen större inspiration just nu heller. Dagen har varit lugn och behaglig i största allmänhet. Inget direkt som retade mig i tidningarna, fast jo, det var det visst! UNT:s förstasida upptogs till största delen av en artikel om en "kränkt" skolelev, och jag blev faktiskt så retad av det så jag orkar inte ens skriva om det. Usch, jag hade förträngt det tills nu...

Träningen går suveränt bra, det är långt över förväntan. Gammal styrka håller på att återvända. Och jag kan göra rörelser med axlarna som var helt omöjliga för bara två veckor sedan. Micket bra!

Imorgon är det söndag igen. Inte mig emot. Förhoppningsvis kommer jag ihåg bloggen då också.

Balkongmiddag och kortspel

"Ska jag gå handla?" undrade jag. "Grillad kyckling kanske?"
Ja, vad skulle vi äta? När allt solande var klart tog vi varsitt glas vin på balkongen medan vi diskuterade kvällens middag.

Till slut enades vi om att ta tillvara det vi hade hemma. I frysen fanns några kycklingfiléer. Kylskåpet innehöll en öppnad påse krispig blandsallad, en paprika och en gul lök. En liten mozzarellaost också + halloumi. (Halloumi kan man alltid ha hemma, den har jättelång hållbarhet!) En tomat kunde också uppbådas och lite färska örtkryddor som står i små krukor i köksfönstret. Inte att förglömma två gamla, halvmjuka morötter.
Tillsammans blev det en jättegod middag: Citronkryddad kyckling, tomat/mozzarella/basilika-sallad, rostad paprika/lök/morot med rosmarin, stekt halloumi med oregano. Och grönsallad. Vi behövde inte handla en enda grej, eftersom vi hade världens bästa ingredienser hemma utan att egentligen veta om det!

Sen spelade vi kort. Två omgångar av ett kortspel som jag inte vet namnet på, men K. har lärt sig det av sin engelska kompis Lesley. K. vann första omgången och hade klart övertag i den andra.

Men mot alla odds tog jag mig på slutet och vann på sista kortet som var inget mindre än hjärter ess!

 Vi brukar ha en sommarturnering, balkongkortspel när vi inte har något annat för oss. Nu står det 1-1, och det känns förstås bra och rättvist. :-D

Utflykt

Toppenväder idag, kunde vi konstatera på förmiddagen. 24 grader, sol och lagom blåsigt för att det inte skulle kännas alldeles stekhett. Älskade K. ledig dessutom. Så vi cyklade ut till Gamla Uppsala. Jag älskar den gång- och cykelvägen, det är så vackert och rofyllt, och man kan verkligen känna historiens vingslag susa.

Det är ju inte ens långt! Från oss tar det väl en dryg kvart ungefär i lagom cykeltakt.
Väl framme letade vi upp en av våra favoritplatser, i närheten av kyrkan.

Jag tog fram min lilla superpraktiska, hoprullbara utflyktsstol, K. bredde ut en handduk. Varsin bok, en flaska vatten. Underbart fridfullt. Visserligen var det en hel del folk som gick omkring, men det var inget oväsen, inget slammer, utan stilla. Synfältet bestod av blå himmel, träd, gröna fält och kullar och svenska flaggor.

Det blåste mer och mer, men det var bara skönt.
Kolla vilken bra stol! Eller, den syns ju inte men den finns där i alla fall och det är bra att ha ryggstöd när man sitter på marken!

Vi fikade på Odinsborg innan vi cyklade hemåt. + 27° nu. K., som är extremt soltålig, pressar en stund till ute på gården, men jag har nog fått min dos för idag. Nu ska jag fundera lite på vad vi ska äta ikväll.

Vad är det för dag?

I onsdags trodde jag att det var fredag. Igår trodde jag det var (en vanlig) söndag. Idag har jag hela tiden trott att det är lördag. Hur ska det bli imorgon? Vilken dag kommer jag att känna att det är då? Och sen är det ju söndag på måndag också - det kan bli knepigt även fortsättningsvis!

Jag har äntligen tagit fram cykeln, så imorgon blir det kanske en cykeltur till Gamla Uppsala, oavsett vad det är för dag.
När jag gick till macken tvärs över vägen för att fylla på luft noterade jag en liten underlig plastplupp som satt lite löst på en eker. Testcyklade tillbaka till gården, och av en ren slump/lycklig omständighet/ängels ingripande såg jag sedan att den lilla pluppen hade lossnat från den oranga hårdplastreflex som sitter fastspänd mellan ekrarna. Den hårda plastbiten, som är kanske 15 cm lång, hängde därför löst, och hade lätt kunnat ställa sig på tvären. Tur att jag upptäckte det innan jag gav mig ut i trafik eller nedförsbackar! Stor tur!

Sommardofter

Vilken dag! Sol och +24°, riktigt energiväder. Så jag körde lite med dammsugaren och gick sedan ner och tränade. Trodde jag skulle vara ensam på gymmet, men det var faktiskt några där. Jag tränade styrketräning, dom övriga sprang. Jag blir förvånad över att så många föredrar att springa på löpband en sån här dag/kväll när det är det bästa utejoggingväder man kan tänka sig. Bara att känna alla dofter... Nu kan ju inte jag jogga för tillfället, annars hade jag gett mig ut på Röborundan.

Syrenerna håller på att blomma ut, kunde jag konstatera när jag gick Salagatan på väg till Kvarnen. Då får man vänta på nästa osannolikt ljuvliga doft: Lindblom. Kommer i juli. Men det är inte helslut med syrenerna, så några dagar till kan man njuta. Sen kommer det ju annat också. Äppelblom är inte så dumt (fast det kanske redan har varit). För att inte tala om pioner! Gammaldags, kardemummadoftande pioner, jag får söka mig till några villakvarter i till exempel Svartbäcken. Där borde dom finnas.

Jag har inget minne av att jag brydde mig om vårens och sommarens dofter när jag var barn. När börjar man notera sånt?

Mobilstrålning

Nu har det kommit nya bud om mobilstrålning. WHO klassar nu mobilstrålning som en möjlig orsak till vissa sorters hjärntumörer. Tidigare har sådana samband förkastats/negligerats/inte upptäckts.
Dock har det ju hela tiden funnits forskare som larmat, fast deras resultat har bortförklarats på alla möjliga sätt. Bortförklarats i Sverige märk väl. SSI, Statens Strålskyddsinstitut, har varit väldigt tydliga med att mobilstrålning är helt ofarlig.

Många andra länder har en mer ifrågasättande attityd, framför allt utifrån det faktum att inga långsiktiga undersökningar finns.

Hur som helst, det finns massor att säga om detta, men det var inte det jag skulle göra. Alltså inte skriva en redogörelse för mobilstrålning och dess eventuella konsekvenser.

Vad jag reagerar på är att det nu börjar efterlysas "tydliga riktlinjer" från myndigheterna. "Vi vill veta om det är farligt eller inte, vi vill ha regler vi kan lita på, vi vill veta vad vi ska göra och hur vi ska tänka" - alltså det fattar jag inte. Det är alltså skribenter i ansedda tidningar som skrivet sånt, dom som sannerligen har möjligheter att läsa på, undersöka och själva bilda sig en uppfattning.

Hur kan man lita blint på vad en myndighet säger? Om SSI säger att något är helt ofarligt, så är det sant? Om SSI säger att det finns vissa risker, jaha, då tror man på det? Tänk om det är ganska rejält farligt, trots att SSI inte säger det - jamen, då kan det väl inte vara sant? För en myndighet vet ju ALLTID bäst...

Tänk själv, tänk själv, tänk själv. Och ta reda på saker, nu när ändå lever i ett informationssamhälle!

Vad tror jag då? Jo, att mobilstrålning och annan strålning har enorma effekter. Samtidigt, människor är lite grann som råttor, vi kan anpassa oss till det mesta. Men det finns gränser. Och en liten ökad risk för vissa sorters hjärntumörer kanske inte är det viktigaste. Stört beteende, sömnstörningar, små hjärnskador som kategoriseras i olika bokstavskombinationer...vad vet vi om vad som beror på det ena eller andra. Inte mycket egentligen. Men det faktum att olika typer av strålning som aldrig funnits i mänsklighetens historia på enbart några decennier nu omvärver oss precis överallt, är väl ändå en orsak till eftertanke, försiktighet och objektiv analys?
Fast, mobilindustrin bär ju upp stora delar av ekonomin. Starka, starka intressen finns där.

Dom forskare som vågar gå emot etablissemanget och göra obekväma undersökningar med "oönskade" resultat har min största respekt.

Nix, jag vill inte ha nån sarong

När telefonen ringer 18.30 en helgdag väntar man sig inte att det ska vara en försäljare. Men det är precis vad det var, och hon slutade inte prata. En liten sekundpaus blev det till slut, och då kunde jag berätta att jag inte alls var intresserad av att prenumerera på den tidning hon försökte övertyga mig om att jag inte kunde leva utan. En lång intensiv harang följde, och jag var tvungen att lägga på medan hon fortfarande pratade, annars jag fortfarande suttit där med luren i handen och säljsvadan i örat.
Tänk om säljaren hade vetat hur föga intresserad jag dessutom är av att få en strandväska och en sarong som prenumerationsgåvor. En sarong - snudd på skrattretande!

Jag är förstås ansluten till NIX, men det hjälper inte alltid. Företag där man på något sätt har varit kund har ändå rätt att ringa. Det borde finns något slags extraNIX där man kunde spärra även det.
Jag har ju en enskild firma dessutom, och då hjälper ingen nixspärr alls. Så många samtal jag har fått där dom börjar med att fråga efter "den ekonomiansvariga"...tröttsamt. Och häromdagen ville personen som ringde tala med "chefen" för min lilla firma.

Det finns en bra sajt som heter vemringde.se. Där kan man snabbt få reda på vilka det är som står för dom här säljnumren. Kan vara bra, för dom finns i regel inte på Eniro eller andra officiella förteckningar. Det är överhuvudtaget en intressant sajt med diskussioner och diverse nyttig information, så den kan jag rekommendera.

Bakteriegodis

Det är rätt mycket bilder på ehec-bakterier i tidningarna. Dessa obehagliga bakterier är röda och avlånga, och påminner om...godis. Min allra första tanke när jag ser dom är "åh, en jordgubbs- eller hallonkaramell!"  Snabbt inser jag förstås att det är en äcklig, livsfarlig bakterie, och då känns tanken på hallonkarameller väldigt obehaglig. Så bilderna kanske fungerar som aversionsterapi. Lika bra det.

För övrigt är det Folknykterhetens dag idag. Troligen kommer jag att leva upp till det. Lika bra det också. Min plan är att gå ner något kilo eller två, och att ta bort godis, bakverk och alkohol ger väldigt snabba resultat, enligt vad jag tidigare har märkt.

Inget särskilt

Det här verkar bli en inget särskilt-dag för mig. Inget särskilt på gång, inget särskilt att göra efter ett uppdrag som slutfördes vid 12-tiden, ingen direkt energi. Orkar inte ens gå ner och träna, vilket annars var det enda som absolut stod på min lista. En kort tur ner på stan tog jag i och för sig. Det var nödvändigt eftersom valnötsbrödet är slut. Annars nada. Soffan och en tjock roman är det som gäller för kvällen.

Det var ett himla liv ute, för övrigt. Massor av studentflak med vitmössade, glädjetjutande unga vuxna alt. aspackade skränfockar - det beror på hur man ser det. Mest glädje är det nog, men attans så berusade många av dom är.
En kul historia förresten, sann dessutom: Jag läste den i Uppsalatidningen för något år sedan. En av deras kolumnister, jag kommer tyvärr inte ihåg namnet, berättade:

En mamma ser på TV med sin fyraåriga dotter. Det visas ett program från Indien, och man ser magra, vita kor som åker på lastbilsflak. Då utbrister det lilla barnet: "Titta mamma, korna tar studenten!"

Det tyckte jag var väldigt roligt.