Har haft en späckad och ganska så trevlig dag. Fast jag har lite ont i min opererade tå, eftersom jag slog i den ganska hårt i en tröskel igår. Boonk! Det var i samband med den frenetiska städningen - jag var nog så speedad då, så jag hade ingen koll på kombinationen av tår och trösklar. Tur att det har läkt ihop så bra som det har gjort. Det var ett riktigt test på det.
Ikväll har K. och jag sett Play It Again Sam på Reginateatern. Superbra! Järngänget med Paul Kessel och John Fiske i spetsen tar sig den här gången an gamla filmlåtar. En enormt trevlig föreställning som jag kan rekommendera. Å det varmaste. Det är roligt, finurligt och musikaliskt.
Men när jag i slutet gjorde som alla andra i publiken: stampade entusiastisk i golvet, då kände jag: Aj. Och jag ville ju inte stampa sönder min egen fot, så jag satsade på applåder istället.
Tagit fram resväskan har jag också gjort idag. Så att jag, varje gång jag kommer på nån liten grej som jag inte får glömma, genast kan ta den lilla grejen och slänga ner den i väskan.
Vad mer: Jo, i tidningar och TV pratas det mycket om mordet på Fadime. Det är tio år sedan idag. Och plötsligt låter det som att kunskapen om hedersmord är så mycket större nu än den var då för tio år sedan. Ja, det är den ju förstås. Men ingen vågar beröra det faktum att det också är så att själva företeelsen hedersmord faktiskt förnekas av många. Och dessa "många" utgörs till största delen av intellektuella debattörer och så kallad kulturvänster. Som slår knut på sig själva i sin iver att relativisera kulturer, etik, moral, rätt och fel. Kulturvänstern gillar jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar