måndag 2 januari 2012

Tio i topp-nostalgi

Jag har sett ett program om Tio i topp. En hel timmes totalnostalgi - underbart! Vilka tider det var.
Jag var en av alla som skyndade hem från skolan på lördagar för att lyssna på Tio i topp klockan tre. Jag kommer ihåg det tidiga 60-talet när I Can´t Stop Loving You med Ray Charles låg på listan vecka efter vecka. Och Ginny Come Lately var det en låt som hette, vem sjöng den? Brian Hyland hette han nog. Just det, jag tyckte det var så kul att han hade samma efternamn som Lennart Hyland!
Sen tog den brittiska popen över, och det blev ett slags kulturell kursändring på alla möjliga sätt. Jag älskade Beatles, Hollies, Searchers och Kinks.

Redan när jag var typ 10-11 år skrev jag listor, alltså listor över poplistorna. Långt  senare hittade jag en gammal anteckningsbok där jag noga hade plitat ner att bland annat "Sörfing Joe Sej" med Beach Boys (gruppnamnet var faktiskt rättstavat) låg trea eller nåt liknande. Jag trodde att Joe Sej var ett pojknamn. Det är möjligt att den anteckningsboken finns kvar i min låda med gamla papper, brev o.d. Jag får ta och leta fram den.

Kunde jag resa i tiden skulle jag gärna ta en tripp till exempelvis 1963 och parkera mig framför radion med papper och penna och spänd förväntan. Den känslan som infann sig 15.00 på lördagar har inte haft nån senare motsvarighet, det var så nytt och unikt med popmusiken och allt som hände då.

Det finns en bok som bland annat innehåller topplistorna från samtliga program. Jag blir inte direkt sugen på att köpa den, men jag ska ändå kolla efter den och bläddra lite.

Inga kommentarer: