Va, det regnar ju!

Men vad f-n, det regnar! Lite lätt drippdroppande bara, men ändå.  Det slutar nog snart, men mulet kan det nog bli hela dagen. I morgon ska det bli fint igen enligt prognosen.

Ja, istället för att genast gå ut och ta en promenad vid havet kan jag då skriva ett blogginlägg istället.
Det var som sagt omtumlande att komma hit igår. Och det kändes så bra! Jag satt där och log i taxin, och ju närmare vi kom Nerja, desto bredare blev mitt leende.
Chauffören hette Anthony, engelsman som har bott här i nio år. Han berättade att den ekonomiska krisen är väldigt kännbar i Nerja, liksom i hela södra Spanien. Ungdomar har svårt att få jobb och söker sig härifrån, existerande verksamheter drar ner eller stänger för långa perioder. Även många vanliga turister har mindre pengar än förut, så dom äter till exempel inte ute i lika hög utsträckning. Alltså går restaurangerna knackigt, och vissa har också börjat stänga ett par dagar i veckan.

Frukt- och grönsaksodlarna har också problem, fast av annat slag. Det har aldrig någonsin förekommit, men det senaste året har odlare av exempelvis mango och avocado blivit bestulna! Ligor kommer, från andra länder i Europa, med lastbilar och grejer. Så kör dom iväg hela flak med frukt och säljer den själva på marknader och liknande. Vissa bönder har periodvis sovit ute bland sina odlingar, och nu har alla börjat med stängsel och inhägnader. Helt nytt fenomen som antagligen också beror på kris och desperation (hos tjuvarna), det trodde i alla fall Anthony. Det kan ju också vara vanliga kriminella som ser nya möjligheter pga den "fria rörligheten", tänkte jag.

Trots hans dystra berättelser kändes lilla Nerja precis lika trivsamt och mysigt som vanligt. Jag packade inte upp utan kastade in mina saker i lägenheten, och sen gick jag ut och kollade lite. Passade på att handla också, och sen var jag plötsligt jättehungrig. Äh, jag unnar mig en riktig lyxlunch idag, tänkte jag.
Gick in på ett litet café med denna utsikt:

Jag valde bland rätterna i "Menu del dia" och fastnade för "sparris med två såser" samt Gambas pilpil, som innebär jätteräkor (spanska tror jag, inte från Thailand) med olivolja, vitlök och chili. Chokladmousse till efterrätt.

Kolla hur det bubblar!

Jättegott och fräscht. Chokladmoussen var däremot bokstavligen inget att skriva hem om. Färdigköpt i plastburk. Smakade hyfsat ändå. Och allt detta plus ett glas vin kostade mindre än den totalvidriga frukost jag åt på flyget! En knapp hundralapp.

Glad och nöjd gick jag hem. Tog sedan ytterligare en promenad och handlade mer förnödenheter.

Fler intryck och reflektioner kommer senare.