Nåt litet inlägg ska jag försöka tota ihop idag också. (Och detta var första gången, i hela mitt liv tror jag, som jag använde uttrycket 'tota ihop'.)
Det är obekvämt att skriva när jag inte kan sitta på en vanlig stol. Jag pallar upp en massa kuddar för att få bra ryggstöd och så försöker jag sitta komfortabelt i sängen eller på soffan med datorn i knät. Svårt. Det liksom blockerar kreativiteten.
Däremot är jag nu bättre än någonsin på att lösa sudoku. Jag häpnar över mig själv, hur snabbt och smart jag placerar in siffror i dom rätta rutorna. Ibland kommer jag på en placering bara i en liten sekundglimt, en hittills oanvänd hjärncell som sprakar till, och då måste jag skriva dit siffran på en gång, för i nästa sekund glömmer jag hur jag tänkte. Det är en annan sorts logik än den jag är van vid och "hemma" med.
En logik där man inte använder ord, väldigt främmande för mig. Fast nu verkar det ju som att jag lär mig snabbt.
Glad och stolt som ett barn visar jag K: "Kolla, jag kunde både ett Svårt och ett Mycket Svårt!"
"Va, är det sant? Otroligt, vad duktig du har blivit!" säger hon. :-D
Foten känns bättre. Ibland ilar det till, och ibland småvärker det en stund, särskilt på kvällen. Men inget allvarligt. Om tio dagar får jag ta bort stygnen.
3 kommentarer:
Å jag gillar sudoku och känner mig skitsmart när jag lyckas lösa ett Mycket svårt! :D
Fortsätt krya på dig!
Ja, intelligensen expanderar på ett mycket trevligt sätt. Känns det som. :-D
Vad bra att det känns bättre i foten. Rätt tid för att vara sängliggande nu, du kan följa all friidrotts vm i alla fall:-)TL
Skicka en kommentar