torsdag 10 november 2011

Konserten

Aldrig trodde jag att jag skulle uppleva Marianne Faithfull sjunga As Tears Go By live! Men nu har jag gjort det. Konserten var fantastisk. Gamla och nya låtar blandades på ett helt perfekt sätt, och MF själv var så...liksom mysig och varm och man bara älskade henne. 65 år har hon hunnit bli, och rösten är otroligt stark och bärig fortfarande. Hon lät mycket bättre än vad jag har hört från nyligen hållna konserter på Youtube.

Det enda minuset ikväll var: det var för kort. 90 minuter kändes som 45, och det blev bara ett extranummer trots att folk stampade och skrek och ställde sig upp. Yes, standing ovations.
När jag gick dit var ju ganska trött efter den sömnlösa natten, men efter konserten hade jag fått energi och kände mig pigg som en nötskrika.

Förutom den musikaliska upplevelsen var det förstås kul att träffa Ingela och M-P. Jag kom rätt tidigt, så jag stod och spanade ut över dom långa röda rulltrapporna.


Det såg rätt ödsligt ut där i början, men så kom M-P åkande.



Ja, och sen kom Ingela och så småningom en väldans massa annat folk. (Konserten var i princip fullsatt, även på balkongerna.)
Vi tog ett glas vin innan och stod vid ett litet bord och tittade på hur människorna samlades. Knappt några bekanta ansikten. Medelåldern var hög. Förstås. Och det märktes under konserten att det var en engagerad och alert publik.

Jag gillade Marianne Faithfull innan, men som sagt: nu älskar jag henne!

Inga kommentarer: