onsdag 18 maj 2011

Den heliga sop-kon

Jag fortsätter på mitt sopiga tema. Sopsortering är ju en helig ko. Inte den sorts ko jag gillar bäst om jag ska vara ärlig. Jag kan bli så trött när det förväntas att alla nitiskt ska plocka ner saker i den exakt rätta sortens påsar och kassar och kärl och behållare, när man kör bil långa sträckor för att slänga en kastrull, eller när till exempel vår bostadsrättsförening byter portkod och meddelar detta, inte på ett vanligt papper utan via små centimetersmala remsor i brevlådan - för att rädda planeten. (Dåvarande styrelsen delade alltså ett A4 i ca 15 delar. Av miljöskäl. Men nästan ingen upptäckte dom små remsorna, dom försvann bland reklam och annan post. :-D)
Banker slutar hantera pengar, posten slutar tömma brevlådor. Rädda planeten, hello. Proportioner, vad är det?

Mest retar jag mig på återvinningsstationerna. Långt bort ligger dom, det är ett företag att ta sig dit. Och som sagt, bil antas man ha. Ett miljöräddande som utgår från bilkörning är liksom inte trovärdigt.
Trovärdigt, det vore att t.ex. varje månad ha uppsamlingar runt om i stan där folk kunde lämna in kasserade elprylar. Eller husgeråd eller vad som helst. Och så transporterades det iväg på ett effektivt sätt, ungefär som man gör med hushållssopor.

För övrigt har vårt samhälle både infrastruktur och teknologi så vi kan bränna det mesta och omvandla det till energi. Men sopsorteringen är numera en jätteindustri, och att ifrågasätta den är så politiskt inkorrekt så det finns nästan inte.

Och samtidigt slänger alltså folk/ungdomar skräp hejvilt omkring sig. Mysko.

I den lilla spanska staden Nerja där jag har varit en hel del är jag alltid extremt fascinerad av sophanteringen. Det är ungefär tvärtom mot här. Människor skurar sina trottoarer varje morgon, utanför både privathus och butiker står dom med borstar och hinkar och trasor.
Kommunen har små söta bilar som det står Limpia på - det är städpatruller som ständigt åker omkring och plockar och rengör och fixar med växtlighet och överhuvudtaget vårdar närmiljön.


En svensk kvinna som har bott där nere i flera år berättade för mig att det är väldigt eftertraktat att vara kommunanställd renhållningsarbetare, jobbet har ganska hög status och det finns mycket yrkesstolthet hos dom anställda.

Men sortering...oj, nej! Nu har jag inte varit i Nerja på två år, och det kanske har börjat förändras även där. Men under mina vistelser har man i alla fall gjort så att på kvällen går man ner och ställer sina sopor på närmaste trottoar. Överallt ser man sedan små fint hopknutna påsar. Eller stora säckar. Eller en soffa, en gammal död krukväxt etc. Och i plastpåsarna kastar man allt, även riktigt miljöfarliga saker som till och med jag tycker ska tas om hand på annat sätt, Batterier och aluminumburkar till exempel. Så här kan det se ut:


Eller till och med så här:


Under natten hämtas allt. På morgonen är det alltså undanplockat, och människor går igen ut och skurar trottoarerna etc.
Underligt, exotiskt och som sagt fascinerande. Kul på något sätt. Man får vissa perspektiv.

Inga kommentarer: