En krogrecension

Jag har ätit hemma tre dagar i sträck, och nu var förråden slut. Vid 18-tiden var jag hungrig och tänkte att jag går ut och äter en Menu del dia nånstans, kanske kan jag testa gambas pil-pil på ytterligare ett ställe. Men, jag lyckas det glömma det gång efter annan, nästan inga restauranger har öppet före 19. Hm, men några tapas nånstans kunde jag väl äta. Lördagens lyckade tapasrunda sitter färskt i minnet. Så jag kollade lite här och där utan att kunna bestämma mig,

Och så slutade det med att jag gick till The Cottage – en engelsk restaurang som är väldigt trevlig, Vänlig, mysig personal, ombonad, välkomnande miljö, och även språket är ju välbekant och tryggt. Varmt är det därinne också, so friendly everything, Maten däremot…engelsk mat, say no more.

Men det fanns faktiskt tapas också enligt skylten utanför, och det kan väl aldrig bli fel. Jag fick välja mellan något att dricka plus en gratis tapa, eller en tapastallrik för (som jag trodde mig ha läst) 6€.  Vid det här laget kände jag mig vrålhungrig och tog det senare alternativet.  Kanske dumt? Tänkte jag, och såg små engelska blodkorvar och lever med lök för min inre syn.

Först kom en liten korg med tunna chips och goda små kex. Kolhydrater, kolhydrater… Ett glas rosé tog jag också. Rosévinet här är oftast så milt och alkoholsvagt, så det känns helt ”ofarligt”. Och det är fräscht och gott, i regel helt utan sötma.

Rod Stewarts ”American Songbook” spelades på behagligt pratvänlig volym, och jag knaprade hungrigt på mina chips.

Så kom tapastallriken in, och den såg fin ut. Små, små formar med något gratinerat, små grönsaksportioner, en bit friterad fisk. Och bröd. Och mer bröd.

Den ena av de små formarna innehöll en fantastiskt läcker lasagne. Med en skiva vitlöksbröd. Det började jag med, jag njöt av varje tugga och sen kunde inget riktigt leva upp till det.

Form nummer två innehöll en tratitionell engelsk rätt, vad heter den? Med köttfärs, potatismos och lite svamp (tror jag), och så ett osttäcke. Det är något slags vanlig English pie. Shepherds pie? Det smakade inte så mycket, men med ymnigt svartpepprande blev det helt okej. Och till denna lilla rätt serverades: Tadaa, där kom de kokta grönsakerna! Ärter, morötter och blomkål.

Jaja, jag åt i alla fall blomkålen.

Den friterade fisken var tyvärr inte alls fisk utan kyckling. Helt smaklös. Jag försökte få bort friteringen  och äta enbart köttet, men det var liksom fastklistrat.

Var detta prisvärt? Värt 6 Euro? (Som jag trodde att det kostade.) Nja, eller snarare nej. Inte med tanke på de tre fantastiska tapas +lika många glas vin vi fick för samma peng häromkvällen. Fast å andra sidan, jag hade inte väntat mig något, jag var nästan beredd på lever och lök, och med tanke på det var allt ett stort plus. Det jag betalade för var atmosfären, trevligheten och den behagliga värmen.

Ska man äta här, då ska man välja lasagne. Just den rätten är engelsmännen väldigt bra på, det har jag märkt även på andra ställen.

När jag var klar och faten (med flera oätna brödskivor) tagits bort, frågade servitören om jag ville ha ett glas vin till. ”It´s happy hour, so it´s for free.”

”Oh, in that case yes, thank you!” sa jag. Tänkte på Sverige, där ett dylikt erbjudande är olagligt.

Trivselmässigt får The Cottage högsta betyg. Resten av betygen tänker jag inte fördjupa mig i.

Men vad mycket kolisar (=kolhydrater)! Chips och kex och vitt bröd en masse – att inte alla engelsmän är feta som hus! Jag kommer att bli det innan jag åker hem, det är redan på gång.

När jag tänkte begära notan kom servitören med ytterligare ett fat som jag trodde var en bonusefterrätt. Men det visade sig vara den ultimata lilla tapasrätten för mig: Champinjonstuvning med lök och kycklingbitar, hur gott som helst! Det var en minivariant av deras ”Chicken stroganoff”.

”For you madam, for having that extra glass of wine” sa killen. Men det glaset var ju gratis. Och redan uppdrucket dessutom. Hur som helst, jag var glad över den goda extrarätten.

Dessutom, en trevlig överraskning: Det kostade inte 6 Euro som jag trodde. Det kostade 3! Med vinet blev det 4,50. Absolut inget att säga om. Herregud, jag kanske blir stammis på The Cottage!

Visst var det här en väldigt detaljerad beskrivning av kvällen? Jag har kommit på att när man går ut ensam är det bra att ha något att göra, så man inte bara sitter och stirrar framför sig, till exempel så kan man ha med sig ett block som man ivrigt skriver i. Vilket jag gjorde, och därför kommer jag ihåg alla detaljer.

Tänk om Cottagekillen trodde att jag var en riktig krogrecensent?? Hihihi. Jag både skrev och plåtade, och tänk om det var därför jag fick den goda extrarätten?

Men nej, de är nog sådär trevliga och snälla ändå. Det tror jag verkligen, det är något väldigt genuint mysigt med The Cottage,