Dom dagar man inte går utanför dörren känns märkliga på något sätt. Det blir en stillastående energi. Och visserligen är jag trött på att klaga på hur trött jag är på vintern, men...perkele! Aarrggh!
Det har i alla fall sina fördelar att jobba hemifrån, för ibland vill man ju bara inte gå nånstans. Inte ens ut med soporna vill man gå.
Bia åker hem imorgon och är måttligt glad. För i Luleå är det minus 30 just nu och ska fortsätta i den stilen. Tänk, vi är fyra syskon, uppväxta i Norrbotten, och ingen av oss gillar den här årstiden. Folk tror ofta att om man är "från Norrland" älskar man skidåkning och friluftsliv, och i garderoben har man sin snöskoteroverall bredvid skidorna och skridskorna och pälsmössan. Fel.
Nåt Valentinfirande har vi inte sysslat med. Älskade K. jobbade till kl. 21, Bia och jag åt goda rester från igår och slöade sedan i soffan. Såg Halv åtta hos mig bland annat, där en tjej bjöd på två dadlar till förrätt...hihi.
Och nu är dagen slut. Jag känner mig riktigt utvilad men ändå sömnig. Det är ett ganska behagligt tillstånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar