Nu är varje liten sak som påminner om julen borta. Äntligen. Ljusstakar, röda dukar, små tavlor med snötyngda granar - undan med det! Det brukar i och för sig alltid kännas bra när man städar undan helgerna och det nya året börjar på allvar. Men så här befriande har jag inte varit med om att det har känts. Det verkar som att många upplever samma sak dessutom, alla pratar om att äntligen är pynt och tomtar borta, hurra, så skönt. Är vi trötta på julen? Alltså i grunden trötta? Tänk om den börjar bli överspelad, om dom traditioner som funnits så länge och som dom allra flesta håller fast vid, egentligen har tappat sin positiva energi? Det kan vara så. Fler och fler människor vill åka bort för att slippa haussen. Det som har varit hur mysigt som helst blir plötsligt väldigt besvärligt, och man orkar knappt ens gå till garage, vindar och källare för att hämta lådor med grejer som ska stå framme i en månad och sen packas ner och bäras tillbaka igen. Och julmaten, den är det inte många som tycker om längre. Det är liksom inget särskilt med Janssons och skinka och prinskorv. Julmust smakar sött och vattnigt, glögg är sött och slibbigt. Man gillar inte samma saker som förr.
K. och jag pratar redan om att resa nånstans nästa år. Varmare väder, andra slags festligheter. Det får nog bli så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar