Vilket stillsamt hemmamys vi har haft. Jag har läst, Älskade K. har lagt pussel. Alldeles tyst har det varit, förutom bladvändande och några små muttranden från pusselplocket. Sen tog vi varsin drink och försökte kolla lite på skidskytte. Snö och dimma gjorde att man inte såg så mycket.
Efter soppa och ostmackor laddar vi nu inför Let´s Dance. Det är typiskt - varje år tänker jag att det ska jag verkligen inte titta på, men så sitter man där och vi säger till varandra att vi kan ju ändå se lite på första avsnittet. Och sen är man fast. "Ja men, vi måste ju ändå se Björn Ranelid, eller hur?" Och det måste vi kanske.:-) Det handlar nog mest om gemensamhetsgrejen, den proverbiella lägerelden.
Det är lite samma sak med Melodifestivalen, och den börjar väl också snart. Egentligen är man less redan innan det har satt igång, men det går inte att låta bli. Och väl inne i det blir man jätteengagerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar